En viktig skillnad mellan Cancer i Sverige och andra rapporter om cancer är hur åldersstandardiseringen görs. Cancer i Sverige speglar läget utifrån åldersfördelningen i Sverige och är därför mindre lämplig för internationella jämförelser.
Ålder
Cancer i Sverige inkluderar åldrarna 20 år och äldre för samtliga cancerformer utom barncancer som redovisas för barn 0 till 19 år. För all cancer utom icke-melanom hudcancer redovisas även siffror för alla åldrar.
Vid beräkning av relativ överlevnad är åldrarna 90 år och äldre exkluderade, och vid beräkning av förekomst är åldrarna 100 år och äldre exkluderade.
Beräkning av insjuknande
Insjuknande, eller incidens, anger antalet individer som insjuknat i cancer per år i Sverige. Cancer i Sverige räknar tumörer av samma typ och på samma plats en gång, medan annan rapportering kan använda sig av andra regler för vilka tumörer som ska tas med i beräkningen. Detta gör till exempel att antalet som insjuknar i bröstcancer skiljer sig åt i Cancer i Sverige jämfört med andra rapporter.
Beräkning av dödlighet
Dödlighet, eller mortalitet, anger antalet individer som dött i cancer per år i Sverige. Måttet baseras på information om underliggande dödsorsak från dödsorsaksintygen.
Beräkning av totalförekomst
Total förekomst, eller totalprevalens, är ett mått på det totala antalet personer som har eller har haft cancer, oavsett hur lång tid tillbaka diagnosen sattes. Måttet innefattar de personer som diagnosticerats med cancer från och med den 1 januari 1970 och som var vid liv och folkbokförda i Sverige den 31 december 2024. Uppgifter om insjuknande i cancer utanför Sverige och innan år 1970 saknas, vilket innebär en viss underskattning.
Beräkning av femårsförekomst
Femårsförekomst, eller femårsförekomst, är ett mått på antalet personer som har eller har haft cancer diagnostiserad som längst 5 år tillbaka i tiden, vilket motsvarar ungefär den tid som de flesta cancerpatienter har regelbunden kontakt med cancervården efter diagnosen. Måttet innefattar de personer som insjuknat i cancer under de senaste fem åren och som var vid liv och folkbokförda i Sverige aktuellt år.
Beräkning av relativ överlevnad
Relativ överlevnad beskriver överlevnaden hos cancerpatienter i procent av den förväntade överlevnaden om de inte haft cancer. Måttet visar alltså hur cancersjukdomen påverkar överlevnaden.
Relativ överlevnad i Cancer i Sverige inkluderar åldrarna 20 till 89 år för samtliga cancerformer utom barncancer som redovisas för barn 0 till 19 år. För all cancer utom icke-melanom hudcancer redovisas även siffror för åldrarna 0 till 89 år.
Relativ överlevnad beräknas som kvoten mellan den observerade överlevnaden för cancerpatienterna och den förväntade överlevnaden hos den grupp av personer i den allmänna befolkning som patienterna tillhör. Fördelen med den här metoden är den inte förlitar sig på information om underliggande dödsorsak från dödsorsaksintygen. Relativ överlevnad ett och fem år efter diagnos redovisas per kön i riket och för grupper definierade av: ålder, län, sjukvårdsregion, socioekonomisk områdestyp, utbildning och stadium. Inte alla cancerformer redovisas i alla grupper.
Åldersstandardiserade värden
Standardiseringen görs genom att vikta om alla mått efter samma åldersfördelning. För måtten insjuknande och dödlighet används åldersfördelningen i befolkningen i Sverige det senast tillgängliga året (2024), för måttet relativ överlevnad används åldersfördelningen bland de patienter som insjuknat aktuell cancerform år 2020–2024.
Åldersstandardisering gör det möjligt att jämföra olika grupper med olika åldersfördelning, eftersom det ger en bild av hur resultatet skulle varit om alla hade haft samma åldersfördelning.
Utan åldersstandardisering skulle det exempelvis kunna se ut som att en region är extra drabbad, när det i stället handlar om att den regionen har många äldre som oftare får den sortens diagnos. Genom att standardisera lyfter man bort åldersfaktorn och kan då få en mer rättvis jämförelse mellan olika grupper.
Prognoser
Socialstyrelsen har använt två olika metoder för prognoser:
- Beräkningar baserade på konstant insjuknande eller dödlighet
- Modellbaserad metod som kallas Nordpred.
De två metoderna utgår ifrån olika antaganden om utvecklingen av insjuknande eller dödlighet i cancer.
Beräkningar baserade på konstant insjuknande eller dödlighet
Konstant insjuknande och konstant dödlighet baseras på medelvärden av insjuknande eller dödlighet 2015 till 2019. De måtten visar alltså hur insjuknandet eller dödligheten skulle utvecklats om inget annat ändras än åldersstrukturen och storleken på befolkningen.
Beräkningar baserade på metoden Nordpred
Metoden Nordpred använder en så kallad ålder-period-kohort-modell för prognoser. Det innebär att den baseras på trender i insjuknande eller dödlighet under de senaste tre till femårsperioderna fram till 2019. Metoden antar att trenden som modellen baseras på kommer att fortsätta i respektive cancerform, kön och åldersgrupp.
Alla prognoser baseras på faktiskt (observerat) insjuknande fram till 2019. Det årtalet har valts för att du inte ska feltolka nedgången under pandemin, samt att det kan finnas eventuell underrapportering eller eftersläpning för det senaste året.
Befolkningsframskrivningar per kön, år, ålder och boendekommun framtagna av statistikmyndigheten SCB har använts för alla prognoser.
Källor
- Statistiken är baserad på:
- Cancerregistret, Socialstyrelsen
- Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen
- Registret över totalbefolkningen, Statistiska centralbyrån
- Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån
- Registret över Regionala statistikområden, Statistiska centralbyrån
- Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån
- Områdestyper, Boverket
