Nationell högspecialiserad vård

Här hittar du information om nationell högspecialiserad vård, vår arbetsprocess och vad som är aktuellt i vårt arbete just nu.

Aktuellt

Pågående utlysningar

Nu utlyser Socialstyrelsen möjligheten för regionerna att ansöka om nationell högspecialiserad vård inom följande tillståndsområden:

  • Arbets- och miljödermatologi
  • Dysmeli
  • Koagulationssjukdomar
  • Malign hypertermikänslighet
  • Perifer facialispares
  • Skelettdysplasier
  • Sällsynta njursjukdomar

Ansökningsperioden pågår till och med 26 april 2024.

Här hittar du pågående utlysningar.

Nya beslut om nationell högspecialiserad vård

Den 9 januari beslutade Socialstyrelsen att viss vård inom vårdområdena dysmeli och skelettdysplasier ska utgöra nationell högspecialiserad vård. 

Här kan du ta del av besluten

Underlag på remiss

Sakkunniggruppens uppdaterade förslag till nationell högspecialiserad vård inom rekonstruktiv kirurgi vid inflammatorisk tarmsjukdom är nu ute på ny remiss.

Här kan du ta del av sakkunniggruppens förslag samt instruktion för att svara på remissen

Nämndbeslut

Den 13 december 2023 beslutade nämnden att tilldela region Stockholm och region Östergötland tillståndsområdet för Högisoleringsvård vid högsmittsamma sjukdomar.

Här kan du ta del av beslutet

Fördjupad uppföljning av villkor

Den 8 december bjöd Socialstyrelsen in till ett resultatmöte för alla tillståndsinnehavare, nya som gamla. Vi presenterade resultaten av den fördjupade uppföljning som vi gjort om samverkan mellan NHV-enheter, under 2023.

Här kan du ta del av presentationen

Bruttolistan uppdaterad

Den 23 november publicerade vi en uppdaterad bruttolista. Där kan ni läsa vilka områden vi har på gång och vilka NPO:er som har nominerat områdena. 

Här hittar du bruttolistan

 

Om nationell högspecialiserad vård

Nationell högspecialiserad vård är vård som är komplex eller sällan förekommande och som får bedrivas vid som mest fem enheter i landet. Syftet med koncentration av denna vård är att vårdgivaren ska kunna upprätthålla kompetens i hela det multidisciplinära teamet, ha möjlighet att utveckla och hålla en god kvalitet på vården utan att tillgängligheten begränsas.

Bakgrund

På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen utformat en arbetsprocess för koncentration av högspecialiserad vård på nationell nivå. Den 1 juli 2018 ersattes den tidigare rikssjukvården med nationell högspecialiserad vård, och Socialstyrelsen blev förvaltningsmyndighet för det nya systemet. Vi leder arbetet med att koncentrera mer av den högspecialiserade vården på nationell nivå. De tidigare beslutade tillståndsområdena från rikssjukvården har överförts till det nya systemet.

Målet med nationell högspecialiserad vård är att hälso- och sjukvårdens kunskap, kvalitet och patientsäkerhet ska utvecklas och förbättras samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt.

Regeringens uppdrag har sin utgångspunkt i betänkandet ”Träning ger färdighet – koncentrera vården för patientens bästa” (SOU 2015:98).

Vilken vård är det som ska koncentreras?

Förslag på vård som ska bedrivas nationellt

Det första steget i arbetsprocessen är att de nationella programområdena tar fram förslag på vårdområden som bör genomlysas för en eventuell koncentration på nationell nivå. De nationella programområdena ansvarar även för nomineringar av sakkunniga till Steg 2, men det är Socialstyrelsen som fastställer sakkunniggruppen.

När vi sätter samman sakkunniggrupper ser vi på följande:

  • Sakkunniggruppen ska bestå av 7–9 personer från hela landet (inkl. alla samverkansregioner och företrädare för patienter/närstående). De sakkunniga representerar sina respektive samverkansregioner (inte person, region, sjukhus, eller enskild klinik).
  • Sakkunniga ska ha relevant kunskap och legitimitet inom området (klinisk och/eller vetenskaplig) med representation från relevanta nationella vårdprogram, riktlinjer och kvalitetsregister.

Vi eftersträvar en jämn könsfördelning samt att sakkunniggruppen ska vara multidisciplinär när det är relevant.

Innan vi tillsätter en sakkunniggrupp för vi samtal med många sakkunniga utifrån förslagen som de nationella programområdena tagit fram. En eller flera sakkunniggrupper kan startas upp beroende på vårdområde. Deras uppdrag är att genomlysa området och ta fram ett underlag med förslag på nationell högspecialiserad vård och hur många enheter sådan vård ska bedrivas på. Sakkunniggruppen föreslår också i sin utredning de särskilda villkoren som bör gälla för aktuellt vårdområde.

En sakkunniggrupp kan ta fram flera förslag på nationell högspecialiserad vård men de kan också välja att inte gå vidare med området i processen, det vill säga all vård vi genomlyser blir inte nationell högspecialiserad vård.

Sakkunniggruppernas förslag går ut på bred remiss. Remissen syftar till att komplettera konsekvensanalysen av att koncentrera viss vård. Sakkunniggruppen har efter remissperioden möjlighet att bemöta remissynpunkterna. De kan justera, revidera eller dra tillbaka sitt förslag.

Underlagen går sedan vidare till den första beredningsgruppen (se nedan) vilka yttrar sig om konsekvenserna av förslaget på hälso- och sjukvårdssystemet i sin helhet. Socialstyrelsens generaldirektör fattar sedan beslutet om vad som ska vara nationell högspecialiserad vård och antal enheter denna vård ska bedrivas på.

Våra kontaktpersoner

I arbetsprocessens alla steg arbetar vi nära utsedda personer vid varje universitetssjukhus. Deras uppdrag är framförallt att vara en länk mellan oss och NHV-verksamheterna.

  • Daniel Nowinski, Akademiska sjukhuset, Region Uppsala
  • Helena Rexius, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen
  • Johan Rinder, Karolinska universitetssjukhuset, Region Stockholm
  • Johan Söderholm, Linköpings universitetssjukhus, Region Östergötland
  • Martin Gunnarsson, Örebros universitetssjukhus, Region Örebros län
  • Sven Karlsson, Skånes universitetssjukhus, Region Skåne
  • Ulrica Bergstrom, Norrlands universitetssjukhus, Region Västerbotten

Vem bestämmer om vad som ska vara nationell högspecialiserad vård och var vården ska bedrivas?

Beslut om vad som ska vara nationell högspecialiserad vård

Det är Socialstyrelsen som tar beslut om definition av nationell högspecialiserad vård och antal enheter som ska få utföra vården. Socialstyrelsens beslut föregås av en beredning för att säkerställa att koncentration av den föreslagna vården inte ska ge stora negativa konsekvenser för hälso- och sjukvårdssystemet. Beredningsgruppen (B1) utgår från sakkunniggruppernas underlag och remissvaren för att göra en övergripande analys av systemeffekterna, framförallt förmågan att bedriva akut sjukvård.

Beslut om vilka regioner som får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård

Det är Nämnden för nationell högspecialiserad vård (nämnden) som beslutar om vilken eller vilka regioner som beviljas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård samt beslutar om de särskilda villkoren för tillståndet. De föreslagna särskilda villkoren för aktuellt tillstånd kan alltså komma att justeras av nämnden när beslut om tillstånd fattas. Inför nämndens beslut inhämtar Socialstyrelsen ett yttrande från en av regionerna utsedd beredningsgrupp (B2).

När nämnden fattar beslut om vilken eller vilka regioner som ska få tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård ska patientens bästa vara utgångspunkten vid bedömningen (se prop. 2017/18:40 s. 51 f.). Även systemkonsekvenser, till exempel påverkan på akutsjukvården, patienttransporter samt utbildning och forskning, får beaktas vid en fördelning av tillståndet/tillstånden om det är för att säkerställa patientens bästa.

Regionen ska även uppfylla de generella villkoren som framgår av Socialstyrelsens föreskrifter om nationell högspecialiserad vård (se 4 kap. HSLF-FS 2018:48).

Beredningsgrupperna

Första beredningsgruppen (B1) består av 3-4 systemexperter samt representant från det nationella programområdet akut vård. Björn Eriksson, generaldirektör för Läkemedelsverket, är ordförande i gruppen. Gruppen är stabil över tid för att kunna bygga upp erfarenhet kring vilka återkommande frågor som behöver belysas inför Socialstyrelsens beslut.

Följande personer ingår i första beredningsgruppen

  • Magnus Hultin
  • Emma Spak
  • Håkan Wittgren
  • Jan Zedenius
  • Representant från NPO akut vård  

Andra beredningsgruppen (B2) består av 12 personer, på hög tjänstemannanivå, där de sex samverkansregionerna ingår med 2 personer per samverkansregion. De ska tillsammans representera följande perspektiv: länssjukvård, akut vård, universitetssjukhusvård och medicinsk fakultet. Thomas Rolén, generaldirektör för Domstolsverket, är ordförande i gruppen. Gruppen är stabil över tid för att kunna bygga upp erfarenhet kring vilka återkommande frågor som behöver belysas inför nämndens beslut.

Följande personer ingår i andra beredningsgruppen

Samverkansregion Göteborg

  • Helena Gustafsson (förste chefläkare, Sahlgrenska Universitetssjukhuset)
  • Ann Ekberg-Jansson (chef för forskning, utbildning och utveckling, Västragötalandsregionen)

Samverkansregion Linköping

  • Johan Dabrosin Söderholm (medicinsk rådgivare, Region Linköping)
  • Johan Rosenqvist (hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Kalmar län)

Samverkansregion Lund/Malmö

  • Sven Karlsson (chefläkare, Skånes Universitetssjukhus)
  • Lena Luts (direktör, Södra sjukvårdsregionen)

Samverkansregion Stockholm

  • Annika Tibell (direktör för forskning, utbildning, utveckling och innovation, Karolinska Universitetssjukhuset)
  • Anders Ahlsson (hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Stockholm)

Samverkansregion Umeå

  • Nina Fållbäck-Svensson (förbundsdirektör, Norra sjukvårdsregionförbundet)
  • Ulrica Bergström (strateg för universitetssjukvården i Region Västerbotten)

Samverkansregion Uppsala/Örebro

  • Mikael Köhler (hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Uppsala)
  • Jonas Claesson (hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Örebro län)

Filmer och intervjuer

Här hittar du filmer och intervjuer om nationell högspecialiserad vård. Material som på olika sätt beskriver arbetet och varför det är viktigt att koncentrera den mest högspecialiserade vården till ett fåtal platser i landet.

Filmer som beskriver varför viss vård behöver koncentreras på nationell nivå

Kristina Wikner, enhetschef på Socialstyrelsen, beskriver i filmerna nedan varför viss vård behöver koncentreras på nationell nivå och hur man samverkar med olika aktörer i det arbetet. Del 1 är en övergripande beskrivning av det nya systemet med nationell högspecialiserad vård, och del 2 ger en mer detaljerad beskrivning av processen.

Befintliga tillståndsområden

Kontakt

Nationell högspecialiserad vård
Senast uppdaterad:
Publicerad: