Fokus på vissa insatser

För dig som möter patienter handlar det framför allt om frågor där arbetssätten ofta varierar idag. Dessutom får du stöd i Nationellt basprogram för graviditetsövervakning, där vi beskriver miniminivån av vård som alla gravida bör erbjudas.

För dig som är beslutsfattare eller chef tar vi till exempel upp organisatoriska frågor, insatser där det finns omotiverade praxisskillnader eller områden som kräver kvalitetsutveckling. Vi ger oftast inte rekommendationer om arbetssätt som redan fungerar bra i hela landet, även om de är viktiga att upprätthålla.

Riktlinjerna kompletteras också av flera andra kunskapsstöd, till exempel om neonatalvård, intrauterin fosterdöd och amning. Se sidan Kompletterande stöd.

Rekommendationerna följer vårdkedjan

Rekommendationerna följer vårdkedjan från graviditet till eftervård. Vi har också ett särskilt fokus på psykisk ohälsa, som behöver uppmärksammas i alla delar av vårdkedjan.

Vi bygger vidare på tidigare material

Urvalet av frågor bygger bland annat på en behovsanalys utifrån

• tidigare kartläggningar och arbeten från Socialstyrelsen, framför allt kunskapsstödet Graviditet, förlossning och tiden efter
• dialog med sakkunniga i mödrahälsovård och förlossningsvård från Socialstyrelsen, professions- och ämnesföreningar och andra relevanta aktörer, till exempel NPO kvinnosjukdomar och förlossning
• dialog med företrädare för patienter.

Behovsanalysen visade bland annat att det behövdes

• bättre stöd och uppföljning efter förlossningen för dem som fött barn
• bättre stöd för grupper med särskilda behov, till exempel gravida med psykisk ohälsa, obesitas eller alkohol- eller narkotikabruk
• vägledning för testning och behandling av graviditetsdiabetes
• vägledning för planerad barnmorskeassisterad hemförlossning, eftersom det förekommer men riktlinjer har saknats
• vägledning för igångsättning av förlossning i graviditetsvecka 41, eftersom olika aktörer har efterfrågat en rekommendation från Socialstyrelsen som oberoende myndighet i denna omdiskuterade fråga.

När det gäller graviditetsdiabetes har vi uppdaterat de rekommenderade gränsvärdena för diagnos från 2015, och gett rekommendationer om dels tidig testning och behandling av riskgrupper, dels behandling av alla som fått diagnos. Gränsvärdena för diagnos utgår från venösa blodprov efter fasta och efter glukosbelastning (OGTT), som är den mest etablerade metoden internationellt. Samtidigt är de långsiktiga effekterna inte helt klarlagda när det gäller att använda OGTT som första testmetod för alla gravida, snarare än i en stegvis utredning – se bilagan Förutsättningar för allmän testning av graviditetsdiabetes med peroral glukosbelastning (pdf). Därför specificerar vi inte testmetoden i vår rekommendation om Nationellt basprogram för graviditetsövervakning, där det ingår att identifiera graviditetsdiabetes i vecka 24–28.

När det gäller igångsättning av förlossning i vecka 41 finns också riktlinjer från NPO kvinnosjukdomar och förlossning, som vänder sig till förlossningskliniker.

Socialstyrelsen har tagit det slutgiltiga beslutet om vilka rekommendationer som ska ingå i riktlinjerna, medan anlitade sakkunniga har varit rådgivande.

För dig som möter patienter

De flesta rekommendationer till dig som möter patienter utgår från kunskapsstödet Graviditet, förlossning och tiden efter. Några rekommendationer bygger istället på dessa kunskapsstöd:

• Prekonceptionell hälsa – levnadsvanor före och under graviditet
• Nationella riktlinjer: ohälsosamma levnadsvanor
• Nationella riktlinjer: obesitas
• Kejsarsnitt? – ett kunskapsstöd inför beslut om planerat kejsarsnitt vid oklara indikationer
• Kvinnlig könsstympning – ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete
• Könsstympning hos gravida – nationellt kunskapsstöd för personal i hälso- och sjukvården.

För dig som är beslutsfattare eller chef

Även för dig som är beslutsfattare eller chef har flera av rekommendationerna sitt ursprung i kunskapsstödet Graviditet, förlossning och tiden efter. För att ge tydligare stöd har vi uppdaterat dessa rekommendationer med bland annat prioritetssiffror.

Både högt och lågt prioriterade insatser ger viktig vägledning vid resursfördelning. När en insats har låg prioritet så visar det att andra insatser är mer angelägna.

Riktlinjerna för beslutsfattare finns både här på webbplatsen och i denna rapport:

• Nationella riktlinjer 2026: Graviditet, förlossning och tiden efter – prioriteringsstöd till dig som beslutar om resurser.

Versionshistorik

Riktlinjerna publicerades första gången i december 2023. Sedan dess har vi uppdaterat riktlinjerna två gånger.

Uppdatering 2025

I mars 2025 uppdaterade vi rekommendationerna till beslutsfattare och chefer. Vi tog då hänsyn till värdefulla synpunkter på den första versionen, från sjukvårdsregionerna, myndigheter, professionsföreningar och andra.

Vi gjorde bland annat följande:

• lade till två rekommendationer om riskbedömning och igångsättning av förlossning för gravida som nått graviditetsvecka 41
• tog bort en rekommendation om intagningstest med CTG
• justerade prioriteten för rekommendationen om konsultation av psykolog för personal i mödrahälsovården
• justerade och förtydligade i texterna på flera sätt.

Uppdatering 2026

I den nuvarande versionen från mars 2026 har vi lagt till rekommendationer om graviditetsdiabetes, till både beslutsfattare och personal. Samtidigt tog vi bort de tidigare, nu inaktuella rekommendationerna om graviditetsdiabetes i de nationella riktlinjerna om diabetes från 2018.

Läs mer