Barns och ungas psykiska hälsa

Vi arbetar också för bättre samverkan mellan alla som i sitt arbete möter barn och unga med tecken på psykisk ohälsa.

Nationella riktlinjer

Utifrån bästa tillgängliga kunskap tar Socialstyrelsen fram nationella riktlinjer för vård, behandling och annat stöd. Riktlinjerna hjälper dig som är beslutsfattare att satsa på de metoder som ger mest nytta.

Våra nationella riktlinjer för adhd och autism respektive depression och ångestsyndrom gäller både barn och vuxna. Riktlinjerna för schizofreni respektive missbruk och beroende innehåller delar som rör barn och unga.

Riktlinjerna för adhd och autism finns också beskrivna i en kort film.

Här hittar du alla nationella riktlinjer.

Om barns och ungas psykiska hälsa på Kunskapsguiden

På Kunskapsguiden finns stöd och vägledning för dig som arbetar inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Du hittar detaljerad information från flera myndigheter och aktörer samlade i olika teman. Här är några teman som du som möter psykisk ohälsa hos barn och unga i ditt arbete kan ha nytta av.

Uppföljning av psykiatriska tillstånd, vård och behandling

Allt fler barn och unga behandlas för depression och ångestsyndrom. Av dem som söker vård och får behandling är betydligt fler flickor och unga kvinnor än pojkar och unga män. Det visar sig på flera sätt i Socialstyrelsens undersökningar och sammanställningar. 

Faktabladet om depressioner och ångestsyndrom bland barn och unga beskriver utvecklingen till och med 2018.

Antalet flickor som skadar sig själva har ökat kraftigt under covid-19-pandemin. Vår studie visar att den största ökningen gäller 12-åriga flickor.

Covid-19-pandemin har haft stor påverkan på barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Det visar det här faktabladet.

Faktabladet om antidepressiv läkemedelsbehandling av barn och unga visar utvecklingen till och med 2019, det vill säga före pandemins utbrott.

Öppna jämförelser för psykiatrisk vård och behandling till barn och unga ger en övergripande bild av vården och behandlingen i regionerna 2015–2018.

Första linjens verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa tar emot barn och unga som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa. Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av verksamheterna runtom i landet.

Barn och unga i tvångsvården

Allt fler barn och unga läggs också in i den barn- och ungdomspsykiatriska heldygnsvården och tvångsvården. Faktabladet visar hur ökningen har sett ut 2017–2021. Bland annat är ätstörningar nu de vanligaste diagnoserna inom tvångsvården. 

Den 1 juli 2020 ändrades lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. Ändringarna påverkade vården av barn och unga. Meddelandebladet förklarar vad ändringarna innebär för ditt arbete om du är vårdgivare, verksamhetschef eller hälso- och sjukvårdspersonal.

För personal inom heldygnsvården finns en webbutbildning om lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Utbildningen tar upp vad som gäller när barn och unga tvångsvårdas inom psykiatrin.

Webbutbildningen LPT – lagen om psykiatrisk tvångsvård för barn och unga på Socialstyrelsens utbildningsportal

Dina rättigheter – information för barn och unga i psykiatrisk tvångsvård

För barn och unga som vårdas med stöd av LPT eller LRV finns broschyrer med information som är lätt att förstå.

Här hittar du mer information om heldygnsvård och tvångsvård. 

Patientsäkerhet genom journalgranskning

Journalgranskning är en del av arbetet med patientsäkerhet. Genom metoden markörbaserad journalgranskning, MJG, kan vårdskador och kvalitetsbrister i vården identifieras på ett systematiskt sätt. Metoden har anpassats till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Den kan användas för att förebygga risker och förbättra patientsäkerheten.

På Socialstyrelsens webbplats Samlat stöd för patientsäkerhet kan du läsa mer om markörbaserad journalgranskning, MJG.

Mer information