Klassifikation av sökorsaker (KSO)
KSO kan tänkas komma till nytta för att studera vad en vårdenhet eller sjukvårdsupplysning möter i form av önskemål från allmänheten och alltså behöver ta ställning till och prioritera bland.
Man kan till exempel med hjälp av KSO studera hur de sjukvårdssökandes uppfattning om sitt vårdbehov stämmer överens med hälso- och sjukvårdsprofessionens tolkning av symtom och diagnos. Registrering av sökorsaker kan även utgöra underlag för planering av patientmottagande.
På uppdrag av InfoVU-projektet utvecklades Klassifikation av kontaktorsaker 2005, som kan vidareutvecklas vid behov.
Närmare beskrivning av KSO och dess struktur
Bakgrund
Enheten för klassifikationer och terminologi vid dåvarande Epidemiologiskt Centrum (EpC), Socialstyrelsen, utvecklade på uppdrag av InfoVU-projektet Klassifikation av kontaktorsaker (KKO). Termen kontaktorsak ”orsak till vårdkontakt som patient eller företrädare för patient anger” har under 2021 ändrats i Socialstyrelsens termbank till sökorsak och definieras i Socialstyrelsens termbank som ”orsak till vårdbegäran som anges av patient, företrädare för patient eller tredje part”. Därför ändras namnet på klassifikationen till Klassifikation av sökorsaker.
Mottagaren i vården ska i så stor utsträckning som möjligt undvika att intolka trolig sjukdom/diagnos i sökorsaken. I stället är det patientens eller dennes företrädares önskan, oro, symtom, farhåga eller behov som ska anges, såsom den framställs vid kontakttillfället. Naturligtvis måste inte exakt samma ord återfinnas i klassifikationen – det är orimligt med tanke på alla tänkbara uttryckssätt, synonymer och dialektala varianter. Mottagaren behöver därför ibland göra en språklig tolkning, men bör undvika att göra en medicinsk tolkning.
Struktur
En klassifikation är indelad i en hierarkisk struktur för att möjliggöra aggregering. Indelningen bör uppfattas som logisk. Mot denna bakgrund har vi valt kapitel utifrån kroppens anatomi och funktion. Denna indelning stämmer väl överens med den som redan finns i Klassifikation av kirurgiska åtgärder (KKÅ) och i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ):
A Nervsystemet, kraniet och intrakraniella strukturer
B Endokrina organ
C Ögonregionen
D Öron, näsa, hals och struphuvud
E Läppar, tänder, käkar, mun och svalg
F Hjärtat och de stora intratorakala kärlen
G Bröstvägg, pleura, mediastinum, diafragma, trakea, bronker och lungor
H Bröstkörtlar
J Gastrointestinalkanalen och därtill hörande organ (inkl mjälte)
K Njurar, urinvägar, manliga könsorgan och retroperitonal vävnad
L Kvinnliga könsorgan
M Graviditet och förlossning
N Rörelseapparaten
P Perifera kärl och lymfsystemet
Q Hud och subkutana vävnader
U Psykiskt tillstånd, psykologiska och psykosociala funktioner
V Ej organrelaterat
Under varje rubrik finns de sökorsaker som för närvarande ingår i KSO.
Ladda ner KSO05
Kodverk för sökorsak
Socialstyrelsen tillhandahåller även ett nationellt kodverk för sökorsak för att strukturerat dokumentera orsaken till att en patient söker vård. Se mer information