Organ- och vävnadsdonation

Organdonatorer och transplantationer 2021

Under 2021 hade Sverige 192 faktiska organdonatorer. Det är den högsta siffran som noterats sedan den gemensamma statistiken för de skandinaviska länderna, Scandiatransplant, började redovisas. En del av ökningen beror på att fler donationer har kunnat genomföras efter att döden inträffat efter ett cirkulationsstopp, så kallad DCD (Donation after Ciculatory Death). Att Sverige hade 192 organdonatorer visar att svensk sjukvård trots hög belastning under pandemin lyckats upprätthålla donationsverksamheten.

Av 192 organdonatorer var 165 DBD (Donation after Brain Death) och 27 DCD. Det är det högsta antalet donationer genom DCD sedan det började genomföras i Sverige 2018.

Under året transplanterades 445 njurar, varav 118 donerades från levande givare. Det genomfördes 170 levertransplantationer, 66 hjärttransplantationer och 51 lungtransplantationer samt transplantationer av 13 bukspottkörtlar och 3 ö-celler.

Under året avled 33 personer medan de väntade på ett nytt organ.

Årsstatistik från Scandiatransplant (pdf)

Transplantation är en livräddande behandling

Tack vare dessa organdonatorer har många transplantationer kunnat genomföras. Därmed har många patienters liv kunnat räddas. För andra patienter har organ- och vävnadstransplantation avsevärt förbättrat hälsan, gett högre livskvalitet och en återgång till ett aktivt yrkesliv. Fortfarande är dock behovet av organ och vissa vävnader för transplantation större än tillgången.

Bilden nedan visar hur antalet transplanterade organ har ökat i Sverige sedan år 2000.

Njurtransplantationer 2021

Förra året genomgick 445 personer en njurtransplantation, varav 118 fick en ny njure från en levande donator.

Antal njurtransplantationer i Sverige per år

Källa: Scandiatransplant

Donationsfrämjande arbete

Organ- och vävnadsdonation ska vara en naturlig del av vården i livets slutskede. Sjukvården ska vara organiserad för att främja organdonation. Det innebär bland annat att intensivvårdspersonalen ska få adekvat utbildning i donationsprocessen och i samtalsmetodik. Personalens inställning och värderingar gällande donationsarbetet är också av stor betydelse, och en förutsättning för att kunna ge de närstående stöd genom hela donationsprocessen.

Det är vårdgivarens ansvar att se till att det finns tillgång till donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska i donationsverksamheten. Donations- och transplantationsverksamheterna ska ha ett ledningssystem, de rutiner och processer som behövs för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.

Organisation

Sverige är indelat i sex sjukvårdsregioner. En sjukvårdsregion utgör en donationsregion.

• Norra sjukvårdsregionen
• Sjukvårdsregion Mellansverige
• Stockholms sjukvårdsregion
• Västra sjukvårdsregionen
• Sydöstra sjukvårdsregionen
• Södra sjukvårdsregionen

Sverige är indelat i tre transplantationsenheter (upptagningsområden):

• Region Sahlgrenska, Västra och Norra
  Upptagningsområde: Västra Götalandsregionen, Sydöstra regionen, Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län, Norrbottens län och Island.
• Region OFO Mellansverige
  Upptagningsområde: Gotlands kommun, Gävleborgs län, Dalarnas län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Värmlands län och Örebro län.
• Södra regionen
  Upptagningsområdet omfattar hela Södra Sjukvårdsregionen, dvs. Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland (Halmstad, Laholm och Hylte kommuner).

Fem sjukhus i Sverige genomför organtransplantationer:

• Akademiska sjukhuset i Uppsala (njure, bukspottkörtel),
• Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge (lever, njure, bukspottkörtel),
• Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg (hjärta, lunga, lever, njure, bukspottkörtel, tarm)
• Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö (hjärta, lunga, njure, bukspottkörtel).

Vävnadsinrättningar

Det finns 31 vävnadsinrättningar i Sverige som hanterar vävnader från avlidna donatorer. Vävnadsinrättningarna är inte organiserade på samma sätt som donation och transplantation av organ.

De vävnadsinrättningar som inte själva utför tillvaratagandet har avtal med patologavdelning eller Rättsmedicinalverket för tillvaratagande. Rättsmedicinalverket utreder dödsfall när personer avlidit på annan plats än på sjukhus.

Vävnadstransplantationer genomförs på många av landets sjukhus.

Vävnadstransplantationer 2020

Antalet transplantationer av vävnader från avlidna donatorer minskade något inom den planerade vården år 2020 jämfört med genomsnittet för åren 2014–2019. Det som minskade mest var transplantation av hornhinnor. År 2020 genomfördes 480 transplantationer av hornhinnor från avlidna donatorer medan genomsnittet för de tidigare sex åren legat på dryga 750 transplantationer.

Två statliga utredningar om organdonation

För att öka antalet donationer i Sverige har regeringen de senaste åren tillsatt två utredningar. Den första, Organdonation – En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) kom hösten 2015. Den presenterade ett antal förslag som skulle kunna fördubbla antalet organdonatorer i Sverige om de implementerades. Regeringen menade att delar av förslagen behövde utredas vidare och tillsatte därför en tilläggsutredning. Betänkandet Organbevarande behandling för donation (SOU 2019:26) presenterades i juni 2019. Förslagen är bland annat att tydliggöra i lag vilka medicinska insatser som får sättas in på en patient vars liv inte går att rädda, i syfte att möjliggöra donation efter döden när samtycke finns för donation. Ytterligare ett förslag är att den så kallade vetorätten för närstående ska tas bort. Det innebär ett tydliggörande att det är patientens egen vilja som ska följas och att närstående endast ska vara en källa till information.
Betänkandets förslag har varit ute på nationell remiss. Regeringen bereder nu alla remissvaren och planerar för en lagrådsremiss inom kort, och en proposition kommer att överlämnas till riksdagen.

Införande av DCD i Sverige

Ett nationellt projekt har utrett förutsättningarna för att införa DCD (Donation after Circulatory Death) - donation då döden inträffar till följd av cirkulationsstillestånd i Sverige, som ett komplement till DBD (Donation after Brain Death) - donation då döden inträffar efter primär hjärnskada. Projektet avslutades i mars 2020 och ett nationellt protokoll har tagits fram för hur DCD ska bedrivas i Sverige. Det är upp till varje vårdgivare att fatta beslut om att införa DCD.