Organ- och vävnadsdonation

Organ- och vävnadsdonation från avlidna har haft en positiv utveckling under de senaste tio åren i Sverige. Detta är en följd av ökat fokus på donationsfrågan och ett målmedvetet donationsfrämjande arbete inom hälso- och sjukvården. En förutsättning för donation är en positiv donationsvilja i befolkningen.

Under 2020 hade Sverige 174 faktiska organdonatorer, vilket är något lägre än de senaste fyra åren, men högre än under första halvan av 2010-talet. Att Sverige trots covid-19-pandemin hade 174 organdonatorer visar att svensk sjukvård trots extra hög belastning lyckades genomföra många organdonationer.

Under året avled 41 personer medan de väntade på ett nytt organ.

Av 174 organdonatorer var 163 DBD och 11 DCD. Under året transplanterades 429 njurar, varav 116 från levande donatorer. Det genomfördes 172 levertransplantationer, 54 hjärttransplantationer och 51 lungtransplantationer. 13 bukspottkörtlar och 5 ö-celler transplanterades också under 2020.

Årsstatistik från Scandiatransplant (pdf)

Stapeldiagram som visar faktiska organdonatorer per år 2000-2020

Transplantation är en livräddande behandling

Tack vare dessa organdonatorer har många transplantationer kunnat genomföras. Därmed har många patienters liv kunnat räddas. För andra patienter har organ- och vävnadstransplantation avsevärt förbättrat hälsan, gett högre livskvalitet och en återgång till ett aktivt yrkesliv. Fortfarande är dock behovet av organ och vissa vävnader för transplantation större än tillgången.

Diagram som visar transplanterade organ åren 2000-2020

Bilden nedan visar hur antalet transplanterade organ har ökat under de senaste tjugo åren i Sverige.

Bild som visar förändring av antalet transplanterade organ år 2000 och 2020

Njurtransplantationer 2020

Förra året fick 429 personer en njurtransplantation, varav 116 fick en ny njure från en levande donator. Det är en nedgång nationellt jämfört med tidigare år.

Antal njurtransplantationer i Sverige per år

Diagram världsnjurdagen 1 - Antal njurtransplantationer i Sverige per år .png

Källa: Scandiatransplant

Njurdonationer från avlidna

Diagram världsnjurdagen 2 - Antal donerade njurar från avlidna donatorer per upptagningsområde.png

Källa: Transplantationsenheterna Region OFO Mellansverige, Södra Regionen, Region Sahlgrenska, Västra och Norra.

Region OFO Mellansverige ansvarar för donationer och transplantationer i upptagningsområde Gotland, Gävleborg, Dalarna, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västmanland och Örebro län (4,5 miljoner invånare). Antalet njurdonationer från avlidna ökade med 17 procent till 155 donerade njurar under 2020. Därmed hade OFO Mellansverige det högsta antalet i landet.

Region Sahlgrenska, Västra och Norra ansvarar för donationer och transplantationer i upptagningsområde Västra Götalandsregionen, Sydöstra regionen, Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län, Norrbottens län och Island (3,9 miljoner invånare). Regionen hade 116 njurdonationer från avlidna donatorer under 2020 vilket är det näst högsta antalet i Sverige. Det var en minskning med 21 procent från förra årets högsta donationssiffra någonsin med 147 donerade njurar.

I Södra regionen som ansvarar för donationer och transplantationer i upptagningsområde Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland (1,9 miljoner invånare) minskade antalet njurdonationer från avlidna för tredje året i rad. Minskningen var 16 procent till 42 donerade njurar.

Njurtransplantationer från levande donatorer

Diagram världsnjurdagen 3 - Antal donerade njurar från levande donatorer per upptagningsområde.png

Källa: Scandiatransplant

Under 2020 har njurdonationer från levande donatorer fortgått, om än med avbrott i verksamheterna under perioder med hög belastning i sjukvården i övrigt. Det genomfördes 116 njurtransplantationer från levande givare, vilket är det lägsta antalet sedan 2006, men ändå nästan i nivå med 2017. Av dessa kunde 7 njurtransplantationer utföras inom njurbytesprogrammet STEP.

Donationsfrämjande arbete

Organ- och vävnadsdonation ska vara en naturlig del av vården i livets slutskede. Sjukvården ska vara organiserad för att främja organdonation. Det innebär bland annat att intensivvårdspersonalen ska få adekvat utbildning i donationsprocessen och i samtalsmetodik. Personalens inställning och värderingar gällande donationsarbetet är också av stor betydelse, och en förutsättning för att kunna ge de närstående stöd genom hela donationsprocessen.

Det är vårdgivarens ansvar att se till att det finns tillgång till donationsansvarig läkare och donationsansvarig sjuksköterska i donationsverksamheten. Donations- och transplantationsverksamheterna ska ha ett ledningssystem, de rutiner och processer som behövs för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.

Organisation

Sverige är indelat i sex sjukvårdsregioner. En sjukvårdsregion utgör en donationsregion.

  • Norra sjukvårdsregionen
  • Sjukvårdsregion Mellansverige
  • Stockholms sjukvårdsregion
  • Västra sjukvårdsregionen
  • Sydöstra sjukvårdsregionen
  • Södra sjukvårdsregionen

Sverige är indelat i tre transplantationsenheter (upptagningsområden):

  • Region Sahlgrenska, Västra och Norra
    Upptagningsområde: Västra Götalandsregionen, Sydöstra regionen, Jämtlands län, Västernorrlands län, Västerbottens län, Norrbottens län och Island.
  • Region OFO Mellansverige
    Upptagningsområde: Gotlands kommun, Gävleborgs län, Dalarnas län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län, Värmlands län och Örebro län.
  • Södra regionen
    Upptagningsområdet omfattar hela Södra Sjukvårdsregionen, dvs. Skåne, Blekinge, Kronoberg och södra Halland (Halmstad, Laholm och Hylte kommuner).

Fem sjukhus i Sverige genomför organtransplantationer:

  • Akademiska sjukhuset i Uppsala (njure, bukspottkörtel),
  • Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge (lever, njure, bukspottkörtel),
  • Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg (hjärta, lunga, lever, njure, bukspottkörtel, tarm)
  • Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö (hjärta, lunga, njure, bukspottkörtel).

Vävnadsinrättningar

Det finns 31 vävnadsinrättningar i Sverige som hanterar vävnader från avlidna donatorer. Vävnadsinrättningarna är inte organiserade på samma sätt som donation och transplantation av organ.

De vävnadsinrättningar som inte själva utför tillvaratagandet har avtal med patologavdelning eller Rättsmedicinalverket för tillvaratagande. Rättsmedicinalverket utreder dödsfall när personer avlidit på annan plats än på sjukhus. Cirka en fjärdedel av alla transplanterade vävnader kommer från donatorer inom den rättsmedicinska verksamheten.

Vävnadstransplantationer genomförs på många av landets sjukhus.

Vävnadstransplantationer 2020

Antalet transplantationer av vävnader från avlidna donatorer minskade något inom den planerade vården år 2020 jämfört med genomsnittet för åren 2014–2019. Det som minskade mest var transplantation av hornhinnor. År 2020 genomfördes 480 transplantationer av hornhinnor från avlidna donatorer medan genomsnittet för de tidigare sex åren legat på dryga 750 transplantationer.

Diagram-vavnad-Antal-mottagare-av-vavnader-2020.png

Två statliga utredningar om organdonation

För att öka antalet donationer i Sverige har regeringen de senaste åren tillsatt två utredningar. Den första, Organdonation – En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84) kom hösten 2015. Den presenterade ett antal förslag som skulle kunna fördubbla antalet organdonatorer i Sverige om de implementerades. Regeringen menade att delar av förslagen behövde utredas vidare och tillsatte därför en tilläggsutredning. Betänkandet Organbevarande behandling för donation (SOU 2019:26) presenterades i juni 2019. Förslagen är bland annat att tydliggöra i lag vilka medicinska insatser som får sättas in på en patient vars liv inte går att rädda, i syfte att möjliggöra donation efter döden när samtycke finns för donation. Ytterligare ett förslag är att den så kallade vetorätten för närstående ska tas bort. Det innebär ett tydliggörande att det är patientens egen vilja som ska följas och att närstående endast ska vara en källa till information.
Betänkandets förslag har varit ute på nationell remiss. Regeringen bereder nu alla remissvaren och planerar för en lagrådsremiss inom kort, och en proposition kommer att överlämnas till riksdagen.

Införande av DCD i Sverige

Ett nationellt projekt har utrett förutsättningarna för att införa DCD (Donation after Circulatory Death) - donation då döden inträffar till följd av cirkulationsstillestånd i Sverige, som ett komplement till DBD (Donation after Brain Death) - donation då döden inträffar efter primär hjärnskada. Projektet avslutades i mars 2020 och ett nationellt protokoll har tagits fram för hur DCD ska bedrivas i Sverige. Det är upp till varje vårdgivare att fatta beslut om att införa DCD.

Kontakt

Nationellt Donationscentrum
Telefon: 075-247 30 00
Senast uppdaterad:
Publicerad: