Vårdplatser

Under 2023 utvecklade Socialstyrelsen en modell för att beräkna riktvärden för antalet vårdplatser som ska finnas tillgängliga inom somatisk vård och intesivvård.

Syftet med riktvärdena är att skatta hur många vårdplatser som behövs i den slutna vården inom varje region. Behovsskattningen ska hjälpa både regeringen och regionerna att fatta beslut om insatser som ska skapa en balans mellan behovet av vårdplatser och hur många disponibla vårdplatser som finns tillgängliga.

Riktvärdena uppskattar både det omedelbara behovet av vårdplatser och det behov som kan uppnås på medellång sikt, det vill säga om fem år. Detta antas vara möjligt om regionerna lyckas minska behovet av sluten vård. Att tillexempel korta vårdtider och ställa om till en god och nära vård, kan ge effekt på behovet av sluten vård.

Vad säger riktvärdet – och vad säger det inte?

Riktvärdet ger en nationell lägesbild och vägledning för regionerna. Det baseras på data från föregående år för den slutna vården.

Riktvärdet räknar med ett genomsnittligt antal vårdplatser per region och tar inte hänsyn till förändringar i patientflöden över tid. Därför behövs en systematisk produktions- och kapacitetsstyrning för att kunna möta behovet av vårdplatser när och där de behövs.
Även om en region når riktvärdet kan det finnas utmaningar, till exempel om planeringen inte säkerställer att rätt typ av vårdplats finns när den behövs. Det kan handla om skillnader i kapacitet beroende på tid på dygnet (t.ex. helger vs vardagar), årstider eller olika typer av patientflöden.

Regioner som når riktvärdet kan fortfarande ha utmaningar, till exempel om planeringen inte säkerställer rätt typ av vårdplats utifrån behov, såsom skillnader ”under/överkapacitet under vardag/helg, säsonger eller i olika patientflöden.

En gemensam och behovsbaserad kapacitets- och produktionsstyrning är avgörande, exempelvis samplanering mellan operation, akutmottagning, röntgen och slutenvård, för att säkerställa att patienter får rätt vårdplats i tid – och kan lämna akuten inom fyra timmar.

Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys nationellt

Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Blekinge
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Dalarna
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Gotland
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Gävleborg
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Halland
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Jämtland
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Jönköping
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Kalmar
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Kronoberg
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Norrbotten
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Skåne
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Stockholm
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Södermanland
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Uppsala
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Värmland
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Västerbotten
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Västernorrland
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Västmanland
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Örebro
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Östergötland
Uppdaterat Riktvärde, målsatta mått utfall och analys för Region Västra Götaland

Metodbilaga 2025 för riktvärden och målsatta mått
Plats för vård
Riktvärden för beläggningsgrad och vårdplatser

Riktvärde för vårdplatser på kort sikt

Utgångspunkten i skattningen av det omedelbara behovet, det vill säga riktvärdet på kort sikt, är behovet av att stärka patientsäkerhet och tillgänglighet i regionerna idag. Beräkningen baseras på den mängd slutenvårdsdagar som regionerna producerar idag (utifrån föregående års slutenvårdsproduktion) och lägger till ytterligare vårddagar som bedöms behövas för att stärka tillgänglighet och patientsäkerhet i regionen.
Beräkningen skattar behovet av ytterligare vårddagar för att:

• Säkerställa en beläggning i genomsnitt på 85–95 procent av vårdplatserna, beroende på om vården är akut eller planerad, för att därigenom minska förekomsten av överbeläggningar och utlokaliseringar. för att därigenom minska förekomsten av överbeläggningar och utlokaliseringar,
• Korta ner tiden för patienter som behöver sluten vård på akutmottagning.
• Minska väntetiderna för elektiv (planerad) vård som kräver sluten vård.

Inom intensivvården beräknas även behovet av fler vårddagar för att

• undvika överflyttningar till annan intensivvårdsavdelning (IVA) på grund av resursbrist, samt
• undvika återinläggningar på IVA inom 72 timmar.

Genom att utgå ifrån regionernas aktuella slutenvårdsproduktion tas hänsyn till de skillnader i organisation och arbetssätt som gör att behovet av vårdplatser i relation till invånarantalet varierar mellan regioner. Om en region bedriver vård i patientens hem i relativt stor utsträckning (vilket tekniskt sett nästan uteslutande definieras som öppen vård) gör det regionens riktvärde lägre. Därigenom tar riktvärdena hänsyn till vårdplatser i hemmet, utan att direkt belysa deras omfattning.

För intensivvården tar beräkningen också hänsyn till rekommendationen från Svensk förening för anestesi och intensivvård (SFAI), som säger att en intensivvårdsavdelning bör kunna ta hand om minst fyra intensivvårdspatienter samtidigt för att vara effektivt organiserad.

Riktvärde för vårdplatser på medellång sikt

För att beräkna hur behovet av vårdplatser kan minska i framtiden, genom förändrade arbetssätt, använder vi ett riktvärde för medellång sikt. Den här beräkningen utgår från den region som har kommit längst med att minska behovet av sluten vård per invånare. För beräkningarna som görs 2024, används Region Östergötland som utgångspunkt.

För intensivvården görs ingen sådan beräkning eftersom möjligheterna för regionerna att själva påverka behovet av intensivvård bedöms vara betydligt mer begränsat. Riktvärdet på medellång sikt för intensivvården är därmed detsamma som på kort sikt, med hänsyn tagen till prognostiserad förändring i befolkningsmängd.

Riktvärde för genomsnittlig beläggningsgrad

Socialstyrelsen har tagit fram riktvärden för genomsnittlig beläggningsgrad med stöd av vetenskaplig litteratur och dialog med sakkunniga.

Hur hög beläggningen bör vara i en vårdverksamhet beror på flera faktorer. I grunden handlar det om att det alltid måste finnas tillräckligt många lediga vårdplatser för att kunna ta emot nya patienter när behov uppstår.

Hur många platser som behöver vara lediga påverkas bland annat av på hur mycket patientinflödet varierar, men också på hur många vårdplatser verksamheten har. I en liten verksamhet utgör varje vårdplats en större andel av det totala antalet, vilket betyder att beläggningsgraden behöver vara lägre för att säkerställa en eller flera lediga platser vid behov.

Vidare är det viktigare att alltid säkerställa ledig vårdplatskapacitet i en verksamhet som saknar förutsättningar att vidarehänvisa patienter på ett patientsäkert sätt när vårdplats saknas. Detta påverkas i sin tur av bland annat geografiska förutsättningar och grad av specialisering.

Det finns ingen samsyn i forskningen kring exakt vilken beläggningsgrad som är bäst. Däremot visar studier att det finns samband mellan hög beläggningsgrad och tillgänglighets- och patientsäkerhetsrisker. Riskerna beskrivs ofta för en beläggningsgrad över 80–90 procent.

De riktvärden som Socialstyrelsen fastställde 2023 är:

• 85 procent genomsnittlig beläggning för akut vård
• 95 procent genomsnittlig beläggning för planerad vård

Dessa rekommenderade nivåer gäller fortfarande. Regionerna har egna sammanvägda riktvärden, som tar hänsyn till hur stor del av vården som är planerad respektive oplanerad. Dessa riktvärden varierar mellan 86 och 89 procent.

För intensivvård har Socialstyrelsen tagit fram riktvärden baserat på experters bedömningar och analyser av tidigare beläggningsdata på avdelningsnivå. Eftersom många intensivvårdsavdelningar är små, varierar riktvärdet beroende på hur stor avdelningen är. De riktvärden för intensivvård som Socialstyrelsen fastställde 2023 är:

• 50 procent genomsnittlig beläggning för en intensivvårdsavdelning som har 1–4 vårdplatser
• 65 procent genomsnittlig beläggning för en intensivvårdsavdelning som har 5–9 vårdplatser
• 80 procent genomsnittlig beläggning för en intensivvårdsavdelning som har 10 eller fler vårdplatser

Plats för vård - Förslag till en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser inom hälso-och sjukvården målet är att påskynda och stödja pågående arbete för att förbättra vårdplatssituationen.

Planen bygger på fem övergripande fokusområden. Dessa är anpassade till de viktigaste utvecklingsområdena i svensk hälso- och sjukvård – med ett tydligt fokus på de delar som minskar bristen på disponibla vårdplatser på sjukhus.

De fem fokusområdena i planen är:

(Bild)

De fem fokusområdena i planen är lika viktiga. Det finns alltså ingen inbördes rangordning. Eftersom olika insatser ger resultat olika snabbt, är det viktigt att alla områden kan utvecklas samtidigt.

Planen har ett avgränsat syfte. Den täcker inte allt som ingår i de breda utvecklingsområden som fokusområdena bygger på. I stället riktar den in sig på det som direkt påverkar tillgången till vårdplatser på sjukhus.

För varje fokusområde finns:

• en målbild, som beskriver vad man vill uppnå
• målsatta- ej målsatta och utvecklingsmått, som visar hur vårdplatssituationen ser ut eller hur den påverkas
• Planen redovisar totalt 160 insatser, varav 104 inom somatik och 56 inom psykiatri. Insatserna riktas till regional, kommunal och statlig nivå och har olika ambitions- och konkretionsnivåer.

Syftet med detta är att stärka och påskynda det arbete som redan pågår för att förbättra tillgången till vårdplatser.

De insatser som beskrivs i planen ligger i linje med det utvecklingsarbete som redan pågår. Därför har många av dem redan börjat användas, helt eller delvis, i vissa verksamheter, kommuner och regioner. I andra delar av landet har de inte införts alls eller endast i liten skala.

Alla fem fokusområden behöver utvecklas samtidigt, men hur det sker kan variera. Varje kommun och region behöver själv avgöra vilka insatser som är viktigast att prioritera, utifrån sina egna behov och förutsättningar.

Eftersom olika insatser ger effekt olika snabbt, är det viktigt att arbetet sker parallellt inom alla områden.
Plats för vård
Delrapport, På väg till en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser 

I dag visar regionerna olika resultat när det gäller kvalitet och effektivitet i vården. Det tyder på att det finns utrymme för förbättring i flera regioner.

Socialstyrelsen har gjort en analys av vissa mått som är kopplade till insatser i planen. Utifrån denna analys har man skattat potentialen att minska bristen på vårdplatser på kort sikt.

Bedömningen är att det är möjligt att:

• öka antalet disponibla vårdplatser i somatisk slutenvård med cirka 1 110 platser
• minska behovet av vårdplatser med cirka 800 platser
• allt detta till år 2027

En sådan förändring skulle innebära att vårdplatskapaciteten möter behovet av disponibla vårdplatser. Men för att det ska bli verklighet krävs att alla berörda aktörer arbetar aktivt med insatser som ökar disponibla vårdplatser samtidigt som insatser som minskar sluten vårds behovet genomförs.

(bild)

Syftet med potentialskattningarna är att visa hur vissa insatser kan minska vårdplatsbristen. Beräkningarna bygger på en uppsättning antaganden.
För de målsatta måtten har Socialstyrelsen utgått från regionen med det fjärde bästa resultatet. I flera fall har försiktiga (konservativa) antaganden använts, för att undvika att överskatta möjligheterna.

Det är också viktigt att komma ihåg att:

• Måtten täcker inte alla insatser i planen.
• Olika insatser kan påverka flera mått samtidigt.
• Viss överlappning finns mellan måtten – särskilt de som handlar om att minska behovet av vårdplatser.

Detta gäller framför allt i:

• Fokusområde 4: Ställ om till en god och nära vård
• Fokusområde 5: Agera för säker vård

I dessa fall kan samma patienter omfattas av flera olika mått, vilket gör att den beräknade potentialen inte alltid går att summera rakt av.

Varje region behöver planera hur vårdplatserna ska fördelas mellan olika verksamheter och avdelningar. Det räcker inte med att följa det totala riktvärdet – det behöver också anpassas efter årets olika säsonger, eftersom behovet av vård varierar över tid. Riktvärdena bygger på ett dagligt behov av disponibla vårdplatser som ett genomsnitt över hela året.

Det viktigaste i regionernas planering och uppföljning är att antalet vårdplatser motsvarar det faktiska behovet.

Riktvärdena ska fungera som ett stöd för:

• strategisk planering i regionerna, och
• nationell uppföljning.

De visar hur många vårdplatser som behövs i dag (på kort sikt), och hur behovet kan se ut i framtiden om vården ställs om (på medellång sikt).

Men det är regionerna som har ansvar för att:

• kontinuerligt följa upp hur vårdplatskapaciteten motsvarar behovet
• göra justeringar vid behov

Uppföljningen bör bland annat titta på:

• förekomst av överbokningar och utlokaliseringar
• väntetider på akutmottagning för att få vårdplats
• väntetider till planerad (elektiv) slutenvård

Det nationella stödet kan också användas för att bryta ner riktvärdena till enskilda sjukhusnivåer inom varje region.

Detta stöd kan användas för att bryta ner det regionala riktvärdet till sjukhusnivå:

Planerad publicering i början av september: LÄNK – Excel stöd för nedbrytning av riktvärde till sjukhusnivå

Detta stöd nedan kan användas för att bryta ner det regionala riktvärdet till avdelningsnivå. I stödet används olika metoder för inmatning än i framtagandet av riktvärdet nationellt och regionalt. Då datakällor, definitioner och tidsperiod kan skilja sig åt kan även riktvärden för vårdplatser skilja sig åt vid jämförelse av samma vårdgivare.

Får du större differens än 5–20 vårdplatser totalt för hela sjukhuset så kan detta bero på datakvalitet för den data som matas in i filen, det kan bero på beläggningsgrad, medelvårdtid för patienter över 90 dagar, utlokaliserade till eller från den avdelningen, antal patienter som läggs in med en längre vistelsetid än 4 h på akutmottagningen, antal utlokaliserade till och från avdelningen. Ger inte felsökningen i er egen data mer jämförbart resultat i inmatningsfilen kan du testa att använda vårdtillfällen i filen istället för disponibla vårdplatser.

Planerad publicering i början av september: LÄNK – Excel stöd för nedbrytning av riktvärde till avdelningsnivå

För dig i region som önskar stöd i val av vilka mått ni ska arbeta med har Socialstyrelsen tagit fram ett stöd där du kan se din regions utfall i respektive målsatta mått, göra scenario i för hur många vårdplatser målnivån kan medför för er.

Planerad publicering i början av september: LÄNK – till potentialskattningsfil

Socialstyrelsen anordnar olika typer av träffar och lärande tillfällen kring specifika ämnen inom produktions- och kapacitetsstyrning, ofta baserade på de metodstöd som finns publicerade här. I nätverket deltar representanter från regioner och verksamheter med ansvar för, och intresse av, produktions- och kapacitetsstyrning, där de delar med sig av kunskap och erfarenheter. Är du intresserad? Se nedan för kontaktinformation.

Här hittar du våra kommande nätverksträffar.

Besök

Vi genomför även besök i regioner för att fördjupa dialogen kring våra stöd och ge fler inom organisationen möjlighet att ta del av dem. Är du intresserad? Se nedan för kontaktinformation.

Kontakt

Har du frågor om nätverket eller besök? Mejla oss
E-post:pks@socialstyrelsen.se