Nationella planeringsstödet (NPS)

Socialstyrelsen tar löpande fram underlag för att analysera tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet är att ge en bild över hur tillgången till personal ser ut i landet så att hälso- och sjukvården och tandvården kan klara av sina kärnuppdrag.

Nyheter för NPS 2024

Planeringsstödet utvecklas ständigt. Nytt för i år är att analyserna fokuserar mer på personalförsörjningen utifrån regionernas kapaciteter att möta dagens och framtidens vårdbehov. De nya områdena i rapporten handlar bland annat om:

  • Vårdkonsumtion och framtidsprognoser utifrån hur sammansättningen i befolkningen kommer att förändras
  • Inom vilka vårdformer legitimerad personal jobbar
  • Regionala skillnader utifrån olika kapacitetsperspektiv
  • Misslyckade rekryteringar inom ett urval av sjukdoms- och verksamhetsområden i den specialiserade vården

Läshänvisning

NPS 2024 består av tre delrapporter och en huvudrapport. Alla tre delrapporter kan läsas separat. Huvudrapporten beskriver utgångspunkter för NPS 2024 och ger en läsanvisning för delrapporterna. Resultaten redovisas i respektive delrapport.

I den delrapport 1 får du en övergripande bild över förändringar när det gäller till exempel:

  • sysselsättning för legitimationsyrkena
  • utfärdande av legitimationer
  • söktryck på utbildningar
  • sjukskrivningar
  • medianåldern för samtliga legitimationsyrken.

I delrapport 1 presenteras en sammanslagen bild över vilka vårdformer och vårdnivåer legitimerad personal jobbar inom. I tillägg finns en översikt över yrkes- och professionsförbundens samt kommunernas bedömningar över personalbrist. Här presenteras också en pilotstudie om misslyckade rekryteringar inom regionernas specialiserade vård.

I delrapport 1 och 2 kan du ta del av två resurs- och kapacitetskartor som belyser hälso- och sjukvårdens respektive tandvårdens resurser och kapaciteter utifrån geografiska förutsättningar och prognostiserad befolkningsutveckling.

Sammanfattning av uppgifter i NPS 2024

  • Sverige placerar sig på 10:e plats över tillgången på läkare per 1000 invånare jämfört med andra OECD-länder, samt på 12:e plats över tillgången på sjuksköterskor per 1000 invånare.
  • År 2021 sysselsatte hälso-och sjukvården cirka 244 000 legitimerade inom hälso- och sjukvården samt tandvården, varav kvinnor utgjorde cirka 80 procent.
  • År 2021 var majoriteten av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal sysselsatta i den specialiserade hälso- och sjukvården. 16 procent var sysselsatta på universitetssjukhus och 42 procent i annan specialiserad vård.
  • Vårdtiden förväntas öka med 23 procent och antal specialistbesök med 13 procent fram till år 2042 om vårdkonsumtionen skulle vara densamma som 2022 men med en förväntad äldre befolkningssammansättning, utifrån SCB:s befolkningsprognos.
  • Sjuksköterskor är den yrkesgrupp som flest kommuner och regioner rapporterar brist på för 2023, både grund- och specialistutbildade. 

Stöd för att integrera personalplanering i utvecklingen av hälso- och sjukvården och tandvården

Vi ger ett stöd för att stärka Sveriges aktörers förmåga att planera utveckling av personalresurserna. Det innebär bland annat strategiskt stöd för att främja utveckling av multidisciplinära och multiprofessionella team och en effektiv användning av begränsade resurser för bästa möjliga patientnytta.

Pågående delprojekt

Utveckling av statistiska underlag

I Sverige pågår tre studier som synliggör flyttmönster bland nyutexaminerade sjuksköterskor, arbetsmarknadsrörelser bland sjuksköterskor under de första 2-5 åren samt en sammanställning över utbildningarnas kvalitet och utmaningar och möjligheter i övergången från utbildning till kliniskt arbete.

Studie 1 av tre: Flyttmönster av nyutbildade sjuksköterskor

Denna studie undersöker i vilken utsträckning lärosäten som utbildar sjuksköterskor också bidrar till att försörja samtliga regioner med sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården. Att öka förståelsen för flyttmönster är av betydelse för arbetskraftsplanering både för högre utbildningsinstitutioner och hälso- och sjukvården

Studien visar regionala variationer i flyttmönster hos sjuksköterskestudenter både under och efter studierna och jämför dessa med befolkningstrender i den svenska befolkningen.

  • 43 procent av sjuksköterskorna som examinerades 2019 studerade i en storstadsregion och nästan varannan arbetade i ett storstadsregion ett år efter examen. Denna trend är förväntad efterom storstadsregioner omfattar 53 procent av Sveriges befolkning och tre av sju universitetssjukhus finns i storstadsregionerna.
  • Regioner med en högre andel regionalt rekryterade studenter har också har en högre andel som arbetar kvar i regionen efter examen. Regioner med en lägre andel regionalt rekryterade studenter har en lägre andel som stannar kvar.
  • Storstadsregionerna har tillströmning av nyutexaminerade sjuksköterskor. Regioner där befolkningen minskar och framförallt i landsbygdskommunerna har färre sjuksköterskor som arbetar kvar efter utbildningen, även om de examinerats i regionen.

Del av EU projekt

Det är 19 länder som ingår i det EU-finansierade projektet HEROES. Deltagarna utbyter erfarenheter med varandra för att förbättra statistiska underlag och modeller som ska stödja planeringen av personalförsörjningen både på nationell och regional nivå.

Läs mer om EU-projektet HEROES, sidan är på engelska.

Ladda ner eller beställ

Nationell översikt över tillgång och efterfrågan på legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal
Resurs- och kapacitetskarta för hälso- och sjukvårdens personalförsörjning
Resurs- och kapacitetskarta för tandvårdens personalförsörjning
Senast uppdaterad:
Publicerad: