Frågor och svar om hälso- och sjukvårdens stöd vid riskbruk av alkohol

Socialstyrelsen har presenterat nya gränsvärden för riskbruk av alkohol till hälso- och sjukvården. Här finns frågor och svar om gränsvärdena och om vårt arbete.

Varför har Socialstyrelsen presenterat uppdaterade gränsvärden för riskbruk av alkohol, vad var uppdraget?

Ett av Socialstyrelsens uppdrag är att ta fram nationella riktlinjer. De är ett stöd för dem som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. I nationella riktlinjer får beslutfattare veta, utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, vad som är viktigt att satsa på eller avveckla. Ett viktigt syfte är en god och jämlik vård och omsorg.

Under 2023 och 2024 ser vi över de nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Syftet med dessa riktlinjer är att ge rekommendationer till hälso- och sjukvården om insatser för att stödja personer att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Detta eftersom risken för många stora folksjukdomar ökar om man röker, äter ohälsosamt, dricker för mycket alkohol eller rör sig för lite. Genom att arbeta förebyggande kan många sjukdomsfall förhindras och därför är det viktigt för vårdens arbete.

Varför presenterade Socialstyrelsen nya riskbruksgränser hösten 2023?

Riskbruksgränserna är ett första steg i översynen av våra nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Detta har efterfrågats av hälso- och sjukvården, på grund av att det har kommit ny forskning inom området. Den senaste forskningen visar att riskerna med alkohol är större än man tidigare trodde. Till exempel ökar risken för vissa sjukdomar, exempelvis olika former av cancer. Forskningen visar också att riskerna är ungefär lika stora för män som för kvinnor.

Vem vänder sig gränsvärdena för riskbruk av alkohol till?

Vi vänder oss till dem som beslutar om resurser i hälso- och sjukvården. Våra rekommendationer handlar om när det är motiverat för hälso- och sjukvården att ge stöd till personer med riskbruk av alkohol.

Hur ska riskbruksgränserna användas?

Gränsvärdena för riskbruk av alkohol är ett stöd för hälso- och sjukvården. De kan till exempel finnas med när vårdpersonal, till exempel en sjuksköterska eller en läkare, samtalar med patienten om olika levnadsvanor som tobaksbruk, fysisk aktivitet, kostvanor och alkohol. Viktigt är dock att det alltid handlar om en individuell och samlad bedömning, såväl när det gäller frågor om riskbruk av alkohol som andra levnadsvanor.

Vilka risker finns det med alkoholkonsumtion?

Det finns hälsorisker med att dricka alkohol, och det går inte att sätta en gräns för när alkoholkonsumtionen är riskfri. Alkohol ökar risken för skadliga konsekvenser som olycksfall eller sjukdom, till exempel olika former av cancer, samt orsakar stort lidande för individer och kostnader för samhället. Ju mer alkohol man dricker, desto större risk.

Hur mycket alkohol kan man dricka?

Var och en är fri att välja om, eller hur mycket, man dricker. För att själv kunna göra ett informerat val är det viktigt att känna till att ju mer alkohol man dricker, desto större risk. Risken varierar mellan individer, till exempel utifrån ålder och hälsa. Det finns tillfällen då alkohol bör undvikas helt, till exempel före 18 års ålder, vid graviditet och inför en operation.

Folkhälsomyndigheten har uppdaterat information om risker med alkoholkonsumtion – Folkhälsomyndigheten

Riskbruksgränserna har ändrats för män men inte för kvinnor, varför då?

Tidigare underskattades riskerna för män. Data visar att risken för olyckor och hälsoproblem är ungefär lika stor för både män och kvinnor vid de här nivåerna. Därför har Socialstyrelsen sänkt gränsvärdet för män.

Men innebär inte de nya riskbruksgränserna en ökning för kvinnor, från 9 till 10 glas?

Nej, de nya gränserna för riskbruk av alkohol innebär ingen förändring för kvinnor. Vi har enbart ändrat formuleringen från ”mer än 9 standardglas per vecka” (det vill säga 10 glas) i de tidigare riktlinjerna till "10 glas eller mer" i de uppdaterade riktlinjerna. Anledningen till att vi har ändrat formuleringen till är att de överensstämmer med hur vi uttrycker andra gränser inom hälso- och sjukvården.

Varför räknas just 4 glas per tillfälle som intensivkonsumtion?

Ju snabbare man dricker en stor mängd alkohol, desto högre alkoholnivå i blodet (promillenivå). Detta kallas för intensivkonsumtion. När man dricker fyra eller fler glas vid samma tillfälle uppnås en promillenivå som innebär en klart förhöjd risk för olycksfall och våld. Vid återkommande intensivkonsumtion finns dessutom ökad risk för alkoholberoende och sjukdom. Följderna av intensivkonsumtion kan även drabba andra personer, till exempel genom trafikolyckor, misshandel och bristande omsorg. Hälso- och sjukvården har i uppdrag att ge stöd åt dem med störst behov och behöver alltid göra en individuell bedömning av risken.

Vad säger andra länder om intensivkonsumtion?

Flera andra länder har en riskbruksgräns för intensivkonsumtion som liknar den som Socialstyrelsen har publicerat, till exempel Danmark och Australien. I Frankrike och Kanada har man bland annat en lägre gräns för intensivkonsumtion än i Sverige. I dessa länder vänder sig rekommendationerna till allmänheten, medan Socialstyrelsens vänder sig till hälso- och sjukvården.

Nu blir det sannolikt fler män som bedöms ha ett riskbruk, hur ska hälso- och sjukvården klara av att ge stöd till dem?

Personer med riskbruk identifieras via kontakter med vården. Hälso- och sjukvården ska prioritera dem med störst behov. Rådgivande samtal är en åtgärd som innebär relativt låga kostnader för vården. På kort sikt kan det innebära en ökad kostnad för att fler har behov av samtal, men på lång sikt ger rådgivande samtal minskade kostnader för sjukvården eftersom man så vis kan förebygga ohälsa. Idag är det få patienter som får rådgivande samtal om alkohol på vårdcentralerna, enligt våra uppföljningar och vi anser att hälso- och sjukvårdens stöd behöver öka.

Fler behöver få stöd att förändra alkoholvanor

Socialstyrelsen rekommenderar att vården bör erbjuda stöd till dem som har ett riskbruk, vad innebär det?

Vi rekommenderar i första hand stöd i form av rådgivande samtal. Rådgivande samtal innebär att hälso- och sjukvårdspersonal för en personcentrerad dialog med patienten samt anpassar samtalet till personens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Syftet med samtalet är att stötta patienten att bli mer motiverad att förändra sin alkoholkonsumtion. Här kan du läsa mer om rådgivande samtal och även se filmer med exempel på hur ett samtal kan gå till.

Samtal om alkohol

Hur har Socialstyrelsen kommit fram till gränsvärdena för riskbruk av alkohol?

Riskbruksgränserna bygger på en samlad bedömning av när hälso- och sjukvården bör erbjuda stöd för att minska en persons alkoholkonsumtion. Bedömningen grundas på följande faktorer:

Ju mer alkohol man dricker desto större risk för skadliga konsekvenser som olycksfall eller sjukdom, till exempel olika former av cancer.
Ju högre alkoholkonsumtion, desto större behov av en insats för att minska intaget. Hälso- och sjukvården har till uppgift att prioritera insatser till dem med störst behov. Studier tyder på att personer med en högre alkoholkonsumtion har större effekt av insatserna än personer med en lägre alkoholkonsumtion.
Gränsen för riskbruk är densamma för män och kvinnor eftersom risken för ohälsa är ungefär lika stor för båda grupperna vid de här nivåerna av alkoholkonsumtion.
Socialstyrelsens gräns ligger i linje med hur andra länder, som nyligen har publicerat riktlinjer inom området, ser på riskerna med alkohol (till exempel Storbritannien, Frankrike, Australien och Danmark).

Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har cirka 3 miljoner svenskar ett riskbruk av alkohol. Vad innebär det för hälso- och sjukvården?

Hälso- och sjukvården ska prioritera och ge mer omfattande insatser till dem som har störst behov av stöd, och väga in individuella faktorer som ålder, hälsa och dryckesmönster. Många med riskbruk kan få hjälp via vårdens digitala tjänster, till exempel 1177.se.

Hur kommer ni på Socialstyrelsen att använda CAN:s siffror?

Vi kommer att ha en dialog med CAN om hur vi på bästa sätt använder deras data i vår kommande ekonomiska konsekvensbeskrivning inom ramen för översynen av de nationella riktlinjerna för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor. Denna kommer att publiceras under andra halvåret 2024.

Senast uppdaterad: 2024-03-11

Publicerad: 2023-09-15