Planerade och pågående analyser

Det är vanligt att personalen i äldreomsorgen arbetar deltid. Nästan hälften av undersköterskorna arbetar deltid (46%) och mer än hälften av vårdbiträdena (60%). Fyra av tio i branschen är visstidsanställda. Andel timanställda i snitt var 2022 23,6% för kommunerna, i jämförelse med 26,1% året innan. Det finns dock stora variationer mellan kommunerna.

Socialstyrelsen ska genomföra en analys av förklaringar till skillnader mellan andelen timanställda mellan kommunerna. Analysen ska också inkludera att kartlägga tänkbara orsaker till varför vissa kommuner har minskat andel timanställningar på kort tid.

Analysen baseras på uppgifter från uppföljningen av det prestationsbaserade statsbidraget som syftar till att minska andelen timanställningar inom kommunal finansierad vård och omsorg för äldre. Även en intervjustudie kommer att genomföras med förvaltningschefer från ett strategiskt urval av kommuner. Eventuellt kommer studien kompletteras med ett urval av enhetschefer från äldreomsorgen.

Socialstyrelsen analyserar utvecklingen av läkemedelsförsäljningen i Sverige och prognosticerar kostnadsutvecklingen, årligen. Uppdraget omfattar läkemedel som ingår i förmånssystemet, rekvisitionsläkemedel samt läkemedel som förskrivs enligt smittskyddslagen. Analysen tar sin utgångspunkt i kostnadsdrivande och kostnadsminskande effekter och bygger huvudsakligen på försäljningsdata från E-hälsomyndigheten samt data från myndighetens register. SKR ska enligt regleringsbrevet löpande ges möjlighet att följa prognosarbetet och lämna synpunkter. Därutöver sker dialog med ytterligare intressenter.

Socialstyrelsen har i uppdrag att genomföra en satsning på sociala insatser för barn och unga i utsatta områden under åren 2021–2023. Satsningen syftar till att minska risken för att barn och unga dras in i eller på andra sätt drabbas av kriminalitet. I detta deluppdrag ingår att analysera i vilken utsträckning genomförda insatser i kommunerna har bidragit till syftet med satsningen. Analysen kommer bland annat bygga på dokumentstudier, intervjuer och enkätsvar.

Socialstyrelsen ska inom ramen för regeringsuppdraget "Anvisningar för det civila försvaret för försvarsbeslutsperioden 2021–2025" redovisa myndighetens arbete, planer och bedömningar vad gäller det civila försvaret. Under åren 2021–2025 ska Socialstyrelsen redovisa:

• Vilka åtgärder myndigheten vidtagit, och resultatet av dessa, samt vilka åtgärder som planeras för att bidra till relevanta delar i målet för det civila försvaret,
• vilka åtgärder som vidtagits och planeras för att stärka myndighetens förmåga att verka under höjd beredskap, samt
• en bedömning av vilken förmåga myndigheten har att bidra till relevanta delar i målet för det civila försvaret.

Socialstyrelsen har nyligen publicerat nationella riktlinjer vid adhd och autism vilket aktualiserar en ökad kunskap om autism. Myndigheten har sedan tidigare en fördjupad kunskap om adhd, där myndigheten exempelvis har följt utvecklingen av den ökande diagnostisken av tillståndet. Motsvarande studier när det gäller autism har inte genomförts i lika omfattning. Föreliggande projekt är en registerstudie som syftar till att hämta in ökade kunskaper om autism i linje med myndighetens tidigare projekt om adhd. Frågor som beaktas inom ramen för projektet rör bland annat utvecklingen av förekomst, samsjuklighet och konsekvenser av att ha tillståndet.

Socialstyrelsen ska enligt förordning (2009:955) om statsbidrag till vissa juridiska personer som tillhandahåller meningsfull sysselsättning till personer med psykisk funktionsnedsättning vart tredje år lämna en bedömning av statsbidragets effekter i förhållande till målen för statsbidraget. Effektbedömningen baseras bland annat på årliga återrapporteringar om användningen av statsbidraget av de organisationer som blivit beviljade statsbidrag.

Vården av personer med könsdysfori präglas sedan flera år av brister i tillgänglighet och av brist på kunskap om behandlingarnas resultat. Tidigare rapporter har också visat på bristfälligt bemötande från vårdens sida när gäller personer med könsdysfori.

Uppdraget avser att ta fram kvalitetsindikatorer samt utreda och beskriva förutsättningarna som behöver finnas för att dessa ska kunna registreras och användas för nationell uppföljning. Att kunna följa upp endokrina behandlingar på långt sikt är särskilt viktigt för att kunna säkerställa en ökad kvalitet och jämlikheten i vården samt möjligheterna till forskning. Uppdraget kommer också ta fram informationsmaterial om bemötande av personer med könsdysfori som ett verktyg till vårdprofessioner för att kunna ge ett bättre bemötande.

För detta uppdrag är samverkan både internt och med externa aktörer viktigt. I nuläget är identifierade aktörer bl.a. Nationell högspecialiserad vård (NHV)-enheterna inom vården, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), SBU, könsdysforiregistret samt patient- och civilsamhällesorganisationer såsom Transammans, RFSL och RFSU.

Syftet med uppdraget är att:

• utveckla uppföljningen av transvården i och med att denna vård har blivit nationell högspecialiserad från 1 januari 2024,
• föreslå en metod för att långsiktigt kartlägga förskrivningen av pubertetshämmande och könskonträra läkemedel till personer med könsdysfori,
• genomföra en informationsinsats riktad till vård och omsorgspersonal för att förbättra bemötandet av personer med könsdysfori.

Socialstyrelsen ska följa upp kommunernas arbete med e-hälsa och välfärdsteknik i enlighet med tidigare upparbetad uppföljningsmodell. För detta används nyckeltal som utvecklats inom ramen för tidigare uppdrag. En enkät skickas ut till samtliga kommuner och intervjuer genomförs med ett urval av kommunerna. Resultaten tillgängliggörs på Socialstyrelsens webbplats och sammanställs i en rapport.

Målet är att bidra till ökad kunskap om användningen av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna samt att förbättra förutsättningarna för regeringen och andra aktörer i det fortsatta arbetet med att främja den digitala utvecklingen för en god vård och omsorg. Ett ytterligare mål är att underlätta för kommunerna i deras digitaliseringsarbete genom att uppmärksamma utvecklingsområden, framgångsfaktorer och skapa möjligheter för jämförelser mellan kommuner. Sammantaget kan den kunskap projektet genererar användas till nytta för socialtjänstens målgrupper och bidra till en bättre vård och omsorg med stöd av digitalisering.

I uppdraget ingår bland annat att analysera behovet av en nationell stödfunktion som kan fungera som ett kunskapscentrum och stöd för hälso- och sjukvården i frågor som rör sexuellt våld. Med utgångspunkt från en tidigare kartläggning, genomförd av Socialstyrelsen, ska intervjuer och workshop med experter inom området genomföras. Vi ska också ta del av andra utredningar kring behov av kunskapscenter.

Det som ska uppnås med uppdraget är att klargöra vilka behov som finns och utifrån det föreslå om det behövs en nationell stödfunktion som kan fungera som ett kunskapscentrum och stöd för hälso- och sjukvården i frågor som rör sexuellt våld. Kostnader för en sådant kunskapscentrum och stöd kommer också att beräknas.

Socialstyrelsen undersöker och stödjer kvalitetsutvecklingen inom LSS-verksamheter genom öppna jämförelser på enhetsnivå. Detta görs genom denna undersökning som via enkäter samlar in uppgifter från samtliga verksamheter i landet som utför daglig verksamhet och bostad med särskild service för vuxna enligt LSS.

Resultaten redovisas i form av indikatorer och presenteras på riks-, län-, kommun- och enhetsnivå. Indikatorerna ska spegla delar av kvaliteten i verksamheterna. Syftet med undersökningen är att stimulera till kunskaps- och verksamhetsutveckling på främst lokal nivå för att främja en jämlik socialtjänst med god kvalitet.

Socialstyrelsen genomför denna undersökning årligen genom en enkätstudie som besvaras av hemtjänstenheter och särskilda boenden. Resultaten redovisas i form av indikatorer och bakgrundsmått och presenteras på riks-, län-, kommun- och enhetsnivå. Undersökningen speglar delar av kvaliteten i äldreomsorgen genom att exempelvis belysa arbetssätt, kompetens, bemanning och rutiner.

Några av undersökningens indikatorer utgör underlag för Öppna jämförelser äldreomsorg och Lägesrapport för vård och omsorg om äldre som främst vänder sig till beslutsfattare och tjänstemän på nationell och lokal nivå. Några uppgifter från undersökningen presenteras på Äldreguiden, en webbplats som främst riktar sig till äldre personer och deras anhöriga. På Äldreguiden går det att jämföra hemtjänstenheter och särskilda boenden.

Syftet med uppdraget är att genom jämförelser och transparens stimulera till kunskaps- och verksamhetsutveckling för att främja en mer jämlik äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård med god kvalitet.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har uppdraget att i nära samverkan följa, utvärdera och stödja de insatser som genomförs av regioner och kommuner inom ramen för överenskommelsen mellan staten och SKR, om insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Syftet med uppdraget är att skapa stärkta förutsättningar för huvudmännen i genomförandet av dessa insatser, att synliggöra utvecklingen inom överenskommelsens olika områden och att identifiera frågor som kan behöva prioriteras på lokal och regional nivå.

Myndigheterna följer utvecklingen och utvärderar resultat av insatser som kommuner och regioner genomför inom ramen för överenskommelsen. De ska även stödja kommuner och regioner i att genomföra insatserna. En utvärdering pågår, med fokus på insatser för att stärka barn- och ungdomspsykiatrin, främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa bland barn och unga.

Socialstyrelsen ska förbereda för att på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt kunna förvalta SSIK-programmet med syfte att i ett första steg öka driftsäkerheten i sjukhusbyggnader. Vidare ska Socialstyrelsen inom ramen för uppdraget ta fram ett metodstöd till regionerna. Metodstödet ska ge vägledning till regionerna i deras arbete med analys och kartläggning av den befintliga nivån av driftsäkerhet i sjukhusbyggnader i förhållande till målbilden för sådan driftsäkerhet. Syftet med analyserna är att ge en regional bild över behovet av driftsäkerhetshöjande åtgärder i sjukhusbyggnader. Analyserna bör även användas till att skapa en nationell samlad bild över den befintliga nivån av driftsäkerhet i sjukhusbyggnader och av behovet av förbättringar.

Socialstyrelsen har initierat ett uppdrag som syftar till att generera ny kunskap om frivillig institutionsvård (HVB) för vuxna med missbruk och beroende, och dess resultat. Av myndighetens rapportering framgår att antalet vuxna personer med missbruk och beroende som får heldygnsvård enligt SoL har minskat under en längre tid, medan antalet som får öppenvårdsinsatser har ökat 2017–2020. Vi har i dagsläget svårt att avgöra vad det är som främst driver utvecklingen, och om det är en positiv eller negativ utveckling sett utifrån brukarnas behov och preferenser. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende finns inga rekommendationer om hur vården ska organiseras, till exempel om den ska erbjudas i form av öppen eller sluten vård eller institutionsvård. De nationella riktlinjerna innehåller inte heller några skrivningar om vissa behandlingsmetoder är mer lämpade för institutionsvård än andra, om det finns specifika behandlingsmetoder som är anpassade för en institutionskontext, betydelsen av behandlingstidens längd eller vilka målgrupper som kan ha behov av institutionsvård.

Uppdraget baseras på registerdata, dokumentanalys, intervjuer och en workshop.
Målet med uppdraget är att skapa kunskapsunderlag som kan användas för att vidareutveckla arbetet med frivillig institutionsvård för vuxna med missbruk och beroende.

Nationell högspecialiserad vård (NHV) är komplex och sällan förekommande, offentligt finansierad och bedrivs vid som mest fem enheter, för ett specifikt sjukdomsområde, i Sverige. Syftet med att koncentrera vården är att upprätthålla god kvalitet, hög patientsäkerhet och effektiv användning av hälso- och sjukvårdens resurser. Socialstyrelsen är förvaltningsmyndighet för NHV, och som sådan följer vi tillståndsenheterna genom årlig uppföljning och återkommande fördjupade uppföljningar.

I den årliga uppföljningen av NHV endometrioskirurgi identifierade vi skillnader mellan de nationella enheterna i antalet patienter som bedöms samt andelen av de som bedömts och som sedan opererats. Vi startade därför ett arbete tillsammans med de nationella enheterna inom tillståndsområdet för att analysera dessa skillnader med hjälp av patientregistret.

Nationell högspecialiserad vård (NHV) är komplex och sällan förekommande, offentligt finansierad och bedrivs vid som mest fem enheter, för ett specifikt sjukdomsområde, i Sverige. Syftet med att koncentrera vården är att upprätthålla god kvalitet, hög patientsäkerhet och effektiv användning av hälso- och sjukvårdens resurser. Socialstyrelsen är förvaltningsmyndighet för NHV, och som sådan följer vi tillståndsenheterna genom årlig uppföljning och återkommande fördjupade uppföljningar.

Under 2023 genomförde Socialstyrelsen en registerbaserad uppföljning och analys av väntetider till hjärttransplantation. Detta arbete initierades eftersom vi vid tidigare årlig uppföljning sett skillnader i väntetider. Resultatet kommer att presenteras under 2024. Under 2024 kommer vi även att genomföra motsvarande analyser av väntetider till levertransplantation samt till lungtransplantation

Socialstyrelsen har under flera år följt utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. Förutom en ökad inrapportering av neuropsykiatriska tillstånd, företrädesvis adhd, ökar inrapporteringen av depressioner och ångestsyndrom. Jämsides ökar behandlingen med antidepressiva läkemedel, som används både vid depressioner och ångestsyndrom. Denna uppdatering baseras på uppgifter i myndighetens nationella register. Projektet syftar till att ge en aktuell bild av utvecklingen där exempelvis förekomst av psykisk ohälsa i form av incidens och prevalens redovisas. En särskild aspekt som projektet beaktar är betydelsen av demografiska områden (RegSO) för förekomsten av psykisk ohälsa.

Kompetensförsörjningen har länge varit en av vårdens stora utmaningar med stora svårigheter att både attrahera, rekrytera och behålla personal. Det är av stor vikt att säkerställa bemanning av fast personal med rätt kompetens i hela vården då brist på detta kan innebära patientsäkerhetsrisker och riskera att äventyra kontinuitet, trygghet, kvalitet och effektivitet i vården.

Socialstyrelsen ska ta fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Förslaget till plan ska utarbetas av det Nationella vårdkompetensrådet som är placerat vid Socialstyrelsen. Planen ska bland annat visa vilka insatser som behövs, både för befintlig och ny vårdpersonal, för att förbättra kompetensförsörjningen.

Under 2023 påbörjades arbetet med att ta fram indikatorer för de nationella riktlinjerna för graviditet, förlossning och tiden efter. Sverige är ett av länderna med lägst mödra- och barnadödlighet i världen och förlossningsvården har utvecklats snabbt de senaste decennierna. Samtidigt finns fortfarande utmaningar i mödrahälsovården och förlossningsvården, framför allt för att nå utsatta grupper bättre, och för att förbättra upplevelsen av trygghet och delaktighet hos gravida och nyblivna föräldrar. Vården skiljer sig också mellan regionerna. I riktlinjernas prioriteringsstöd ges rekommendationer för hela vårdkedjan från graviditet till eftervård. Det innehåller också ett särskilt fokus på psykisk ohälsa som behöver uppmärksammas i alla delar av vårdkedjan. De totalt 13 indikatorerna avser att följa upp de mest angelägna rekommendationerna i prioriteringsstödet, det vill säga de åtgärder som har fått hög prioritet.

Under 2022 har Socialstyrelsen påbörjat arbetet med att ta fram indikatorer för de nationella riktlinjerna för ätstörningsvården vilket sker parallellt med själva riktlinjearbetet. Tillsammans med en grupp externa experter kommer indikatorer tas fram som kopplas till de mest angelägna rekommendationerna. Övergripande indikatorer inom sjukdomsområdet kommer också tas
fram.

Indikatorerna kommer att vara en utgångspunkt för kommande utvärdering av sjukdomsområdet och för eventuella målnivåer.

Socialstyrelsen har i uppdrag att inhämta kunskaper om och analysera vården och stödet för flickor och kvinnor med missbruk och beroendeproblematik, inklusive insatser vid fysiska och psykiska vårdbehov och vid våldsutsatthet. I uppdraget ingår att redogöra för de vård- och omsorgsinsatser som erbjuds flickor och kvinnor med missbruk och beroende och hur målgruppen upplever vårdens tillgänglighet och bemötande. I redovisningen ska Socialstyrelsen vid behov lämna förslag på åtgärder som kan bidra till vård och omsorg vid missbruk och beroendeproblematik som är mer anpassad till kvinnors behov. I uppdraget kommer Socialstyrelsen samverka med berörda myndigheter och aktörer samt med patient-, brukar- och anhörigorganisationer.

Socialstyrelsen publicerar årligen en lägesrapport om tillståndet och utvecklingen inom funktionshindersområdet, med fokus på socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård. Rapporten belyser utvecklingen inom stöden som riktar sig specifikt till personer med funktionsnedsättning, såsom insatser enligt LSS och SoL, habilitering och hjälpmedel. Rapporten lyfter även tillgången till hälso- och sjukvård och tandvård för personer med funktionsnedsättning.

Resultatet baseras dels på rapporter och sammanställningar som Socialstyrelsen och andra myndigheter har publicerat under året, dels på unika analyser. Exempel på områden som lyfts särskilt är våldsutsatthet, kvalitet i verksamheter enligt LSS och jämlik vård. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare på nationell nivå, men även till andra aktörer såsom politiker och tjänstemän i kommuner.

Socialstyrelsen ska inventera behovet av kunskapsstöd eller nationella riktlinjer inom området psykisk hälsa och suicidprevention avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst. Delredovisningen ska innehålla en plan för uppdragets genomförande. Slutredovisningen ska innehålla en prioriteringsordning för de kunskapsstöd som Socialstyrelsen bedömer bör tas fram samt ett förslag på tidsplan och kostnadsberäkningar för framtagandet.

Socialstyrelsen har följt och avrapporterat tandhälsan hos barn och unga sedan 1985. Socialstyrelsen kommer att samla in uppgifter om förekomsten av karies hos barn och ungdomar från Sveriges regioner för år 2023 för en sammanställning på nationell nivå.

De årliga sammanställningarna om barns och ungdomars tandhälsa i Sverige utgör ett verktyg för planering av regionala och nationella insatser på tandvårdsområdet. Vidare används uppgifterna för regionala, nationella och internationella jämförelser av tandhälsa.

Syftet är att kartlägga och analysera vilka områden och typer av verksamheter inom hälso- och sjukvården och tandvården som är särskilt utsatta för välfärdsbrottslighet och vilka konsekvenser det kan ha för kvalitet och patientsäkerhet. Vidare ska Socialstyrelsen kartlägga vilka insatser och åtgärder som kommuner och regioner vidtar för att förebygga, förhindra och upptäcka välfärdsbrottlighet. Myndigheten ska även kartlägga vilka behov regioner och kommuner har av stöd och identifiera vilka möjligheter Socialstyrelsen eller annan myndighet har för att stödja kommuner och regioner i arbetet mot välfärdsbrottslighet.

Kartläggning och analys bygger på intervjuer med regioner och kontakter med kommuner bl.a. genom Socialchefsnätverket vid Sveriges kommuner och regioner (SKR). Därutöver inhämtas synpunkter från Inspektion för vård och omsorg, Brottsförebyggande rådet, Upphandlingsmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och SKR.

Socialstyrelsen ska tillsammans med E-hälsomyndigheten kartlägga och beskriva befintliga statliga, regionala, kommunala och enskilda aktörers resurser och organisationer för sjuktransporter. Kartläggningen ska omfatta civila och militära resurser för primär- och sekundärtransporter och innehålla en redogörelse för de resurser som finns på lokal, regional och nationell nivå, i såväl offentlig som privat regi. Myndigheterna ska utifrån kartläggningen ta fram ett förslag till plan för nationell samordning av sjuktransporter. Synpunkter ska inhämtas från regioner, kommuner, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Försvarsmakten, Sjöfartsverket, Polismyndigheten, Trafikverket och Sveriges Kommuner och Regioner.

Socialstyrelsen ska kartlägga vilka insatser regionerna erbjuder inom cancerrehabilitering. Vi ska även informera om och stödja implementeringen av de framtagna åtgärdskoderna för rehabiliteringsplan, samt identifiera eventuella kompletterande förslag till åtgärder för att stärka cancerrehabiliteringen.

Kartläggningen baseras på intervjuer med regionala cancersamordnare och representanter för nationella aktörer inom cancer- och rehabiliteringsområdena. Vi kommer även att genomföra deskriptiva kvantitativa analyser av registrerade åtgärder i Socialstyrelsens nationella hälsodataregister. En workshop med företrädare för patient- och närståendeorganisationer kommer hållas, samt dialog med RCC i samverkan.
Målen med projektet är att skapa en nationell bild av vilka cancerrehabiliteringsinsatser som regionerna erbjuder, att stödja en enhetlig användning av åtgärdskoderna för rehabiliteringsplan, samt identifiera eventuella kompletterande förslag för att stärka cancerrehabiliteringen.

Socialstyrelsen ska kartlägga den förstärkta familjehemsvården inom ramen för ett större uppdrag som utförs i samarbete med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Det övergripande målet för uppdraget är att öka kunskapen om förstärkta familjehem och behandlingsfamiljer samt förbättra förutsättningarna för fler placeringar i dessa.

Kartläggningen ska beskriva hur kommuner och andra aktörer differentierar familjehemsvården, vilket stöd och vilka insatser familjehemmet och/eller barnet får utöver familjehemsplaceringen, samt vilka barn och unga som placeras i olika former av familjehemsvård.

Analysen baseras på data från semistrukturerade kvalitativa intervjuer, enkät och register. Intervjuerna genomförs med ett urval av kommuner och företag inom familjehemsvård samt med personer som har uppdrag som familjehem. Enkäten riktar sig till samtliga kommuner i Sverige.

Socialstyrelsens kartläggning ska tillsammans med det vetenskapliga underlaget från SBU ligga till grund för Socialstyrelsens kunskapsstödjande arbete som syftar till att öka familjehemsvårdens kvalitet och förbättra utfallet för barnen.

Kartläggningen syftar till att ge kunskap om förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga som är placerade i heldygnsvård enligt SoL och/eller LVU, samt att undersöka om de får vård och behandling för detta i samma utsträckning som andra jämnåriga. Utgångspunkten för uppdraget är att vidta kunskapshöjande insatser till huvudmän och yrkesverksamma i den sociala barn- och ungdomsvården, hälso- och sjukvården samt tandvården för att tillförsäkra placerade barn och unga en god hälsa, munhälsa samt obruten skolgång.

Kartläggningen genomförs med hjälp av registeranalyser och är delvis en uppföljning av en studie som myndigheten genomförde år 2014 om användning av psykofarmaka bland placerade barn och unga. Resultaten från den studien visade att förskrivningen av psykofarmaka till placerade barn och unga är mycket högre än till andra jämnåriga. Resultaten visade också att de placerade barnen och ungdomarna i lägre utsträckning än andra jämnåriga hade kontinuitet i behandling och närhet till specialistvård som barn- och ungdomspsykiatri eller habilitering.

Kartläggningen kommer om möjligt även omfatta en uppföljning av kartläggningen av hälsoundersökningar som Socialstyrelsen genomförde hösten 2023.

Socialstyrelsen ska, med utgångspunkt i vad som har framkommit i tidigare rapporter, exempelvis Socialstyrelsens utredningar av vissa skador och dödsfall 2018–2021, stödja och följa samverkansinitiativ på lokal nivå och bidra till att sprida goda exempel nationellt. Uppdraget avser samverkan i alla faser av våldsutövande eller risk för våldsutövande inom våld i nära relationer.

Uppdraget genomförs i form av en kartläggning av samverkansinitiativ i Sverige. Kartläggningen består av en enkätundersökning och en dokumentationsgranskning av samverkansinitiativen. Syftet med kartläggningen är att identifiera framgångsfaktorer och sprida goda exempel nationellt.

Socialstyrelsen har i uppdrag att vidta åtgärder för att stärka barns och ungas delaktighet i ärenden inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård för barn som utsatts för våld eller befinner sig i sårbara situationer.

I uppdraget ingår att kartlägga i vilken utsträckning som barn och unga görs delaktiga i socialtjänstens utredningar, i utformande av genomförandeplaner och under genomförande av öppna insatser. Det ingår även att ta reda på i vilken utsträckning information som barn och unga har lämnat under utredningen överförs till den aktör som genomför öppna insatser samt identifiera hinder för barns och ungas delaktighet och inhämta förslag på åtgärder.

Kartläggningen baseras på kunskapsinhämtning via en genomlysning av aktuell forskning och studier inom området, en enkät till landets kommuner och fördjupade intervjuer med representanter från socialtjänsten inom ett urval kommuner om barns delaktighet, samt en sammanställning av barns och ungas erfarenheter av att vara delaktiga i ärenden inom socialtjänsten.

Kartläggningen ska utgöra underlag till myndighetens fortsatta arbete i enlighet med uppdraget. Det långsiktiga målet är att stärka barns rätt till delaktighet och därigenom förbättra socialtjänstens möjligheter att tillgodose barns behov av stöd och skydd.
I uppdraget kommer Socialstyrelsen samverka med berörda myndigheter, kommuner och barnrättsorganisationer.

Socialstyrelsen har initierat ett projekt att kartlägga de geografiska skillnaderna i äldres läkemedelsanvändning, och utreda vilka faktorer som kan förklara dessa skillnader.
Studien baseras på individdata (läkemedelsanvändning, förskrivarkaraktäristika, samsjuklighet m.m.) från Socialstyrelsens läkemedels-, patient- och socialtjänstregister, samt registret över totalbefolkningen och utbildningsregistret från SCB. Vissa ytterligare uppgifter inhämtas på aggregerad nivå (region, kommun, statistikområde (SAMS)), om bland annat befolkningskarakteristika (befolkningstäthet, utbildning, inkomst m.m.), vårdtillgänglighet och läkartäthet. Projektet sker i samarbete med Aging Research Center (ARC), Karolinska Institutet. Målet med projektet är att finna påverkbara förhållanden som har betydelse för äldres läkemedelsbehandling, med avseende på kvalitet, jämlikhet, resursfördelning och patientsäkerhet.

Idag pågår innovationsarbete i olika kluster i hälso- och sjukvård, socialtjänst och tandvård. Ofta handlar det om nya tekniker, förbättrade flöden, bättre upplevelser eller vård för patienter och omsorgstagare och nya samarbeten. Socialstyrelsen ser behov av ytterligare kunskap om aktuella innovationsarbeten för att öka förmågan att vara relevant och proaktiv. Socialstyrelsen behöver i nästa steg säkerställa att riktlinjer och vägledningar är relevanta i förhållande till nya metoder, behandlingar och patientflöden. Arbetet lägger också grunden för ett fortsatt samarbete med de olika innovationsorganisationerna.

Socialstyrelsen har en strategi som i korthet handlar om hur myndigheten kan möjliggöra ansvarsfull innovation inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvård. Socialstyrelsen ska bidra till att synliggöra och reducera komplexiteten i strategiskt arbete med innovation, t ex gällande samverkan, regelverk och implementering. Tillsammans med externa aktörer inom innovationssystemet och våra målgrupper har Socialstyrelsen identifierat ett antal kärnområden som är viktiga för innovation och utveckling. Socialstyrelsen ska under perioden 2024-2027:

• skapa förutsättningar för innovation genom att Socialstyrelsen identifierar och hanterar rättsliga frågor som har betydelse för innovation,
• följa och analysera behov av innovation hos målgrupperna,
• följa upp, kartlägga och utvärdera utvecklingen inom innovation hos målgrupperna. T.ex. utvecklingen av Artificiell intelligens (AI),
• analysera införandet av särskilt viktiga innovativa lösningar i hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården,
• följa hur styrning, regler, organisering med mera påverkar förmågan att bedriva och implementera innovations- och nyskapande lösningar,
• synliggöra nyttan med innovationer genom att bidra med hälsoekonomiska analyser,
• samordna resultat från testmiljöer och bidra till kunskapssammanställning, förmedla exempel av innovativa lösningar och kunskapsöverföring.

Socialstyrelsen har i uppdrag att kartlägga och analysera hur kommunernas avgiftssystem för äldre- och funktionshindersomsorg är utformade samt hur de nuvarande bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453) tillämpas i praktiken. Kartläggningen baseras bland annat på en enkät till kommunerna, granskning av kommunernas webbsidor och intervjuer med kommuner och organisationer.

Målet med projektet är att redovisa en kartläggning och analys av uppdragets frågeställningar, som är följande:

• Hur är kommunernas avgiftssystem utformade och vilka avgifter tar kommunerna ut av den enskilde?
• Vilka konsekvenser får kommunernas avgiftssystem för den enskilde?
• Hur följer kommunerna de bestämmelser som finns om avgifter?
• Hur har rättspraxis påverkat tillämpningen av avgifter?

Regeringen har initierat en statlig satsning så att skolor kan inrätta så kallade sociala team för att bland annat bidra till trygghet och studiero, öka närvaron för eleverna och förbättra samverkan mellan skola och socialtjänst. Med skolsociala team avses en grupp med personal från skolan och socialtjänsten som samverkar för trygghet och studiero och för att öka elevernas närvaro i skolan. Skolverket och Socialstyrelsen ska därför stödja skolhuvudmän och socialtjänst när det gäller att inrätta och organisera skolsociala team i grundskolan och gymnasieskolan. I uppdraget ingår det att gemensamt kartlägga, följa upp och analysera hur skolhuvudmän och socialtjänst har organiserat och bedrivit verksamhet i skolsociala team.

Uppgifter om de skolsociala teamen samlas in via Skolverkets e-tjänst för statsbidraget. Därtill ska ytterligare datainhämtning genomföras för att besvara frågan om i vilka socioekonomiska områden skolsociala team verkar. Intervjuer kommer genomföras med ett antal skolsociala team, rektorer samt enhetschefer från socialtjänsten. Projektet sker i samverkan med Skolverket. Kartläggningen, uppföljningen och analysen av skolsociala team syftar till att öka kunskapen om, samt beskriva och analysera skolsociala team och åtgärdernas uppnådda resultat.

Socialstyrelsen ska kartlägga omfattningen av och kvaliteten i skyddat boende. Befintliga kvalitetsindikatorer för skyddade boenden kommer att ses över med särskilt fokus på behov hos barn, våldsutsatta med funktionsnedsättningar samt våldsutsatta i hederskontext.

Uppdraget kommer att innebära intervjuer och dialog med representanter för skyddade boenden, kommuner, intresseorganisationer och andra relevanta myndigheter exempelvis Myndigheten för delaktighet, Barnombudsmannen och andra aktörer såsom Barnafrid och Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) samt kontakt med forskare. En enkät riktad till alla skyddade boenden kommer också att genomföras.

Ett övergripande mål är att bidra till genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Den kunskap som tas fram förväntas bidra till utvecklingen av insatsen skyddat boende.

Socialstyrelsen publicerar årligen lägesrapporter, senast den 31 mars, omtillståndet och utvecklingen inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg.Rapporten individ- och familjeomsorg beskriver följande områden inom socialtjänsten: social barn- och ungdomsvård, missbruks- och beroendevård, ekonomiskt bistånd, våld och förtryck, hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, kompetensförsörjningen samt kostnader för individ- och familjeomsorgen.

Resultatet baseras framför allt på rapporter och sammanställningar som Socialstyrelsen och andra myndigheter har publicerat under året. I årets lägesrapport har också gymnasiebehörighet för placerade barn tagits fram och utbildningsnivån för personer med ekonomiskt bistånd. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare på nationell nivå, men även till andra aktörer såsom politiker och tjänstemän i kommuner.

Projektets övergripande syfte är att öppet jämföra och utvärdera omotiverade regionala skillnader kopplade till det aktuella kunskapsläget inom vården vid adhd och autism vilket är basen i de Nationella Riktlinjernas rekommendationer samt Nationella programområdets (NPO) kunskapsstöd. Vidare är syftet att analysera utfallet av ojämlik vård samt vilken betydelse det får för regioner och kommuner avseende följsamheten till de nationella riktlinjerna samt hälsoekonomiska effekter kopplade till utfall. Projektet genomförs med data insamlade via olika hälsodataregister, register aktuella för utfall som hanteras vid andra myndigheter samt data insamlade via enkäter.

Socialstyrelsen genomför en utvärdering av vården vid hjärtsvikt. Eftersom arbetet med uppdateringen av de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård har pausats utgår denna utvärdering utifrån de förbättringsområden som framkommit i den tidigare utvärderingen av hjärtsjukvården, 2015. Utvärderingen tar hänsyn till internationella och nationella kunskapsstöd och hur de har bidragit till utvecklingen. Utvärderingen kommer att vara en pilot för att ta fram en metod för att utvärdera vården utifrån flera kunskapsstöd utöver nationella riktlinjer, och förutom förbättringsområden ska den också kunna påvisa behov av vägledning.

I projektet ingår att ta fram indikatorer för uppföljning. Datakällor för indikatorerna är Socialstyrelses hälsodataregister och dödsorsaksregistret, nationella kvalitetsregister samt enkätundersökningar.

Myndigheten strävar efter att samverka med det nationella programområdet (NPO) för hjärt- och kärlsjukdomar under utvärderingens gång.

Syftet med Nationella planeringsstödet (NPS) är att ge en bild över hur tillgången till personal ser ut i landet så att hälso- och sjukvården och tandvården kan klara av sina kärnuppdrag. I NPS ingår samtliga legitimationsyrken, inklusive tandvård. En utveckling av NPS sker genom att fokusera mer på personalförsörjningen utifrån regionernas kapaciteter att möta dagens och framtidens vårdbehov.

Uppdraget genomförs genom registerstudier från Socialstyrelsens register, men även i kombination med register och andra underlag från Statistikmyndigheten (SCB), Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och andra myndigheter som har tillgång till relevanta data. Data kan också hämtas in via intervjuer och enkätstudier. Även data för hälso- och sjukvårdsutbildningar redovisas, som t.ex. antal sökande och antal examinerade.
Nationella planeringsstödet är Socialstyrelsens produkt som tas fram genom en intern arbetsgrupp med kontakter knutna till ovan nämnda aktörer.

Nationella planeringsstödet ger förslag på åtgärder och utvecklingsområden för samtliga aktörer som är av betydelse för försörjningen av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. NPS avser att utgöra ett stöd för beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå att planera sin verksamhet utifrån rådande läge.

Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer med rekommendationer och indikatorer för vård vid obesitas 2023, och som en del i uppdraget ingår att ta fram målnivåer. Under 2024 påbörjas arbetet med att se på förutsättningar för målnivåer. Syftet med att ta fram nationella målnivåer är att ge hälso- och sjukvården tydliga och mätbara kvalitetsmål att arbeta mot för att bidra till att säkerställa en god och jämlik vård. Socialstyrelsens arbete med att fastställa målnivåer genomförs tillsammans med medicinska experter och bedrivs enligt en modell som initieras med att ett urval av indikatorer görs, som anses vara möjliga och lämpliga att målsätta. Arbetet med att ta fram målnivåer bedrivs i ett konsensusförfarande där företrädare för huvudmän, nationella programområden, professioner samt patientförening ingår. En del i konsensusförandet är en s.k. delphiprocess med underlag som indikatorbeskrivningar, statistiska underlag samt expertgruppens målnivåförslag som skickas ut via webbenkät. Därefter genomförs ett remissförförande innan målnivåerna fastställs.

Myndigheten ansvarar för den nationella strukturerade uppföljningen av donations- och transplantationsverksamheten på regional och nationell nivå. Socialstyrelsens årliga lägesrapport om organdonation och transplantation i Sverige är en del av den nationella systematiska uppföljningen av donations- och transplantationsverksamheten. Rapporten vänder sig främst till beslutsfattare, vårdgivare, verksamhetschefer och berörd personal inom hälso- och sjukvården.

Lägesrapporten bygger på statistik från Svenskt Intensivvårdsregister, Scandia Transplant, Sveriges transplantationskoordinatorer, regionala donationsansvariga läkare och regionala donationsansvariga sjuksköterskor.

Myndigheten följer ett antal av de kvalitetsindikatorer som har tagits fram av Vävnadsrådet.

Det finns ett behov att kunna följa omställningen till en god och nära vård, där primärvården har en viktig roll och där det idag råder en brist på data och statistik inom flera områden. Syftet är att utveckla och tillgängliggöra statistik avseende legitimerad och icke legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal verksam inom primärvården med särskilt fokus på personal som arbetar med psykisk hälsa och psykisk ohälsa. Statistiken ska vara ett underlag för att följa upp och bedöma personaltillgången inom hälso- och sjukvården.
Socialstyrelsen analyserar bland annat olika datakällor för att bedöma vad som ska ligga till grund för statistiken samt utreder olika sätt att dela in primärvården för att statistiken ska bli så ändamålsenlig som möjligt. Vidare utreds olika sätt att tillgängliggöra statistiken på.
Slutresultatet ska innehålla personalstatistik över både legitimerad och icke legitimerad personal, inom såväl privat som offentligt sektor och uppdelad på region/kommun och kön.
I tillägg till personalstatistiken kommer en slutlig analys över hur omställningen till en god och nära vård har påverkat kompetensförsörjningen inom primärvården att lämnas 2026.

Socialstyrelsen ska enligt anvisningarna för det civila försvaret analysera vidtagna och planerade åtgärder samt bedöma vilken förmåga beredskapssektorn hälsa, vård och omsorg har att bidra med till relevanta delar i målet för det civila försvaret. Socialstyrelsen redovisar för myndigheten, ansvarsområdet och för sektorn till Socialdepartementet och MSB samt till Försvarsmakten i de delar av målet för det civila försvaret som handlar om en bedömning av förmågan att bidra till det militära försvarets förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. Socialstyrelsen samverkar i uppdraget med MSB, Försvarsmakten, Länsstyrelsen, beredskapsmyndigheterna i sektorn samt regioner.
Målet är att stärka motståndskraften i de viktigaste samhällsfunktionerna och förmågan i det civila försvaret.

Enligt Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska Socialstyrelsen identifiera samhällsviktig verksamhet inom myndighetens ansvarsområde, kontinuerligt analysera om det inför eller vid fredstida krissituationer och höjd beredskap finns sårbarhet och hot eller risker som allvarligt kan hota, skada eller försämra förmågan till den samhällsviktiga verksamheten inom ansvarsområdet, bedriva ett systematiskt arbete för att kunna upprätthålla den egna samhällsviktiga verksamheten och verka för att andra aktörer inom ansvarsområdet också bedriver ett sådant arbete, och minst vartannat år värdera och sammanställa resultatet av analysarbetet i en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). RSA ska även omfatta vilka åtgärder som myndigheten vidtagit och planerar för att minska sårbarheten mot sådana hot och risker som identifierats samt en övergripande bedömning av vilka övriga åtgärder inom myndighetens ansvarsområde som bör vidtas i samma syfte.

Dessutom ska Socialstyrelsen senast vid utgången av september månad varje jämnt årtal lämna en sammanfattande redovisning (Risk- och sårbarhetsbedömning - RSB) baserad på den RSA som gjorts, enligt samma förordning, till Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. RSB ska innehålla dels uppgifter om de åtgärder som myndigheten vidtagit och planerar för att minska sårbarheten mot sådana hot och risker som identifierats i RSA, dels en övergripande bedömning av vilka övriga åtgärder inom myndighetens ansvarsområde som bör vidtas i samma syfte samt hur dessa åtgärder ska prioriteras.

Socialstyrelsen noterade en brant ökning av nya fall av självskada bland flickor under det andra pandemiåret. Uppgifter om självskada baseras på inrapporteringar till myndighetens nationella patientregister. Detta projekt syftar till att beskriva den fortsatta utvecklingen och närmare beskriva gruppen som självskadar sig. Det finns ett samband mellan att skada sig själv och suicid varför det är angeläget att bevaka utvecklingen av självskada.

År 2022 startade en omfattande påverkanskampanj (LVU-kampanjen) riktad mot socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Budskapet var att den svenska socialtjänsten kidnappar barn utan giltig grund, och då framför allt barn med utländskt påbrå och med muslimsk trosuppfattning. Kampanjen har fått stort genomslag både nationellt och internationellt, och är särskilt riktad mot tvångslagstiftningen, det vill säga mot lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Enligt Myndigheten för Psykologiskt Försvar är LVU-kampanjen den största påverkanskampanj som drabbat Sverige hittills.

En konsekvens av LVU-kampanjen är att den sprider rädsla bland utlandsfödda föräldrar vilket kan leda till att de inte vågar vända sig till socialtjänsten. Socialstyrelsen genomför därför − i samverkan med andra myndigheter och civilsamhället − olika satsningar på uppdrag av regeringen för att informera och ge kunskap om socialtjänstens arbete.
Den här studien syftar till att undersöka om det finns omotiverade skillnader i placeringsmönster mellan barn och unga med svensk och utländsk bakgrund. Resultaten ska utgöra kunskapsunderlag i myndighetens informationsarbete.

I studien undersöks placeringar med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Studien baseras på registerdata och omfattar hela befolkningen födda 1991–2020 som var folkbokförda i Sverige före 21 års ålder, vilket motsvarar drygt 3,8 miljoner individer.

Socialstyrelsen fördelar och redovisar statsbidrag på uppdrag av regering. Statsbidragen är ett sätt för staten att styra mot olika politiska mål, till exempel att öka och utveckla kvaliteten inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Mottagare av statsbidrag är främst kommuner, regioner och det civila samhällets organisationer. Verksamheter som har tagit emot statsbidrag måste i de flesta fall återrapportera hur de använt medlen. Utifrån återrapporteringarna gör myndigheten en uppföljning av statsbidragen. Syftet med uppföljningarna är dels att granska om medlen använts i enlighet med villkoren för bidragen, dels att sammanställa resultat och erfarenheter om hur statsbidragen har använts i en redovisning.

En redovisning till regeringen innehåller i regel en sammanfattande redogörelse för statsbidragets användning i förhållande till bidragets syfte och innehåller information om t.ex. medelsförbrukning, olika typer av insatser, målgrupper och uppnådda resultat. Under 2024 kommer myndigheten att följa upp och redovisa ett 40-tal statsbidrag som avser 2023 års medel.

Myndigheten hanterar även statsbidrag där det inte ingår i uppdraget att göra någon uppföljning. Nedan följer exempel på ett antal statsbidrag inom området hälso- och sjukvård som Socialstyrelsen kommer att följa upp.

• Prestationsbaserat statsbidrag till regioner för att öka antalet vårdplatser.
• Statsbidrag för utveckling av den prehospitala akutsjukvården för patienter med psykisk ohälsa.
• Statsbidrag för verksamhet i regionala cancercentrum.

Socialstyrelsen fördelar och redovisar statsbidrag på uppdrag av regering. Statsbidragen är ett sätt för staten att styra mot olika politiska mål, till exempel att öka och utveckla kvaliteten inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Mottagare av statsbidrag är främst kommuner, regioner och det civila samhällets organisationer. Verksamheter som har tagit emot statsbidrag måste i de flesta fall återrapportera hur de använt medlen. Utifrån återrapporteringarna gör myndigheten en uppföljning av statsbidragen. Syftet med uppföljningarna är dels att granska om medlen använts i enlighet med villkoren för bidragen, dels att sammanställa resultat och erfarenheter om hur statsbidragen har använts i en redovisning.

En redovisning till regeringen innehåller i regel en sammanfattande redogörelse för statsbidragets användning i förhållande till bidragets syfte och innehåller information om t.ex. medelsförbrukning, olika typer av insatser, målgrupper och uppnådda resultat. Under 2024 kommer myndigheten att följa upp och redovisa ett 40-tal statsbidrag som avser 2023 års medel.

Myndigheten hanterar även statsbidrag där det inte ingår i uppdraget att göra någon uppföljning. Nedan följer exempel på ett antal statsbidrag inom området krisberedskap och civilt försvar som Socialstyrelsen kommer att följa upp.

• Statsbidrag till regioner för åtgärder för att höja driftsäkerheten på hälso- och sjukvårdens fastigheter.
• Statsbidrag till kommunernas arbete med att stärka det civila försvaret inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård.

Socialstyrelsen fördelar och redovisar statsbidrag på uppdrag av regering. Statsbidragen är ett sätt för staten att styra mot olika politiska mål, till exempel att öka och utveckla kvaliteten inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Mottagare av statsbidrag är främst kommuner, regioner och det civila samhällets organisationer. Verksamheter som har tagit emot statsbidrag måste i de flesta fall återrapportera hur de använt medlen. Utifrån återrapporteringarna gör myndigheten en uppföljning av statsbidragen. Syftet med uppföljningarna är dels att granska om medlen använts i enlighet med villkoren för bidragen, dels att sammanställa resultat och erfarenheter om hur statsbidragen har använts i en redovisning.

En redovisning till regeringen innehåller i regel en sammanfattande redogörelse för statsbidragets användning i förhållande till bidragets syfte och innehåller information om t.ex. medelsförbrukning, olika typer av insatser, målgrupper och uppnådda resultat. Under 2024 kommer myndigheten att följa upp och redovisa ett 40-tal statsbidrag som avser 2023 års medel.

Myndigheten hanterar även statsbidrag där det inte ingår i uppdraget att göra någon uppföljning. Nedan följer exempel på ett antal statsbidrag inom området socialtjänst som Socialstyrelsen kommer att följa upp.

• Statsbidrag till vissa organisationer inom det sociala området.
• Statsbidrag för att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer.
• Statsbidrag för satsningen äldreomsorgslyftet.

Socialstyrelsen fördelar och redovisar statsbidrag på uppdrag av regering. Statsbidragen är ett sätt för staten att styra mot olika politiska mål, till exempel att öka och utveckla kvaliteten inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Mottagare av statsbidrag är främst kommuner, regioner och det civila samhällets organisationer. Verksamheter som har tagit emot statsbidrag måste i de flesta fall återrapportera hur de använt medlen. Utifrån återrapporteringarna gör myndigheten en uppföljning av statsbidragen. Syftet med uppföljningarna är dels att granska om medlen använts i enlighet med villkoren för bidragen, dels att sammanställa resultat och erfarenheter om hur statsbidragen har använts i en redovisning.

En redovisning till regeringen innehåller i regel en sammanfattande redogörelse för statsbidragets användning i förhållande till bidragets syfte och innehåller information om t.ex. medelsförbrukning, olika typer av insatser, målgrupper och uppnådda resultat. Under 2024 kommer myndigheten att följa upp och redovisa ett 40-tal statsbidrag som avser 2023 års medel.

Myndigheten hanterar även statsbidrag där det inte ingår i uppdraget att göra någon uppföljning. Nedan följer exempel på ett statsbidrag inom området tandvård som Socialstyrelsen kommer att följa upp.

• Statsbidrag till kompetenscentrum på tandvårdsområdet.

Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken inom sin sektor. Uppdraget innebär att redovisa de åtgärder som myndigheten vidtagit för att nå det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas. Uppföljningen utgår från följande områden: principen om universell utformning, befintliga brister i tillgängligheten, individuella stöd och lösningar för individens självständighet samt förebygga och motverka diskriminering.

Uppföljningen kommer även innefatta redogörelser för de åtgärder som myndigheten har vidtagit med anledning av att: målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas, de åtgärder som myndigheten vidtagit med anledning av det nationella målet för funktionshinderspolitiken bidrar till att uppfylla målen i FN:s Agenda 2030 samt de samråd som myndigheterna har haft med funktionshindersorganisationerna och andra berörda aktörer.

Utöver redovisade åtgärder innehåller uppföljningen även en bedömning av måluppfyllelsen. Under 2024 kommer Socialstyrelsen att fortsätta utveckla uppföljningssystemet och den första insamlingen kommer att göras. Uppföljningen kommer att utformas med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som grund.

Uppdraget avser att genomföra årliga dialoger med regionerna med hjälp av expertkompetens som uppdraget ställer krav på. Syftet är att stödja och stimulera regionernas utvecklings- och förändringsarbete för bättre tillgänglighet genom att öka intresset för lärande och stärka drivkrafterna till förändring. Vidare avses att utveckla en samlad uppföljning som kan användas som underlag för de årliga dialogerna och för löpande dialoger med regionerna, som omfattar att följa och analysera:

• utvecklingen av väntetider och vårdköer inom primärvården och den specialiserade vården, inklusive barn- och ungdomspsykiatrin. Uppföljningen ska bl.a. beakta vårdgarantins tidsgränser och faktorer som kön, ålder och diagnos, samt beskriva utvecklingen av väntetider och köer inom olika vårdområden och regioner.
• den kommunala hälso- och sjukvården,
• patienternas erfarenheter och upplevelser kring väntetider efter genomförda besök eller behandling,
• utvecklingen av belagda och disponibla vårdplatser,
• överenskommelsen om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2023.

I Nationella kompetenscentrum för äldreomsorgs (NKÄ) kommundialoger och andra verksamhetsnära kontakter beskrivs att nyutbildade undersköterskor inte klarar kompetenskraven i verksamheterna. Kompetensbristerna beskrivs dels handla om språkliga utmaningar som kan påverka dokumentation och kommunikation med annan personal, brukare och anhöriga, dels medicinsk kompetensbrist så som svårt att utföra vissa undersökningar, bristande hygienrutiner och hantering av läkemedel. Det är oklart hur vanligt förekommande dessa påstådda brister i kompetens hos nyutbildade är. Det finns i dagsläget heller ingen samlad kunskap om förklaringar till bristerna eller konsekvenser för verksamheterna.

Socialstyrelsen kommer genomföra en intervjustudie med verksamhetschefer. Syftet är att beskriva verksamhetschefers upplevelse av nyutbildade undersköterskors kompetens. Målet är att belysa den eventuella bristande kompetens hos nyutbildade undersköterskor för att skapa förändring. Underlaget kan också användas för vidare analyser av orsaker och konsekvenser för verksamheter på grund av bristande kompetens hos nyutbildade undersköterskor.

Hemtjänst är en komplex verksamhet som av flera skäl är svår att styra på ett sätt som säkerställer kvalitet, rättssäkerhet, kontroll och effektiv resursanvändning och samtidigt ger god arbetsmiljö och handlingsutrymme för personalen.

Socialstyrelsen ska genomföra en studie för att öka kunskapen om hur hemtjänsten styrs i praktiken samt att analysera samband mellan styrning och kvalitet, personalens handlingsutrymme och arbetsmiljö. Med styrning avser vi både den som sker på förvaltningsnivå och på utförarnivå. När det gäller styrning på förvaltningsnivå fokuserar studien i första hand på: biståndsbedömning och beslut – utformning och detaljeringsgrad, tidsberäkning av insatser och resursstyrningsmodeller och uppföljning och kontroll.

När det gäller styrning på utförarnivå fokuserar studien i första hand på:

• planeringssystem och schemaläggning,
• kommunikation och kultur och
• uppföljning och kontroll.

Studien ska resultera i ett underlag som kan användas på lokal och nationell nivå som underlag för diskussion och lärande. Den ska innehålla kartläggning och exempel på modeller av styrning som förekommer i kommuner och verksamheter samt analys. Avsikten är att studien ska genomföras med både kvalitativ metod i form av intervjuer och genom kvantitativ metod. Aktuell forskning och kartläggningar som gjorts inom området utgör också ett underlag.

Socialstyrelsen rapporterar årligen om tillståndet och utvecklingen inom hälso-, sjuk- och tandvården. Lägesrapporten utgår från ett systemperspektiv, och berör prioriterade områden där såväl Socialstyrelsen som andra aktörer har i uppdrag att bidra till förbättring och utveckling. Därtill följer lägesrapporten ett antal indikatorer som är utvalda för att belysa ett antal av de områden som är prioriterade inom hälso-, sjuk- och tandvård. Dessa indikatorer är viktiga resultatmått som berör olika aspekter av hälso-, sjuk- och tandvården, exempelvis inom områdena medicinsk kvalitet, kostnader och tillgänglighet. Indikatorerna är baserade på statistik från Socialstyrelsen och andra källor.

Rapporten tas fram genom av projektledare tillsammans med projektgrupp och ett stort antal skribenter och experter på myndigheten. Som underlag till rapporten används nationell och internationell omvärldsbevakning och trendspaning samt diskussioner med intern referensgrupp, likväl som samtal med enskilda experter inom myndigheten.

Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare på nationell och regional nivå, och syftar till att ge dem aktuell kunskap om läget i hälso-, sjuk- och tandvården samt att belysa prioriterade områden.

Socialstyrelsen ska genomföra en kartläggning av den verksamhet som bedrivs på de psykiatriska akutmottagningarna, inbegripet de övriga verksamheter som erbjuder ett akut psykiatriskt omhändertagande. Kartläggningen ska omfatta aspekter som rör insatser, kompetens och bemanning, planering av fortsatt vård, behandling och uppföljning, vårdkedjor inbegripet samverkan med berörda aktörer samt patienternas upplevelser av vården. Vid genomförandet av uppdraget ska Socialstyrelsen inhämta kunskap och erfarenheter från berörda aktörer. Delredovisningen ska innehålla en plan för uppdragets genomförande, inbegripet de aktiviteter som Socialstyrelsen avser att vidta inom ramen för uppdraget.

I slutredovisningen ska Socialstyrelsen lämna förslag på åtgärder som myndigheten kan vidta för att främja kompetens- och kvalitetsutveckling inom området och i övrigt föreslå de utvecklingsinsatser som myndigheten bedömer som angelägna för att skapa förutsättningar för ett ändamålsenligt omhändertagande inom de akutpsykiatriska verksamheterna. Socialstyrelsen ska även redovisa kostnadsberäkningar för de föreslagna insatsernas genomförande. Uppdraget startade i februari 2024 och sannolikt samlas data in via register, enkäter och intervjuer.

Uppdraget ska ske i huvudsaklig enlighet med den förteckning som myndigheten har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget att ta fram underlag för de sjukvårdsprodukter som bör omfattas av försörjningsberedskapen på hälso- och sjukvårdsområdet (S2022/04550).

Behoven av försörjningsviktiga varor och tjänster kan skilja sig åt mellan fredstida krissituationer och krig, både avseende vilka varor och tjänster som behövs och hur omfattande behoven av dessa är. Det är därför väsentligt att identifiera vilka varor och tjänster som är nödvändiga i olika situationer samt tillgången till dessa.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Socialstyrelsen ska gemensamt genomföra en pilotanalys som avser försörjningen av sjukvårdsprodukter samt ta fram ett förslag till en ändamålsenlig och kostnadseffektiv modell för försörjningsanalys.

Genomförandet av piloten kommer att ske via kartläggning av behov utifrån scenarier och kartläggning av tillgång av aktuella produkter. Därefter utförs en analys av eventuella glapp mellan behov och tillgång, följt av framtagande av åtgärdsförslag för att täppa till glappen. Erfarenheter från genomförandet av piloten återkopplas kontinuerligt till arbetet med försörjningsanalysmodellen.

Uppdraget genomförs tillsammans med Boverket och är ett av myndighetens uppdrag inom den nationella strategin mot hemlöshet 2022-2026. Socialstyrelsen och Boverket ska analysera hur myndigheternas och andra aktörers datainsamlingar kan komplettera varandra för att få en övergripande bild av hemlöshetens omfattning och karaktär. Med utgångspunkt i analysen ska myndigheterna ta fram ett metodstöd till kommunerna. Syftet med metodstödet är att stärka socialtjänstens arbete med att utveckla det sociala perspektivet i samhällsplaneringen.

Socialstyrelsen kommer att följa upp de insatser som regionerna och kommunerna vidtar med anledning av överenskommelsen mellan Staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om God och nära vård 2023 samt analysera och rapportera hur omställningen till en god och nära vård i regionerna och kommunerna utvecklas. Även ett urval av indikatorer för att följa omställningen kommer att tas fram.

Uppföljningen bygger på att regioner och kommuner har svarat på frågor utifrån en enkät som bygger på överenskommelsen om god och nära vård mellan staten och SKR 2023. Utöver detta avser Socialstyrelsen att genomföra en fördjupad analys i tre län i form av intervjuer med personer som har ett hälso- och sjukvårdsansvar i regional och kommunal primärvård samt vissa analyser av ekonomisk statistik och personalstatistik.

Syftet med detta projekt är att kartlägga och analysera läkemedelsanvändningen hos personer som får insatser enligt LSS, och med detta som grund utarbeta förslag till indikatorer som kan användas för att mäta och över tid följa kvaliteten i läkemedelsanvändningen i denna grupp.

Projektet, som kommer att bedrivas på myndigheten, genomförs med hjälp av analyser baserade på läkemedelsregistret och LSS-registret. Uttag från respektive register för 2022, omfattande samtliga åldrar, samkörs och analyseras med avseende på läkemedelsanvändning i olika åldersgrupper i de olika personkretsarna, med fokus på förekomst av polyfarmaci samt läkemedel och läkemedelskombinationer med potentiellt ogynnsamma effekter på kort eller lång sikt.

Målet med projektet är att kartlägga och beskriva läkemedelsanvändningen hos personer som får insatser enligt LSS, med avseende på omfattning, mönster och kvalitet, och att, baserat på dessa resultat, ta fram förslag till indikatorer för god läkemedelsanvändning för denna grupp.

Socialstyrelsen kommer att följa upp reformen fast omsorgskontakt i hemtjänsten. Sedan den 1 juni 2022 har en ny bestämmelse i socialtjänstlagen (2001:453), SoL, införts med krav på att den som har hemtjänst ska erbjudas en fast omsorgskontakt, om det inte bedöms vara uppenbart obehövligt. Reformens mål är att öka kontinuitet, trygghet, individanpassad omsorg samt samordning för hemtjänsttagare.

Socialstyrelsens uppföljning kommer att baseras på data från kvantitativa datakällor, bland annat data från Enhetsundersökningen om äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? och Socialtjänstregistret. En kvalitativ studie kommer genomföras för att komplettera de kvantitativa datakällorna.

Syftet med uppföljningen är att ge kunskapsunderlag för reformens genomslag i landet samt belysa uppfattningar gentemot reformens mål, främst hemtjänsttagare och fasta omsorgskontakters uppfattningar.

Sedan 2015 har regeringen och SKR ingått överenskommelser om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa. Totalt har ca 10 miljarder fördelats till insatser som ska stärka regionernas förutsättningar att utveckla och förbättra förlossningsvården och arbetet med kvinnors hälsa. Socialstyrelsen har sedan 2023 i uppdrag att följa upp de insatser som regionerna vidtar inom ramen för överenskommelsens olika utvecklingsområden. Datainsamling sker bland annat genom redovisningar från regionerna. Under 2024 ska Socialstyrelsen samla regionerna för en dialog om tillståndet i mödrahälsovård och förlossningsvården och de utmaningar som kvarstår. Uppdraget ska bidra med kunskap om hur regionerna arbetar för att stärka kvinnors hälsa och för att bidra till en mer tillgänglig, jämlik och personcentrerad mödrahälsovård och förlossningsvård.

Det finns sedan länge brister i tillgängligheten i hälso- och sjukvården, såsom långa väntetider och vårdköer. Socialstyrelsen kommer att följa upp tillgängligheten i hälso- och sjukvården för 2023 inom ramen för en överenskommelse mellan regeringen och SKR.
Myndigheten kommer att följa utvecklingen av väntetiderna genom att analysera hur väl regionerna uppfyller den nationella vårdgarantin. Den nationella vårdgarantin fastställer hur länge patienter som längst ska behöva vänta på vård. Dessutom kommer myndigheten att analysera regionernas strategiska arbete för en ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården.
Uppföljningen görs av Socialstyrelsen och baseras dels på data från den nationella väntetidsdatabasen, som Socialstyrelsen inhämtar från SKR, dels på redovisningar och handlingsplaner som regionerna lämnar till myndigheten.

Målet med uppföljningen är att klargöra regionernas strategiska insatser för en ökad tillgänglighet och samtidigt följa utvecklingen av väntetiderna i hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsen fortsätter arbetet med att ta fram uppföljningsmått och ett uppföljningsramverk för hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering. Måtten ska vara ett stöd i regionernas arbete med uppföljning, kvalitetssäkring och utveckling av hälso- och sjukvårdens arbete inom området.

Socialstyrelsen har sedan 2020 arbetat med att ta fram uppföljningsmått och den lägesbeskrivning som Socialstyrelsen publicerade under 2023 är den första delen av arbetet. Förslag på uppföljningsmått identifieras bland annat utifrån resultaten i lägesrapporten (Socialstyrelsen 2023) och Nationellt kunskapsstöd för hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering (Socialstyrelsen 2023). Ett uppföljningsramverk har tagits fram som bygger på det nationella kunskapsstödet. Det övergripande målet i uppföljningsramverket är "God kvalitet i hälso- och sjukvårdens process för sjukskrivning och rehabilitering".

Under våren kommer Socialstyrelsen skicka ut en enkät till medicinskt sakkunniga i försäkringsmedicin på regionnivå och kontaktpersoner för försäkringsmedicinska frågor på regionnivå. Enkäten handlar om att ta ställning till förslag på ett fåtal uppföljningsmått för hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och relaterad rehabilitering samt om måtten bidrar till ökad kvalitet (enligt definitionen i SOFS 2011:9) och ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvårdens process för sjukskrivning och rehabilitering. Arbetet sker i samverkan med regionrepresentanter, SKR och nationellt programområde (NPO) för rehabilitering, habilitering och försäkringsmedicin.

Socialstyrelsen ska ta fram förslag på kriterier för hur statsbidrag för arbete med hälsosamtal bland äldre kan fördelas och i det arbetet överväga om ytterligare målgrupper bör inkluderas. Myndigheten kommer använda sig av sakkunnigas kunskap inom området samt information från kommunernas återrapporteringar om användningen av statsbidraget 2023. Uppdraget ska delredovisas den 14 juni 2024 och slutredovisas den 30 juni 2025.

I september 2021 publicerade Socialstyrelsen rapporten En indikatorbaserad uppföljning för säker vård, en baslinjemätning kopplad till den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Ett uppföljningsramverk med principer för uppföljning togs fram som stöd för att utveckla uppföljningen med utgångspunkt från fokusområden och grundförutsättningar från handlingsplanen samt utifrån tre huvudfrågeställningar kopplade till ett tidsperspektiv:

1. Har vården varit säker?
2. Är vården säker här och nu?
3. Ökar riskmedvetenhet, förebyggande arbete och beredskap?

Uppföljningen ska under 2024 utvecklas genom att uppdatera ett urval av indikatorer som ingått i baslinjemätningen 2021, genom tillägg av några nya uppföljningsområden, genom att redovisa en internationell utblick med några indikatorer samt genom att utveckla den systemövergripande uppföljningen. Det innebär att ge förslag på indikatorer som kan definieras som systemövergripande inom patientsäkerhetsområdet. Indikatorerna baseras på flera olika datakällor samt även på Socialstyrelsens register.

Att utveckla indikatorer sker enligt Socialstyrelsens Handbok för utveckling av indikatorer för god vård och omsorg. Målet med projektet är att stärka huvudmännens patientsäkerhetsarbete med en systematisk uppföljning för att uppnå att en god och säker vård erbjuds patienter överallt och alltid enligt handlingsplanens intentioner. Indikatorerna kommer att presenteras i en digital plattform, i en så kallad indikatorportal på Socialstyrelsens hemsida och som en del i uppbyggnaden av Socialstyrelsens kontinuerliga uppföljning med öppna data tillgänglig för våra målgrupper. Utvecklingen av uppföljningen sker i dialog med regionerna och kommunernas kunskapsstyrningen och i dialog med nationella arbetsgruppen (NAG) Uppföljning patientsäkerhet.

Uppföljningen kommer att utgå ifrån de rättigheter som minoriteterna har
i enlighet med lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk
och beröra vilka rutiner och beredskap som finns i verksamheterna
beträffande minoriteternas språk och kulturer. Uppföljningen kommer även
röra hur verksamheterna informerar minoriteterna om deras rättigheter
samt kunskapsnivån om minoritetslagen i respektive organisation. Ett antal
frågeställningar tas fram för respektive område och sammanställs i enkäter
som skickas till verksamheterna med regelbunden periodicitet, till exempel
vartannat år. En del av uppföljningen kommer även belysa hur minoriteterna
upplever bemötandet i kontakten med verksamheterna. I den delen av undersökningen
blir minoriteternas organisationer en viktig plattform för att nå ut
till målgruppen. Samråd med de nationella minoriteternas företrädare visar
att det finns en samsyn kring att uppföljningen bör fokusera på:

• kommunal äldreomsorg
• social barn- och ungdomsvård inkl. psykiatri, elevhälsa och ungdomsmottagningar
• primärvård, vårdcentraler, barnavårdscentraler och mödravård
• beroendevård
• stöd till våldsutsatta
• tandvård.

Socialstyrelsen ska utveckla och uppdatera underlaget för de nyckeltalsberäkningar och dimensionerande målbilder som tagits fram inom ramen för ett tidigare regeringsuppdrag. De dimensionerande målbilderna avser skadeutfall och skadepanorama vid väpnad konflikt för både civilbefolkningen och militära förband. Socialstyrelsen ska inkludera den dimensionering som ett Natomedlemskap medför. Myndigheten ska inhämta underlag från Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut och i övrigt samarbeta med regionerna, civilområdesansvariga länsstyrelser, Försvarsmakten samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Socialstyrelsen bidrar med expertis rörande statistik och analys i expertgruppen Health Care Quality and Outcomes (HCQO) under OECD:s hälsokommitté. HCQO arbetar bland annat med kapitlet om vårdens kvalitet i OECD:s flaggskeppsrapport Health at a Glance. Utöver rapportering av indikatorer deltar myndigheten för närvarande i två pilotprojekt där vi utvecklar nya indikatorer inom områdena ”integrated care” och ”long-term care” samt ett projekt för att modernisera insamlingen av data. I moderniseringsprojektet ingår bland annat att övergå från den statistiska programvaran SAS till en annan som heter R, och därmed även byta programspråk. Arbetet samordnas med Socialstyrelsens, övriga myndigheters samt Socialdepartementets arbeten inom området.

Flera regioner har infört gemensamma mottagarfunktioner för barn och unga med psykisk ohälsa, ofta kallade "En väg in". Syftet med mottagarfunktionerna/"En väg in" är bland annat att öka tillgängligheten och säkerställa att insatser ges på rätt vårdnivå. Socialstyrelsen ska utvärdera arbetssättet "En väg in" inom barn- och ungdomspsykiatrin. I uppdraget ingår att utvärdera det vetenskapliga stödet för arbetssättet och att uppmärksamma erfarenheter av arbetssättet. Utvärderingen kommer bland annat att innefatta intervjuer, workshops och möten med personal på mottagarfunktionerna och med personal på berörda verksamheter.

Vid genomförandet av uppdraget kommer Socialstyrelsen inhämta kunskap och erfarenheter från bland annat SBU, SKR, regioner och kommuner samt patient-, brukar- och anhörigorganisationer. Socialstyrelsen ska redovisa förslag på fortsatta utvecklingsbehov inom området samt hur Socialstyrelsen kan bidra till att stödja den fortsatta utvecklingen av arbetssättet

Socialstyrelsen har initierat ett projekt med syfte att utvärdera följsamheten till de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk, skadligt bruk och beroende.

Utvärderingen baseras på data från Socialstyrelsens register (patientregistret, läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret). Uppgifter kommer också att inhämtas via enkäter till berörda verksamheter, inom regioner och socialtjänst, samt gruppintervjuer med representanter från hälso- och sjukvård och socialtjänst. Projektet sker i samarbete med externa experter.

Målet med utvärderingen är att belysa vilka områden som fungerar bra respektive mindre bra, utifrån utvärderingens resultat. Dessa kommer att lyftas fram som förbättringsområden, som även innehåller förslag till regioner och kommuner på hur vården och stödet kan förbättras för att kunna öka följsamheten till rekommendationerna i de nationella riktlinjerna. Berörda verksamheter ger även återkoppling till Socialstyrelsen inför kommande revidering av de nationella riktlinjerna för området.

Socialstyrelsen har under åren 2022–2025 i uppdrag att stärka det nationella stödet till kommunerna i deras arbete med att ge stöd till våldsutsatta att ordna stadigvarande boende. Uppdraget består av flera delar, däribland att utvärdera arbetet. Syftet med utvärderingen är att undersöka i vilken utsträckning statsbidraget har stärkt kommunernas arbete med att ge stöd till våldsutsatta att ordna stadigvarande boende. I uppdraget ingår att sprida utvärderingens resultat och slutsatser till kommuner och andra berörda aktörer. Utvärderingen baseras bland annat på årliga avrapporteringar om användning av statsbidraget samt intervjuer med ett urval av berörda kommuner.

Socialstyrelsen planerar att jämföra och utvärdera kvaliteten i tandvården
med utgångspunkt i de reviderade nationella riktlinjerna för tandvården och i
de reviderade indikatorerna för tandvården.

Slutversionerna av riktlinjer och indikatorer för tandvård publicerades i
september 2022. Utvärderingen kommer att baseras på data från Socialstyrelsens
register (tandhälsoregistret, läkemedelsregistret) samt på kvalitetsregister
som finns inom området, Svenskt kvalitetsregister för Karies och
Parodontit (SKaPa). Uppgifter kommer också att inhämtas via enkäter till
regioner och eventuellt till kommuner.

Målet med utvärderingen är att belysa vilka områden som fungerar bra
respektive mindre bra, utifrån utvärderingens resultat. Dessa kommer att
lyftas fram som förbättringsområden, som även innehåller förslag på hur
tandvården kan förbättras i relation till rekommendationerna i de nationella
riktlinjerna.

Socialstyrelsen har initierat ett projekt med syfte att utvärdera vården vid astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Utgångspunkten i utvärderingen är de indikatorer och målnivåer i de reviderade nationella riktlinjerna inom området från 2020. I utvärderingen kommer även att ingå andra delar av vården och en analys av strukturella förutsättningarna och andra faktorer som kan påverka följsamheten till riktlinjerna. Tidigare utvärdering från 2018 visade att det finns ett antal förbättringsområden som berör både regionernas och kommunernas arbete. Dessa kommer också beaktas i utvärderingen.

Socialstyrelsen har initierat ett projekt med syfte att utvärdera vården vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom. Utgångspunkten i utvärderingen är de reviderade nationella riktlinjerna inom området från 2022. I anslutning till att riktlinjerna togs fram 2016 gjordes en utvärdering av vården som visade att det finns områden, framförallt inom uppföljning och tillgång till multidisciplinära team och rehabilitering där förbättring kunde ske.

Projektet genomförs inom ramen för Socialstyrelsens uppdrag att återkommande rapportera om läget och utvecklingen i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Utvärderingen kommer att baseras på data från Socialstyrelsens register samt på de kvalitetsregister som finns inom Svenska neuroregister. Uppgifter kommer även att inhämtas via enkäter till utvalda berörda verksamheter.

Utvärderingen sker med stöd av experter inom MS och Parkinsons samt företrädare för berörda kvalitetsregister. Utvärderingen syftar till att beskriva det som utifrån riktlinjerna fungerar bra respektive mindre bra och utifrån dessa lyfta områden där förbättring kan ske med förslag till regioner för att öka följsamheten till de nationella riktlinjerna.

Socialstyrelsen har initierat ett projekt med syfte att utvärdera vården vid demenssjukdomar. Utgångspunkten i utvärderingen är indikatorer och målnivåer i de reviderade nationella riktlinjerna inom området från 2017 samt de reviderade indikatorerna och målnivåerna från 2020.

I utvärderingen kommer även andra delar av vården att ingå, samt en analys av de strukturella förutsättningarna och andra faktorer som kan påverka följsamheten till riktlinjerna. En tidigare utvärdering från 2018 visade att det fanns ett antal förbättringsområden som berörde både regionernas och kommunernas arbete. Dessa kommer också att beaktas i utvärderingen.

Utvärderingen kommer bland annat att baseras på data från Socialstyrelsens register, patientregistret, läkemedelsregistret och samt de kvalitetsregister som finns inom området, SVEDEM - Svenska demensregistret, BPSD-registret – Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom, Senior Alert och Palliativa registret. Uppgifter kommer också att inhämtas via enkäter till berörda verksamheter, regioner och eventuellt kommuner.

Målet med utvärderingen är att belysa vilka områden som fungerar väl och vilka som fungerar mindre väl. De senare kommer att lyftas fram som förbättringsområden med förslag till regioner och kommuner på hur vården kan förbättras för att kunna öka följsamheten till rekommendationerna i de nationella riktlinjerna.

Socialstyrelsen har initierat ett projekt med syfte att utvärdera vården vid rörelseorganens sjukdomar. Utgångspunkten i utvärderingen är de indikatorer och målnivåer i de reviderade nationella riktlinjerna inom området från 2021. I utvärderingen kommer även att ingå andra delar av vården och en analys av strukturella förutsättningarna och andra faktorer som kan påverka följsamheten till riktlinjerna.

Tidigare utvärdering från 2014 visade att det finns ett antal förbättringsområden som berör både regionernas och kommunernas arbete. Dessa kommer också beaktas i utvärderingen. Utvärderingen kommer att baseras på data från Socialstyrelsens register (patientregistret, läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret) samt på de kvalitetsregister som finns inom området (bl.a. BOA, Svensk Reumatologiskt Kvalitetsregister och Rikshöft). Uppgifter kommer också att inhämtas via enkäter till berörda verksamheter, regioner och eventuellt till kommuner.

Målet med utvärderingen är att belysa vilka områden som fungerar bra respektive mindre bra, utifrån utvärderingens resultat. Dessa kommer att lyftas fram som förbättringsområden, som även innehåller förslag till regioner och kommuner på hur vården kan förbättras för att kunna öka följsamheten till rekommendationerna i de nationella riktlinjerna.

Utvärderingen genomförs som tre delprojekt utifrån de sjukdomsgrupper som ingår i nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar dvs. artros, osteoporos och inflammatoriska reumatiska sjukdomar. De tre delprojekten löper parallellt och samordnas sinsemellan men tidplanen och publikationsdatum kommer att vara olika.

En redovisning av uppföljningen och utvärderingen av tilläggsöverenskommelser mellan staten och SKR om försörjningsberedskap för läkemedel ska delredovisas årligen, senast 1 oktober, under perioden 2024–2025. En slutredovisning avseende uppföljningen och utvärderingen av tilläggsöverenskommelser om försörjningsberedskap läkemedel ska lämnas senast den 1 mars 2026.

Socialstyrelsen ska lämna en slutredovisning avseende uppföljningen och utvärderingen av överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar senast 1 oktober 2024. Uppföljningen och utvärderingen omfattar regionernas utvecklingsarbete med följande områden:

• krigsorganisation och dess bemanning,
• samverkan och ledning,
• planeringssamverkan,
• utbildning och övning,
• omhändertagande av många skadade,
• försörjningsberedskap och andra robusthöjande åtgärder.

Socialstyrelsen genomför årligen enkätundersökningen ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?”. Undersökningen vänder sig till personer 65 år och äldre som har insatser från hemtjänst eller som bor på särskilda boenden. Syftet med undersökningen är att ge enskilda äldre en röst och att ta fram kvantitativa mått på äldreomsorgen utifrån ett brukarperspektiv. Undersökningen speglar delar av kvaliteten i äldreomsorgen, främst för att användas i verksamhetsutveckling och uppföljningsarbete på enhetsnivå. Resultaten utgör också delar av underlaget till rapporterna Öppna jämförelser äldre-omsorg och Lägesrapport för vård och omsorg om äldre som i första hand vänder sig till beslutsfattare och tjänstemän på nationell och regional nivå (kommun- och organisationsnivå).

Resultaten presenteras på riks-, läns-, kommun- och enhetsnivå och möjliggör för ansvariga politiker och tjänstemän att jämföra, utvärdera och utveckla äldreomsorgen i linje med vad de som tar emot omsorgen tycker. Några uppgifter från undersökningen presenteras också på Äldreguiden, en webbplats som riktar sig till allmänheten, i synnerhet till de äldre och deras anhöriga. På Äldreguiden finns information om äldreomsorg på nationell nivå och där går det att jämföra hemtjänstverksamheter och särskilda boenden på lokal nivå.

Socialstyrelsen ska senast den 31 mars varje år lämna in lägesrapporter om individ- och familjeomsorg, vård och omsorg för äldre, insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning samt tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och tandvård (6 a § förordningen [2015:284] med instruktion för Socialstyrelsen).
Syftet med denna lägesrapport är att presentera en samlad bedömning av tillståndet och utvecklingen inom vården, tandvården och omsorgen för äldre. Rapportens huvudmålgrupp är beslutsfattare på nationell nivå, men den kan även vara av intresse för andra målgrupper.

Rapporten är i huvudsak en sammanställning av andra rapporter och redovisningar, både Socialstyrelsens egna och andra myndigheters och forskningsstudier, i syfte att ge en samlad lägesbeskrivning. Socialstyrelsen gör även analyser särskilt för denna rapport.

Myndigheten ansvarar för den nationella strukturerade uppföljningen av donations- och transplantationsverksamheten. Socialstyrelsens årliga lägesrapport om organdonation och transplantation i Sverige är en del av den nationella systematiska uppföljningen av donations- och transplantationsverksamheten. Rapporten vänder sig främst till beslutsfattare, vårdgivare, verksamhetschefer och berörd personal inom hälso- och sjukvården.

Lägesrapporten bygger på statistik från de olika verksamhetsområdesgrupperna (VOG) inom Vävnadsrådet/SKR, IVO, RMV, Cornearegistret m.fl.

I januari 2024 tog Socialstyrelsen fram ett förslag till nationell plan för vården vid graviditet, förlossning och tiden efter. Uppdraget har förlängts för att kunna inhämta synpunkter på förslaget till plan, ta fram mått för utveckling av vården och inhämta synpunkter på de prestationsbaserade måtten.

Förslaget till plan som togs fram i januari 2024 har förankrats hos berörda aktörer i begränsad omfattning. Det behövs därmed mer tid för förankring och inhämtande av synpunkter från berörda parter. Vissa delar av planen kan behöva utvecklas ytterligare i dialog med berörda aktörer. Det återstår också att ta fram prestationsbaserade mått för att följa att utvecklingen går i önskad riktning, samt att inhämta synpunkter på de prestationsbaserade måtten.

Det övergripande syftet med en nationell plan som innehåller nationella mål samt mått och indikatorer för uppföljning, är att ange en tydlig inriktning för utveckling av vården och stödja ett strategiskt och systematiskt förbättringsarbete i vårdkedjan graviditet, förlossning och tiden efter.

Projektets mål är att ta fram ett uppdaterat förslag till nationell plan, inklusive prestationsbaserade mått för uppföljning, som är avstämt med berörda aktörer. I ett första steg kommer skriftliga synpunkter på förslag till plan att inhämtas från berörda aktörer. Fortsatta dialoger kommer därefter att genomföras med berörda aktörer i arbetet med att utveckla planen samt prestationsbaserade mått.

Öppna jämförelser är en uppsättning indikatorer som används för att analysera, följa upp och utveckla hälso- och sjukvården samt socialtjänsten på lokal, regional och nationell nivå. Det övergripande syftet med öppna jämförelser är att stödja nationella aktörer samt ansvariga huvudmän och utförare inom vård och omsorg i arbetet med att främja en god vård och omsorg för den enskilda individen. Indikatorerna bygger på enkätdata, registerdata och uppgifter från kvalitetsregister.