Psykisk hälsa hos barn och unga
Vi arbetar också för bättre samverkan mellan alla som i sitt arbete möter barn och unga med tecken på psykisk ohälsa.
Nationella riktlinjer som rör barns och ungas psykiska hälsa
Utifrån bästa tillgängliga kunskap tar Socialstyrelsen fram nationella riktlinjer för vård, behandling och annat stöd. Riktlinjerna hjälper dig som är beslutsfattare att satsa på de metoder som ger mest nytta.
Våra nationella riktlinjer för ätstörningar, adhd och autism respektive depression och ångestsyndrom gäller både barn och vuxna. Riktlinjerna för schizofreni respektive missbruk och beroende innehåller delar som rör barn och unga.
För adhd och autism har vi också tagit fram ett digitalt stöd, för att underlätta införandet av riktlinjerna i verksamheter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården, även elevhälsan. Du hittar stödet på sidan för de nationella riktlinjerna för adhd och autism.
Här hittar du alla nationella riktlinjer.
Uppföljning av psykiatriska tillstånd, vård och behandling
Under flera decennier har allt fler barn och unga behandlats för depression och ångestsyndrom. Det har visat sig på flera sätt i Socialstyrelsens undersökningar och sammanställningar.
Den senaste sammanställningen visar en liten minskning bland unga vuxna, men inte bland barn upp till 18 år. Sammanställningen visar också stora skillnader utifrån socioekonomiska förutsättningar. Fler barn och unga vuxna från områden med stora socioekonomiska utmaningar får psykiatrisk tvångsvård, skadar sig själva eller tar sina liv.
Även andra psykiatriska diagnoser ökar. Mellan 2019 och 2022 har antalet barn och unga som fått en adhd-diagnos ökat med 50 procent. Det syns i vår senaste kartläggning av förskrivningen av adhd-läkemedel. Rapporten visar bland annat också stora skillnader mellan regionerna, och att ökningen antagligen kommer att fortsätta.
Antalet flickor som skadar sig själva har ökat kraftigt under covid-19-pandemin. Vår studie visar att den största ökningen gäller 12-åriga flickor.
Första linjens verksamheter för barn och unga med psykisk ohälsa tar emot barn och unga som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa. Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av verksamheterna runtom i landet.
Barn- och ungdomspsykiatrin har svårt att räcka till
Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, har svårt att klara den ökade efterfrågan på vård. Cirka 70 procent av alla läkarbesök inom BUP används till utredning och behandling av adhd. Socialstyrelsen konstaterar i en rapport att det här kan leda till så kallade undanträngningseffekter, det vill säga att andra med svår psykiatrisk problematik inte får vård.
Rapporten visar också att vården inte är jämlikt fördelad. Barn i socioekonomiskt utsatta områden får inte vård i samma utsträckning som i mer välbärgade områden.
För att möta de utmaningar som barn- och ungdomspsykiatrin står inför föreslår Socialstyrelsen flera olika insatser och metoder.
Nationellt utvecklingsteam ska stödja barn- och ungdomspsykiatrin
En kartläggning som Socialstyrelsen har gjort visar att det finns behov av stöd i utvecklingen av barn- och ungdomspsykiatrin på olika nivåer. Men även stöd i utvecklingen av hela vården för barn och unga med psykisk ohälsa, samt kring samhällets stöd till barn och unga när det gäller psykisk hälsa.
För att stödja regionerna i utvecklingen av barn- och ungdomspsykiatrin inleder Socialstyrelsen ett arbete med ett nationellt utvecklingsteam den 1 april 2025. Det nationella utvecklingsteamet ska i nära samarbete med verksamheterna arbeta för att förbättra förutsättningarna att barn och unga med psykisk ohälsa får vård i tid, att vården är jämlik och att arbetet baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Mer information om uppdraget med nationellt utvecklingsteam för barn- och ungdomspsykiatrin.
Barn och unga i tvångsvården
Allt fler barn och unga vårdas också i den barn- och ungdomspsykiatriska heldygnsvården inklusive tvångsvården. Faktabladet visar hur ökningen har sett ut 2017–2021. Bland annat är ätstörningar nu de vanligaste diagnoserna inom tvångsvården.
Den 1 juli 2020 ändrades lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. Ändringarna gäller användningen av tvångsåtgärder, och gjordes för att förbättra vården för barn och unga under 18 år. Meddelandebladet förklarar vad ändringarna innebär för ditt arbete om du är vårdgivare, verksamhetschef eller hälso- och sjukvårdspersonal.
För personal inom heldygnsvården finns en webbutbildning om lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Utbildningen tar upp vad som gäller när barn och unga tvångsvårdas inom psykiatrin.
Dina rättigheter – information för barn och unga i psykiatrisk tvångsvård
För barn och unga som vårdas med stöd av LPT eller LRV finns broschyrer med information som är lätt att förstå.
Båda broschyrerna finns även i engelsk översättning.
Här hittar du mer information om heldygnsvård och tvångsvård.
Om barns och ungas psykiska hälsa på Kunskapsguiden
Patientsäkerhet genom journalgranskning
Journalgranskning är en del av arbetet med patientsäkerhet. Genom metoden markörbaserad journalgranskning, MJG, kan vårdskador och kvalitetsbrister i vården identifieras på ett systematiskt sätt. Metoden har anpassats till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Den kan användas för att förebygga risker och förbättra patientsäkerheten.
På Socialstyrelsens webbplats Samlat stöd för patientsäkerhet kan du läsa mer om markörbaserad journalgranskning, MJG.
Vi har också tagit fram en webbaserad utbildning om patientsäkerhet, och vad du själv kan göra för att arbeta förebyggande och minska risken för vårdskador.
Säker vård – nationell utbildning i patientsäkerhet
Psykisk hälsa hos placerade barn på SiS-hem och HVB
Många av de barn och unga som är placerade på särskilda ungdomshem hos Statens institutionsstyrelse, SiS, har stora behov av vård för psykiatriska tillstånd. Hos flickor är det särskilt vanligt. Det handlar om diagnoser som till exempel adhd, autism, skadligt bruk och beroende, och posttraumatiskt stressyndrom.
SiS och Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att förbättra vården för barn och unga på SiS som har stora behov av psykiatrisk vård. Utvecklingsarbetet ska genomföras av SiS tillsammans med regionerna.
En kartläggning av psykisk ohälsa hos placerade barn och unga visar bland annat att de får betydligt mer psykofarmaka utskrivet än andra jämnåriga. Särskilt anmärkningsvärd är förskrivningen av antipsykotiska läkemedel, som är 9-14 gånger vanligare bland placerade barn och unga. Det motsvarar inte andelen med psykossjukdom eller bipolär sjukdom.
Socialstyrelsen arbetar nu med att ta fram ett nytt kunskapsstöd till hälso- och sjukvården för att höja kunskapen om placerade barn och ungas situation och behov, parallellt med arbetet med nationellt utvecklingsteam som beskrivs ovan.
Socialstyrelsen har tidigare undersökt vården vid hem för vård eller boende, HVB, och tagit fram förslag om hur den vården bättre ska kunna möta behoven hos barn och unga som är placerade med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
I rapporten ingår även en undersökning som genomförts i SiS särskilda ungdomshem.