Beredskap

Beredskapen i vården och omsorgen ska stärkas. Den behöver vara robust och flexibel för att klara av att hantera de behov som uppstår under fredstida kriser, höjd beredskap och krig. På den här sidan finns kunskapsstöd, underlag för planering och analyser som stöd i arbetet med beredskapsfrågor. Materialet vänder sig framförallt till dig som är huvudman eller verksamhetsansvarig.

Tillsammans stärker vi Sveriges beredskap

Socialstyrelsen arbetar med att stödja regioner och kommuner genom bland annat kunskapsstöd, planer och analyser. I arbetet ingår också förebyggande åtgärder innan krissituationer uppstår och att det vid kris och inträffade katastrofer finns tillgänglig expertis som står till samhällets förfogande. Socialstyrelsen arbetar dessutom med ett stort antal regeringsuppdrag som ska stödja kommuner och regioner i deras arbete med att stärka beredskapen och uppbyggnaden av totalförsvaret. 

Vi är sedan 1 oktober 2022 sektorsansvarig myndighet för beredskapsarbetet inom sektorn hälsa, vård och omsorg. Det innebär att myndigheten fått ett utökat ansvar att stärka samordningen och driva på utvecklingen av beredskapen vid fredstida kriser, höjd beredskap och krig. I sektorn ingår både myndigheter, kommuner, regioner, privata och ideella aktörer.

Titta gärna på seminariet som handlar om hur myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhälle tillsammans kan stärka Sveriges beredskap inom hälsa vård och omsorg.

Stöd i arbetet

Här hittar du publicerade kunskapsstöd och rapporter som syftar till att öka beredskapen inom krisberedskap, katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar i din region eller kommun. Nytt material kommer att läggas upp löpande.  

Beredskap för kris, krig och fredstida katastrofer

Sjukvårdens säkerhet i kris och krig, SSIK

Nu kan regionerna söka medel för kartläggning och nulägesanalys av den befintliga driftsäkerheten i sjukhusfastigheter där det bedrivs slutenvård. Ansök senast 9 november 2023.

Ansöka om statsbidrag
E-tjänst
På den här webbplatsen gör du din ansökan. Här finns anvisningar med villkor, ett metodstöd och en mall för vägledning om hur analys och kartläggning ska genomföras.

Plötsligt ökat inflöde av patienter – Kapacitetsökningsförmåga

Socialstyrelsen har tagit fram ett nationellt kunskapsstöd för regionerna i arbetet med att öka sin förmåga att hantera ett plötsligt ökat inflöde av patienter. I kunskapsstödet ingår bland annat en modell för kapacitetsökningsförmågan som består av fyra komponenter – personal, lokaler, utrustning och styrning (PLUS), och en modell för att pröva förmågan.

Den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap

Socialstyrelsen har tillsammans med länsstyrelserna kartlagt den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens beredskap och identifierat behov av stöd för arbetet med krisberedskap och civilt försvar. Med bakgrund av kartläggningen har Socialstyrelsen och länsstyrelserna tagit fram ett samlat stöd i form av ett tema på Kunskapsguiden.

Det samlade stödet riktar sig främst till beredskapssamordnare och beslutsfattare inom kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst. Temat kommer att uppdateras kontinuerligt.

Tema på Kunskapsguiden

Det här temat innehåller information, rättslig reglering och olika typer av kunskapsstöd som har betydelse i arbetet med beredskap inom kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Masskadehändelser

De deluppdrag som redovisas i den här rapporten syftar alla till att förstärka den nationella förmågan att möta de behov som uppstår vid masskadehändelser eller vid andra händelser med många skadade eller sjuka och därmed att minimera de negativa effekterna på människors liv och hälsa. I rapporten ingår en plan för utökning av vårdplatser, nationell masskadeplan och förslag på förstärkningsorganisation för sjuktransporter.

I början av 2023 presenterar Socialstyrelsen ett nationellt kunskapsstöd till stöd för regionerna i arbetet med att öka förmågan att hantera ett plötsligt och oväntat inflöde av patienter.

Rapport
Förstärkning av nationell förmåga vid masskadehändelserArtikelnummer: 2022-9-8086|Publicerad: 2022-09-01

Prioriteringsprinciper

Kunskapsstödet har till syfte att hjälpa hälso- och sjukvården att prioritera vård vid krig och fredstida katastrofer, det vill säga när behovet av vård vida överstiger resurserna.  

Hälso- och sjukvårdens planering för civilt försvar

Planeringsstöd
Hälso- och sjukvården och planering för civilt försvarArtikelnummer: 2021-8-7513|Publicerad: 2021-09-13

Övriga rapporter

Utbildning och övning

Nationella utbildnings- och övningsplaner

I det här dokumentet finns nationella planer för utbildning och övning för katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar. Materialet innehåller detaljerade kunskaps- och färdighetsmål för utbildningar och övningar i katastrofmedicin för alla relevanta personalkategorier.

Hälso- och sjukvårdens roll i totalförsvaret

Det här utbildningsmaterialet består av ett textmaterial och en film som riktar sig till medarbetare i hälso- och sjukvården. Det ger en övergripande introduktion till hälso- och sjukvårdens roll i totalförsvaret och kan användas i utbildningar om hälso- och sjukvårdens arbete med krisberedskap, katastrofmedicin eller civilt försvar, men även i självstudier.

Filmen illustrerar hur arbetssituationen kan förändras vid kris eller krig och syftar till att väcka intresse för ämnet.

Film: Hur arbetet kan förändras (45 sek)

Syntolkad version – Hur arbetet kan förändras

Det går bra att använda filmerna på egen webbplats. Klicka på delaknappen uppe till höger för att hämta länk eller inbäddningskod. Ange Socialstyrelsen som utgivare.

Uppföljning och utvärdering

Socialstyrelsen ska följa upp och utvärdera överenskommelsen mellan staten och SKR om hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar. Redovisning ska ske årligen senast den 1 oktober fram till 2026. Nedan hittar du en sammanfattning av den första rapporten som skickades till regeringen 1 oktober 2022.

Rapport
Hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvarArtikelnummer: 2022-10-8134|Publicerad: 2022-10-03
Senast uppdaterad:
Publicerad: