Graviditet

Du som är beslutsfattare i mödrahälsovården behöver upprätthålla arbetssätt som minskar riskerna. Det är avgörande att utgå från Nationellt basprogram för graviditetsövervakning. En del gravida behöver också ytterligare vård och individanpassat stöd. Då kan olika vårdinstanser behöva samverka.

Rekommendationer till mödrahälsovården

X

Så har vi prioriterat

Nationellt basprogram: Att övervaka alla graviditeter enligt det nationella basprogrammet minskar påtagligt riskerna för allvarliga sjukdomar och död, för både den gravida och barnet. Detta har högsta prioritet. Rekommendationen bygger på god praxis: vården kan betraktas som självklar, och det vore orimligt och oetiskt att inte erbjuda den.

Syftet med basprogrammet är att betona det friska och att tidigt upptäcka risker för graviditetskomplikationer, så att den gravida kan få kompletterande vård eller stöd vid behov.

Rutiner för samverkan: Högsta prioritet har även att arbeta enligt rutiner för samverkan kring gravida som använder alkohol, narkotika eller narkotikaklassade läkemedel. Dessa gravida är en utsatt grupp och har ett hälsotillstånd med en stor till mycket stor svårighetsgrad. Samverkan mellan mödrahälsovården, barnhälsovården, socialtjänsten och beroendevården ökar förutsättningarna för optimal vård och bedöms göra stor nytta för de gravida. Den kan ha effekt på både kort och lång sikt, även för barnet och familjen.

Rutinerna för samverkan bör tydligt visa vem som ansvarar för omhändertagande, behandling och uppföljning av vården, och hur verksamheterna ska samarbeta utifrån sina specifika kompetenser.

Kompetensutveckling om obesitas: Det är också högt prioriterat att utbilda personal i mödrahälsovården och förlossningsvården om obesitas (prioritet 2). Obesitas är en sjukdom med komplexa orsaker som ökar risken för andra allvarliga sjukdomar och för att dö i förtid. Sjukdomen ökar även riskerna för barnet.

Det är vanligt att personer med obesitas diskrimineras och bemöts på ett okunnigt eller nedlåtande sätt i hälso- och sjukvården. Med fördjupad kunskap och förståelse hos personalen kan gravida med obesitas uppleva ett bättre bemötande. En utbildning kan till exempel bestå av information om obesitas, träning i bemötande och information om kunskapsbaserad behandling.

(Obesitas kallad ibland fetma, men många upplever det som kränkande.)

Kombinerad levnadsvanebehandling: Socialstyrelsen rekommenderar kombinerad levnadsvanebehandling för gravida med obesitas, utifrån ett helhetsperspektiv på patientens behov. Kombinerad levnadsvanebehandling ger stöd för beteendeförändringar, framför allt när det gäller kost och fysisk aktivitet. Behandlingen kan hjälpa den gravida att leva hälsosamt och hålla en hälsosam viktutveckling under graviditeten, för att minska risken för komplikationer.

Den forskning som finns visar endast en liten till måttlig effekt av behandlingen, men i dag finns inga bättre alternativ. Obesitasläkemedel och obesitaskirurgi är till exempel inte aktuellt för gravida. Därför har kombinerad levnadsvanebehandling relativt hög prioritet (4).

Samma barnmorsketeam genom hela vårdkedjan: En del gravida har ett behov av utökat stöd och trygghet under sin graviditet och förlossning. Det kan till exempel handla om språkliga eller kulturella barriärer, psykosocial skörhet eller förlossningsrädsla.

En vårdform för individanpassat stöd till denna grupp kan vara att följas av samma barnmorsketeam genom hela vårdkedjan (”caseload midwifery” på engelska). Vissa regioner har startat projekt med denna vårdform, och forskning pågår. Fortfarande saknas dock tillräcklig kunskap om effekten för den aktuella patientgruppen. Socialstyrelsen rekommenderar därför vårdformen inom ramen för forskning och utveckling.

Så påverkas hälso- och sjukvården

Alla regioner arbetar redan enligt ett basprogram för graviditetsövervakning. Rekommendationen om det nationella basprogrammet väntas därför inte få stora ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser.

Störst påverkan väntas rekommendationerna som gäller gravida med obesitas få. Andelen gravida med övervikt eller obesitas har ökat i Sverige de senaste 20 åren. År 2000 hade 13 procent av alla gravida obesitas (BMI över 30) när de skrevs in i mödrahälsovården, och 2022 hade andelen ökat till 18 procent. Under samma tid ökade även andelen gravida med övervikt (BMI mellan 25 och 30) från 25 procent till 28 procent.

Du som är beslutsfattare bör säkerställa att all personal som regelbundet möter gravida i din verksamhet eller region får grundläggande kompetensutveckling om obesitas. Kompetensutvecklingens format påverkar kostnaderna. Ni kan använda existerande regionala fortbildningsprogram som startpunkt, eller Socialstyrelsens kommande webbutbildning om obesitas. Mödrahälsovården bör också ha rutiner för att erbjuda alla gravida med obesitas kombinerad levnadsvanebehandling.

Även för kombinerad levnadsvanebehandling behövs mer resurser, eftersom obesitas är underbehandlat hos gravida i dag. Om din region redan erbjuder behandlingen behövs inte lika mycket resurser för att minska gapet. Jämför räkneexemplet i rutan.

Räkneexempel på nationell nivå

Se också över era rutiner för samverkan kring gravida som använder alkohol, narkotika eller narkotikaklassade läkemedel. Om rutiner saknas bör de tas fram.

Så utvärderar vi vården

Socialstyrelsen har tagit fram tre indikatorer för området graviditet. Med dem följer vi upp

• rutiner för samverkan mellan mödrahälsovården, beroendevården, socialtjänsten och barnhälsovården (indikator 1.1)
• uppföljning i specialiserad vård för riskbruk och beroende av alkohol eller narkotika under graviditeten och tiden efter (indikator 1.2)
• kompetensutveckling om obesitas till hälso- och sjukvårdspersonal (indikator 2).

Läs mer