Lättläst
Teckenspråk
English
Other languages
Sköterska i korridor ser in i kameran.

Vågar du fråga om våld?

Publicerad:
Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Var fjärde kvinna har någon gång i livet utsatts för våld av en partner eller tidigare partner. Men våldet kan stoppas och utsatta kan få stöd och hjälp, om vi vågar fråga om våldsutsatthet. Här har personal som arbetar i vård och omsorg en viktig roll att fylla.

Våld är inte bara fysiskt

Våldet består ofta av en kombination av handlingar. Ofta tänker vi på fysiskt våld, men våldet kan också vara psykiskt, sexuellt eller olika former av kontroll.

Verbala sexistiska kränkningar, isolering från släkt, vänner och omgivning, ekonomiskt utnyttjande och känslomässig utpressning är alla exempel på våld.

Eftersom våldet vanligen äger rum inom hemmets väggar blir det sällan uppmärksammat av utomstående.

”Man frågar inte tillräckligt om våldsutsatthet”

Ibland blir våldet så allvarligt att det leder till döden eller innehåller försök till dödligt våld. Det vet Moa Mannheimer, som jobbar med Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar. 

Utredningarna utreder samhällets skyddsnät runt den som utsatts, för att se vad som behöver förbättras. Moa Mannheimer berättar att bland vuxna hade 49 av 57 brottsoffer varit i kontakt med hälso- och sjukvården inom ett år före brottet.

– Vi ser att våldsutövande mot närstående sällan uppmärksammas inom hälso- och sjukvården och att man inte frågar tillräckligt om våldsutsatthet. Det är tydligt att vården behöver bli ännu bättre på att fråga om våld, säger Moa Mannheimer.

Mer om Socialstyrelsens skade- och dödsfallsutredningar

Kunskap är första steget

Karin Tegnerud, utbildare i våld i nära relationer på Akademiskt Primärvårdscentrum och kurator på Handens vårdcentral lyfter fram kopplingen mellan våld och ohälsa som viktig kunskap.

– Våldsutsatta patienter söker inte för våldet, utan för andra saker som snarare är symtom av våldet. Det kan handla om stressrelaterade problem, depression, ångest, men även återkommande besök med oklar smärta. Därför är det så viktigt att fråga om våld så att vården kan fokusera på det som skapar ohälsa, säger Karin Tegnerud.

Ställ konkreta frågor

Många som utsätts för våld ser inte sig själva som våldsutsatta. De beskriver kanske inte det de är utsatta för som misshandel, övergrepp eller våldtäkt.

En trygg miljö för patienten ger förutsättningar för ett bra samtal. Att prata i enrum och att ställa direkta, konkreta frågor har visat sig fungera bäst.

Så frågar du om våld

Exempel på konkreta frågor för samtal om våld i nära relation:

  • "Jag undrar lite, är det något som har hänt dig?"
  • "Har det hänt att du känt dig rädd för någon?"
  • "Känner du dig trygg där du bor nu?"
  • "Känner du dig trygg med din partner?"
  • "Har någon slagit, sparkat, skrämt eller gjort dig illa?"
  • "Jag ser att du har ett blåmärke på armen, hur fick du det?"

Skapa rätt förutsättningar för att fråga

Vill du att din verksamhet ska bli bättre på att fråga om våld? Det handlar såklart inte bara om den enskilda medarbetaren.

Checklista: Vad har ni på plats i din verksamhet?

Enligt världshälsoorganisationen WHO finns det några viktiga saker som behöver vara på plats.

  • Har verksamheten en rutin för hur frågeproceduren går till?
  • Har personalen utbildning i hur man frågar om våld?
  • Skapar personalen förtroende och ställer frågan till patienten i en trygg miljö?
  • Har verksamheten rutiner för vart man kan hänvisa patienten vidare för fortsatt hjälp?

Kunskapsstöd från Socialstyrelsen

Utbildning: Våld i nära relationer

För hälso- och sjukvård och tandvård

Utbildningsmaterialet ger dig inom hälso- och sjukvården och tandvården kunskap om hur våld i nära relation kan yttra sig och på vilket sätt du kan uppmärksamma det.

Det ger dig och dina kollegor stöd att tillsammans med chefen se över rutiner, arbetssätt och förhållningssätt i mötet med de som kan ha erfarenhet av våld i nära relation.

Utbildning för hälso- och sjukvård och tandvård: Våld i nära relationer

Utbildning: Våld i nära relationer

För socialtjänsten

Utbildningsmaterialet ger ökad kunskap om våld i nära relationer för att socialtjänsten ska kunna arbeta ändamålsenligt i möten med individer som utsätts eller riskerar att utsättas för våld i nära relation.

Utbildning för socialtjänsten: Våld i nära relationer

Vägledning: Att upptäcka och fråga om våldsutsatthet

För hälso- och sjukvård och socialtjänst

Vägledningen ska ge förutsättningar för hälso- och sjukvården och socialtjänsten att upptäcka våldsutsatthet.

Den innehåller rekommendationer som gäller mödrahälsovården, vuxenpsykiatriska mottagningar och barn- och ungdomspsykiatrin.

Vägledning: Upptäcka våldsutsatthet

Handbok: Våld i nära relationer

För hälso- och sjukvård, socialtjänst och tandvård
Handboken ger stöd vid tillämpningen av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer samt det övriga regelverk som gäller. 
 
Områden:
  • Barn och vuxna som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående
  • Barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående
  • Barn och vuxna som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp.
Handbok: Våld i nära relationer

Föreskrifter: Våld i nära relationer

För hälso- och sjukvård, socialtjänst och tandvård

Föreskrifterna (HSLS-FS 2022:39) ska tillämpas av socialnämnder och vårdgivare i deras arbete med våld i nära relationer.

Föreskrifter: Våld i nära relationer

Folder: Att upptäcka och agera på hedersrelaterat våld och förtryck i mötet med barn

För hälso- och sjukvård

Vad är hedersrelaterat våld och förtryck? Vilka tecken går att läsa av på utsatta? Hur pratar man med barn och vad ska man göra om hedersrelaterat våld upptäcks eller misstänks?

Att möta barn som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck