Cancer i Sverige – statistik och analys
Behovet av fakta och prognoser om cancer är stort. Det behövs för att identifiera trender, följa effekter av diagnostik och behandling och för att planera framtidens cancervård. I Socialstyrelsens analysverktyg kan du följa utvecklingen av 20 cancerformer.
I del två av Cancer i Sverige 2025 presenterar vi relativ överlevnad under tidsperioden 1970 till 2023. Måttet visar hur cancersjukdomen påverkar överlevnaden om man räknar bort andra dödsorsaker.
Tidigare har vi presenterat insjuknade och dödlighet för olika typer av cancer utifrån perspektiv som ålder, kön, sjukvårdsregion, stadium och socioekonomi. Vi visar ett antal exempel och beskriver hur statistiken kan tolkas i temarapporten.
Senare under 2025 kommer vi publicera en till temarapport med statistik över hur många av dem som lever idag som har eller har haft cancer, samt hur många Socialstyrelsen bedömer kommer insjukna i cancer i framtiden.
Här visar vi ett urval av resultaten. Statistiken i sin helhet hittar du i vårt analysverktyg.
Analysverktyg
Temarapporter
Urval av statistiken
Här ser du ett urval av statistiken som finns i analysverktyget och temarapporterna.
Sammanfattning
Under tidsperioden 1970 till 2023 har insjuknandet i cancer ökat men dödligheten minskat. Det gäller för både kvinnor och män.
Det finns skillnader mellan könen. Fler män än kvinnor insjuknar i cancer, och fler män dör med cancer som underliggande dödsorsak.
Sammanfattning
Femårsöverlevnaden för cancer har ökat från omkring 40 procent i mitten av 1970-talet till över 70 procent under perioden 2019–2023 i Sverige.
Överlevnaden i all cancer är något högre bland män än bland kvinnor de senaste tjugo åren. Det beror troligen på att fler får diagnosen prostatacancer och att överlevnaden är god.
Fakta om statistiken
En viktig skillnad mellan Cancer i Sverige och andra rapporter om cancer är hur åldersstandardiseringen görs. Cancer i Sverige speglar läget utifrån åldersfördelningen i Sverige och är därför är mindre lämplig för internationella jämförelser.
Ålder
Cancer i Sverige inkluderar åldrarna 20 år och äldre för samtliga cancerformer utom barncancer som redovisas för barn 0 till 19 år. För all cancer utom icke-melanom hudcancer redovisas även siffror för alla åldrar.
Vid beräkning av relativ överlevnad är åldrarna 90 år och äldre exkluderade.
Beräkning av insjuknande
Cancer i Sverige räknar tumörer av samma typ och på samma plats en gång, medan annan rapportering kan använda sig av andra regler för vilka tumörer som ska tas med i beräkningen. Detta gör till exempel att antalet som insjuknar i bröstcancer skiljer sig åt i Cancer i Sverige jämfört med andra rapporter.
Beräkning av relativ överlevnad
Relativ överlevnad beskriver överlevnaden hos cancerpatienter i procent av den förväntade överlevnaden om de inte haft cancer. Måttet visar alltså hur cancersjukdomen påverkar överlevnaden.
Relativ överlevnad i Cancer i Sverige inkluderar åldrarna 20 till 89 år för samtliga cancerformer utom barncancer som redovisas för barn 0 till 19 år. För all cancer utom icke-melanom hudcancer redovisas även siffror för åldrarna 0 till 89 år.
Relativ överlevnad beräknas som kvoten mellan den observerade överlevnaden för cancerpatienterna och den förväntade överlevnaden hos den grupp av personer i den allmänna befolkning som patienterna tillhör. Fördelen med den här metoden är den inte förlitar sig på information om underliggande dödsorsak från dödsorsaksintygen. Relativ överlevnad ett och fem år efter diagnos redovisas per kön i riket och för grupper definierade av: ålder, län, sjukvårdsregion, socioekonomisk områdestyp, utbildning och stadium. Inte alla cancerformer redovisas i alla grupper.
Åldersstandardiserade värden
Standardiseringen görs genom att vikta om alla mått efter samma åldersfördelning. För måtten insjuknande och dödlighet används åldersfördelningen i befolkningen i Sverige 2023, för måttet relativ överlevnad används åldersfördelningen bland de patienter som insjuknat aktuell cancerform år 2019–2023.
Åldersstandardisering gör det möjligt att jämföra olika grupper med olika åldersfördelning, eftersom det ger en bild av hur resultatet skulle varit om alla hade haft samma åldersfördelning.
Utan åldersstandardisering skulle det exempelvis kunna se ut som att en region är extra drabbad, när det istället handlar om att den regionen har många äldre som oftare får den sortens diagnos. Genom att standardisera lyfter man bort åldersfaktorn och kan då få en mer rättvis jämförelse mellan olika grupper.
Källor
Statistiken är baserad på:
- Cancerregistret, Socialstyrelsen
- Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen
- Registret över totalbefolkningen, Statistiska centralbyrån
- Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån
- Registret över Regionala statistikområden, Statistiska centralbyrån
- Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån
- Områdestyper, Boverket