Heldygnsvård, tvångsvård och självvald inläggning

Att få heldygnsvård brukar i dagligt tal kallas för att läggas in på en vårdavdelning. Ett annat begrepp som ofta används är sluten vård. Sluten vård innebär enligt hälso- och sjukvårdslagen att en patient är intagen på en vårdinrättning, till skillnad från besök i öppen vård. I många regioner finns också dagvård, eller mobila team som besöker patienter i deras hem.

Heldygnsvård

Den första bedömningen av en patient görs ofta av en läkare på en vårdcentral,  akutmottagning eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Sedan behöver en läkare på en psykiatrisk akutmottagning eller vårdavdelning ta ställning till om patienten ska läggas in för heldygnsvård.

En patient läggs oftast bara in i akuta situationer, till exempel om hen riskerar att skada sig själv allvarligt, inte klarar att ta hand om sig själv på grund av till exempel psykotiska symtom, eller inte kan medverka till nödvändig behandling i öppen vård.

Vårdtiden utgår från patientens behov, och kan vara allt från någon dag till flera veckor. Effekten av vården och behandlingen brukar utvärderas löpande av läkare och övrig personal, tillsammans med patienten och ibland även anhöriga.

Den psykiatriska heldygnsvården är under utveckling. Det pågår många arbeten för att göra den mer likvärdig och jämlik över landet.

Tvångsvård

Heldygnsvården är i första hand frivillig. Men i vissa fall kan en patient behöva vårdas mot sin vilja. Det kan vara om patienten har en allvarlig psykisk störning och behöver psykiatrisk vård dygnet runt, men motsätter sig det. Då kan det bli aktuellt med tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, eller lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. Du hittar lagarna på riksdagens webbplats.

Föreskrifter, handböcker och meddelandeblad

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, handböcker och meddelandeblad om tvångsvård är baserade på lagstiftningen.

De här föreskrifterna gäller både vuxna och barn: 

De här föreskrifterna gäller också både vuxna och barn:

Den här handboken gäller både vuxna och barn:

Det här meddelandebladet gäller enbart vuxna:

Tvångsvård av barn upp till 18 år

Reglerna för tvångsvård som gäller barn upp till 18 år skiljer sig en del från reglerna som gäller vuxna. Socialstyrelsen har tagit fram information om barn i tvångsvården. Det finns också broschyrer om barns rättigheter i tvångsvården, som riktar sig direkt till barn och unga. Du hittar informationsmaterialet på den här sidan:

Kartläggning och utvecklingsförslag 

Socialstyrelsen har kartlagt tvångsvården i Sveriges regioner. Totalt får cirka 11000 personer psykiatrisk tvångsvård varje år, och ytterligare 2000 får rättspsykiatrisk vård. Vår kartläggning visar stora skillnader, både när det gäller hur många personer som vårdas och hur regionerna arbetar för att undvika tvångsvård. Den visar också samband mellan att ha tvångsvårdats och högre risk för bland annat självskador och suicid. Utifrån kartläggningen ger vi flera utvecklingsförslag för en bättre och mer jämlik psykiatrisk tvångsvård.

Självvald inläggning 

Kunskapsstöd

Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd med åtta rekommendationer, som vägledning för enheter inom hälso- och sjukvården som vill börja använda eller redan använder metoden. Det vänder sig till beslutsfattare, ledare, chefer och personer som arbetar i verksamheter inom psykiatrin, som i dag erbjuder eller funderar på att införa självvald inläggning. 

Utvärdering

Socialstyrelsen har också utvärderat metoden Självvald inläggning i samarbete med organisationen Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH, och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU. 

Här finns en sammanfattande beskrivning av både metoden och utvärderingen:

Du kan ta del av hela utvärderingen här: