Itos hypomelanos

Synonymer Incontinentia pigmenti achromians, Hypomelanosis of Ito
ICD-10-kod L81.6
Senast reviderad 2021-11-05
Itos hypomelanos Infoblad

Sjukdom/tillstånd

Namnet hypomelanos kommer av det grekiska ordet hypo som betyder under och melas som betyder svart. Sjukdomen kännetecknas av typiska ljusa eller mörka virvelartade strimmor eller fläckar i huden och beskrevs av den japanske hudläkaren Minor Ito 1951.

Itos hypomelanos är ett neurokutant syndrom, vilket innebär att huden och nervsystemet påverkas. Förutom hudförändringarna kan epilepsi och intellektuell funktionsnedsättning förekomma. Ögon, skelett och andra organ kan också påverkas. Variationen i symtom och svårighetsgrad är stor och Itos hypomelanos är inte en enhetlig eller väl avgränsad sjukdom. För att fastställa diagnosen Itos hypomelanos krävs att de karaktäristiska pigmentförändringarna uppträder i kombination med neurologiska symtom.

Orsaken till sjukdomen är inte klarlagd och hos de flesta med Itos hypomelanos har man inte kunnat påvisa någon ärftlighet.

Det finns ingen behandling som botar Itos hypomelanos. Behandlingen inriktas på att lindra symtomen, förebygga medicinska komplikationer och kompensera för de funktionsnedsättningar som sjukdomen kan leda till. Pigmentavvikelserna ger inga medicinska besvär och behöver därför inte behandlas. I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns separata informationsmaterial om tuberös skleros, neurofibromatos typ 2, von Hippel-Lindaus sjukdom, ataxia telangiectasia och incontinentia pigmenti, vilka också ingår i gruppen neurokutana syndrom.

Förekomst

Det finns inga säkra uppgifter på hur vanligt Itos hypomelanos är i Sverige. Internationellt uppskattas förekomsten till drygt 1 person per 100 000 invånare. Det skulle innebära att det föds ungefär ett barn om året med Itos hypomelanos i Sverige.

Orsak

Orsaken till sjukdomen är inte klarlagd. Mycket talar för att det tidigt i fosterutvecklingen uppkommer en genetisk förändring i vissa av cellerna gemensamma för huden och nervsystemet, medan andra celler är normala, så kallad mosaicism.

Variationer i symtom mellan individer kan sannolikt förklaras av att olika stor andel av kroppens celler är påverkade. Ett antal avvikelser i olika kromosomer har identifierats hos personer med Itos hypomelanos.

Itos hypomelanos påverkar främst hudceller och cellerna i nervsystemet. Båda dessa organsystem härstammar från samma cellager (groddblad) i den tidigaste fosterutvecklingen (embryogenesen). De bleka, ofullständigt pigmenterade hudförändringarna beror på ett minskat antal pigmentceller (melanocyter). De mörka förändringarna i huden orsakas istället av en ansamling av pigmenterade melanocyter.

Det typiska mönstret av utbredda färgvarierande strimmor, virvlar och fläckar i huden anses hänga samman med den slumpvisa fördelningen av hudceller vid cellernas vandring (migration) under fosterlivet (Blaschkos linjer). Både förstadierna till melanocyterna (melanoblasterna), och förstadierna till hjärnans nervceller vandrar till sina slutliga platser under graviditetens andra tredjedel.

Ärftlighet

Hos de flesta med Itos hypomelanos har man inte kunnat påvisa någon ärftlighet.

Symtom

Symtomen och svårighetsgraden varierar vid Itos hypomelanos. De vanligaste symtomen kommer från huden, centrala nervsystemet och skelettet, men flera olika organ kan påverkas.

Huden

Vid sjukdomen har huden ett kombinerat mönster av utbredda ljusa och ibland mörkt pigmenterade strimmor eller virvlar eller sammanhängande fält och fläckar. Hudförändringarna ses ofta på flera hudområden, vanligtvis mest på bålen. Hudförändringar kan vara fullt synliga från mycket tidig ålder, men är ibland så diskreta att de missas. Hos cirka 75 procent uppmärksammas de typiska hudavvikelserna före två års ålder.

Nervsystemet

Upp till 70 procent av alla med Itos hypomelanos har kognitiva svårigheter. Det kan innebära allt ifrån svårigheter med inlärning och läs- och skrivsvårigheter till intellektuell funktionsnedsättning. Den intellektuella funktionsnedsättningen är vanligen lindrig eller medelsvår.

Personer som har en intellektuell funktionsnedsättning har en generellt nedsatt kognitiv förmåga. Det innebär svårigheter med abstrakt och teoretiskt tänkande och påverkar i hög grad förmågan att lära sig saker, planera och utföra uppgifter samt att lösa problem. I kombination med nedsatt förmåga att kommunicera innebär detta svårigheter att socialt och praktiskt klara av sin vardag. Svårigheterna varierar avsevärt både beroende på graden av intellektuell funktionsnedsättning (lindrig, medelsvår eller svår) och graden av påverkan på till exempel språk och tal, motorik, koncentrationsförmåga, uppmärksamhet, syn och förekomst av epilepsi.

Det är vanligt att beteendet påverkas. Autism är vanligt. Autism innebär nedsatt förmåga att kommunicera och delta i socialt samspel, begränsade intressen och aktiviteter samt ett stereotypt och repetitivt beteende.

Omkring hälften av alla barn med Itos hypomelanos har epilepsi som i regel debuterar under det första levnadsåret.

Det är vanligt att huvudomfånget är något större än förväntat, men ibland är det istället litet till följd av att hjärnans storlek är liten. Vid förekomst av hjärnmissbildning kan synen vara påverkad.

Motoriken kan vara påverkad på grund av svårigheter att viljemässigt styra rörelser (dyskinesi). En del kan ha koordinations- och balanssvårigheter (ataxi).

Skelettet

Ofta finns en avvikelse i kotpelaren som kan ge en sned rygg (skolios). Fingrar och tår kan vara lätt avvikande, oftast enbart på den ena kroppshalvan. Avvikelserna påverkar vanligen inte funktionen i händer eller fötter.

Ögon

Olika ögonförändringar förekommer. Pupillen kan till exempel vara något snedplacerad, men då endast i ena ögat. Ibland finns irisfläckar med annan färg i ett öga. Det kan också finnas små oregelbundenheter i ögonlockens utseende.

Hjärta och njurar

Medfödda hjärtfel och njuravvikelser kan förekomma. Exempelvis kan njuren vara hästskoformad, en njure kan saknas eller så kan njurarna vara onormalt stora.

Mun och tänder

Många har emaljdefekter på tänderna och ökad risk för karies. Det är därför viktigt att barnen tidigt får kontakt med tandvården för förstärkt förebyggande vård.

En del barn föds med läpp-, käk- och gomspalt.

Övrigt

Fläckvis håravfall (alopeci) och grånande hår, grånande hår tidigare än förväntat och nagelförändringar har också beskrivits.

Diagnostik

Diagnosen kan misstänkas när de karaktäristiska pigmentförändringarna uppträder i kombination med neurologiska symtom, och ställs ofta i samverkan mellan barnläkare, barnneurolog och hudläkare.

För diagnosen Itos hypomelanos krävs ytterligare symtom eller avvikelser utöver hudförändringarna.

Minskad pigmentering i huden (hypopigmentering) kan upptäckas med Woods lampa i ett mörkt rum, där man belyser huden med ultraviolett ljus och observerar eventuell fluorescens. Undersökning med Woods lampa brukar göras på spädbarn med det svåra epilepsisyndromet Wests syndrom (infantila spasmer) för att upptäcka depigmenterade fläckar som vid tuberös skleros. Dessa har ofta formen av asklöv, medan de vid Itos hypomelanos vanligen är strimformade. Även vid utredning av annan tidigt debuterande epilepsi, utvecklingsförsening, autism och hyperaktivitet kan undersökning med Woods lampa ingå

I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns separat informationsmaterial om tuberös skleros.

Behandling/stöd

Det finns ingen behandling som botar Itos hypomelanos. Behandlingen inriktas på att lindra symtomen, förebygga medicinska komplikationer och kompensera för de funktionsnedsättningar som sjukdomen leder till. Barn med Itos hypomelanos behöver kontakt med många olika specialister såsom hudläkare, barnneurolog, barnortoped och ögonläkare.

Nervsystemet

Epilepsi behandlas med läkemedel.

Huden

Pigmentavvikelserna ger inga symtom och behöver därför inte behandlas.

Skelettet

Skolios behandlas med korsett men kan ibland behöva opereras.

Hjärta och njurar

Hjärtat undersöks av en barnhjärtläkare (barnkardiolog), som sedan avgör den fortsatta behandlingen och behovet av uppföljning. Njurarna undersöks med ultraljud för att upptäcka och eventuellt behandla avvikelser.

Mun och tänder

En undersökning av gom och gomfunktion görs tidigt, eftersom även en mindre gomspalt kan göra det svårt för barnet att äta. Vid många universitetssjukhus finns särskilda team som följer upp och behandlar barn och ungdomar med läpp-, käk- och gomspalt (LKG-team).

Regelbunden kontroll hos barntandvårdsspecialist behövs för att bedöma behov av behandling och förebyggande tandvård. Den ökade risken för karies kan förebyggas med goda tandvårdsvanor och natriumfluorid i form av tandkräm, fluorskölj och fluorlackning.

Habilitering

Barn som har en intellektuell funktionsnedsättning kan få stöd inom barn- och ungdomshabiliteringen av tvärprofessionella team som har särskild kunskap om funktionsnedsättningar. Syftet med de habiliterande insatserna är att personer med funktionsnedsättningar ska få förutsättningar att leva ett så självständigt liv som möjligt.

Insatserna planeras utifrån barnets behov och förutsättningar, varierar över tid och sker i nära samverkan med närstående och andra i barnets nätverk. En viktig del av habiliteringen är att förmedla kunskap till föräldrar och andra i nätverket för att de ska kunna ge stöd till barnet utifrån barnets funktionsförmåga.

För att kunna möta barnet utifrån dess förutsättningar och med rätt insatser görs en bedömning av den kognitiva utvecklingen så tidigt som möjligt. Många barn med syndromet behöver specialpedagogiska insatser i förskola och skola. Den särskilda pedagogik som används i särskolan behövs ibland. Vid misstanke om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som adhd eller autism, görs en neuropsykiatrisk utredning. För barn med autism är det extra viktigt med struktur i vardagen och särskilt utformat stöd.

Barn med rörelsenedsättning behöver stöd att träna upp, utveckla och sedan behålla sin rörelseförmåga. Olika hjälpmedel och anpassningar kan underlätta vardagslivet.

Tal-, språk- och kommunikationsförmågan hos barn med syndromet varierar. För de som har svårt att göra sig förstådda kan oron öka och beteendet påverkas negativt. Det är angeläget att tidigt arbeta med språklig stimulans samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Förutom föräldrarna behöver andra personer runt barnet stöd i att använda sig av olika alternativa kommunikationsvägar.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar får genom habiliteringen information om det samhällsstöd som finns att få och om möjligheterna att anpassa bostaden och andra miljöer som barnet vistas i.

Habilitering omfattar psykologiskt stöd till barn med funktionsnedsättningar, deras föräldrar och syskon. Kontakt med andra familjer i liknande situation kan vara värdefullt.

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta familjens vardagsliv. Exempel på insatser är en kontaktfamilj, en stödfamilj, avlösarservice eller ett korttidsboende.

Vuxna

Vuxna med Itos hypomelanos kan behöva fortsatt uppföljning av specialister inom vuxensjukvården och vuxenhabiliteringen.

I kombination med andra funktionsnedsättningar påverkar den intellektuella funktionsnedsättningen vilket stöd en person behöver för att klara det dagliga livet som vuxen. Det kan till exempel vara boendestöd, stöd och omvårdnad i en bostad med särskild service samt daglig verksamhet. Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan leva ett relativt självständigt liv med visst stöd. Är den intellektuella funktionsnedsättningen medelsvår behövs mer stöd, men de flesta klarar enklare uppgifter i vardagen. Vid svår intellektuell funktionsnedsättning behövs omfattande stöd och hjälp av omgivningen för att klara vardagliga aktiviteter.

Personlig assistans kan ibland beviljas den som på grund av omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med grundläggande behov, men också för att öka möjligheten att delta i aktiviteter även när funktionsnedsättningen är omfattande.

Arbetsförmedlingen ger vägledning vid funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Försäkringskassan samordnar de insatser som behövs för att söka eller återgå i arbete när en funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan.

Forskning

- -

Resurser

Utredning av diagnosen görs av barnläkare med erfarenhet av sjukdomen och vid de flesta barn- och ungdomskliniker. Behandlingen koordineras av patientansvarig läkare.

Operationer av medfödda hjärtfel hos barn och unga är nationell högspecialiserad vård och utförs med tillstånd från Socialstyrelsen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Lund.

Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) finns vid alla universitetssjukhus. CSD tar emot frågor och kan ge vägledning och information om sällsynta hälsotillstånd. Kontaktuppgifter till CSD i respektive region finns på den gemensamma webbplatsen CSD i samverkan, se csdsamverkan.se. På webbplatsen finns också uppgifter om expertteam för olika diagnoser och diagnosgrupper samt länkar till andra informationskällor.

Europeiska referensnätverk (ERN) samlar läkare och forskare som är experter på sällsynta sjukdomar och tillstånd. I de virtuella nätverken diskuteras diagnos och behandling för patienter från hela Europa. För mer information, se Europeiska kommissionen och Orphanet.

Itos hypomelanos ingår i nätverket ERN-Skin för hudsjukdomar.

Tandvård

Mun‑H‑Center är ett nationellt orofacialt kunskapscenter för sällsynta hälsotillstånd och en del av specialisttandvården inom Folktandvården Västra Götaland. Verksamheten innefattar specialisttandvård, informationsspridning, forskning och orofaciala hjälpmedel. Mun‑H‑Center har även en app med information om sällsynta hälsotillstånd, MHC‑appen. Mun‑H‑Center, Göteborg, telefon 010‑441 79 80, e‑post mun‑h‑center@vgregion.se, mun‑h‑center.se.

Kompetenscenter för sällsynta odontologiska tillstånd är ett nationellt center för tillstånd som medför avvikande tand- och käkutveckling, nedsatt oral funktion och behov av omfattande behandling. Odontologiska Institutionen, Jönköping, telefon 010‑242 46 66, e‑post kompetenscenter@rjl.se, rjl.se.

Odontologiskt Kunskapscentrum i Norr för sällsynta hälsotillstånd finns vid specialisttandvården vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Centret är en resurs för tandläkare, vårdpersonal, patienter och patientföreningar. Verksamheten omfattar utredning, diagnos och behandlingsplanering samt rådgivning och stöd vid behandling.
Kunskapscentrum i Norr – Spec tandvård THU, telefon 090‑785 62 32, e‑post kunskapscentruminorr.pedodonti@regionvasterbotten.se, regionvasterbotten.se.

Resurspersoner

Resurspersonerna kan svara på frågor om Itos hypomelanos.

Överläkare Martin Jägervall, barn- och ungdomskliniken, Centrallasarettet i Växjö, telefon
0470-58 80 00, e-post martin.jagervall@kronoberg.se.

Överläkare Maria Karlsson, hudmottagningen, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, telefon 08-517 700 00, e-post maria.an.karlsson@regionstockholm.se.

Intresseorganisationer

Många intresseorganisationer kan hjälpa till att förmedla kontakt med andra som har samma diagnos och deras närstående. Ibland kan de även ge annan information, som praktiska tips för vardagen, samt förmedla personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med ett sällsynt hälsotillstånd. Intresseorganisationerna arbetar också ofta med frågor som kan förbättra villkoren för medlemmarna, bland annat genom att påverka beslutsfattare inom olika samhällsområden.

För många sällsynta hälsotillstånd finns det grupper i sociala medier där man kan kommunicera med andra som har samma diagnos och med föräldrar och andra närstående till personer med sjukdomen eller syndromet.

FUB, Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, telefon 08‑508 866 00, teletal 020‑22 11 44, e‑post fub@fub.se, fub.se.

Neuro, telefon 08‑677 70 10, e‑post info@neuro.se, neuro.se.

Autism‑ och Aspergerförbundet, telefon 08‑420 030 50, e‑post info@autism.se, autism.se.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser verkar för människor som lever med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar, telefon 072‑722 18 34, e‑post info@sallsyntadiagnoser.se, sallsyntadiagnoser.se.

HITS (Worldwide) Family support är en internationell patientförening som verkar för att personer med Itos hypomelanos och deras anhöriga ska erbjudas mötesplatser, stöd och kunskap, e-fervour.com.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Centrum för sällsynta diagnoser i samverkan (CSD i samverkan) har ett kalendarium på sin webbplats, med aktuella kurser, seminarier och konferenser inom området sällsynta hälsotillstånd, se csdsamverkan.se.

Ytterligare information

Till flera av diagnostexterna i Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns en kort sammanfattning i pdf-format som kan laddas ner, skrivas ut och användas i olika sammanhang. Sammanfattningen återfinns högst upp på respektive sida.

Barn, ungdomar och vuxna med funktions­ned­sättningar kan få olika typer av stöd och insatser från samhället. För mer information, se Samhällets stödinsatser.

Autismforum inom Habilitering & Hälsa, Region Stockholm, har information, filmer och föreläsningar om autism på sin webbplats, se habilitering.se.

Personliga berättelser om hur det är att leva med ett sällsynt hälsotillstånd och mycket annan information finns ofta på intresseorganisationernas webbplatser (se under rubriken Intresseorganisationer). Ågrenskas webbplats har också personliga berättelser och filmer samt annan värdefull information, se agrenska.se.

Databaser

OMIM, Online Mendelian Inheritance in Man
omim.org
Sökord: hypomelanosis of ito

Litteratur

Assogba K, Ferlazzo E, Striano P, Calarese T, Villeneuve N, Ivanov I et al. Heterogeneous seizure manifestations in Hypomelanosis of Ito: report of four new cases and review of the literature. Neurol Sci 2010; 31: 9–16. https://doi.org/10.1007/s10072-009-0160-5

Carmignac V, Mignot C, Blanchard E, Kuentz P, Aubriot-Lorton MH, Parker VER et al. Clinical spectrum of MTOR-related hypomelanosis of Ito with neurodevelopmental abnormalities. Genet Med 2021; 23: 1484–1491. https://doi.org/10.1038/s41436-021-01161-6

Gordon N. Hypomelanosis of Ito (Incontinentia Pigmenti Achromians). Developmental Medicine & Child Neurology 1994; 36: 271–274. https://doi.org/10.1111/j.1469-8749.1994.tb11841.x

Hamada T, Saito T, Sugai T, Morita Y. Incontinentia pigmenti achromians (Ito).
Arch Dermatol 1967; 96: 673–676. PMID: 6075785.

Ito M. A singular case of naevus depigmentosus systematicus bilateralis.
Jpn J Dermatol 1951; 61: 31–32.

Kromann AB, Ousager LB, Ali IKM, Aydemir N, Bygum A. Pigmentary mosaicism: a review of original literature and recommendations for future handling. Orphanet J Rare Dis 2018; 13: 39. https://doi.org/10.1186/s13023-018-0778-6

Kuster W, König A. Hypomelanosis of Ito: no entity, but a cutaneous sign of mosaicism.
Am J Med Genet 1999; 85: 346–350.
https://doi.org/10.1002/(sici)1096-8628(19990806)85:4%3C346::aid-ajmg7%3E3.0.co;2-1

Parisi L, Di Filippo T, Roccella M. Hypomelanosis of Ito: neurological and psychiatric pictures in developmental age. Minerva Pediatr 2012; 64: 65–70. PMID: 22350047.

Pascual-Castroviejo I, Roche C, Martinez-Bermejo A, Arcas J, Lopez-Martin V, Tendero A et al. Hypomelanosis of Ito. A study of 76 infantile cases. Brain Dev 1998; 20: 36–43.
https://doi.org/10.1016/s0387-7604(97)00097-1

Ruggieri M, Pavone L. Hypomelanosis of Ito: clinical syndrome or just phenotype? J Child Neurol 2000; 15: 635–644. https://doi.org/10.1177/088307380001501001

Ruiz-Maldonado R, Toussaint S, Tamayo L, Laterza A, del Castillo V. Hypomelanosis of Ito: diagnostic criteria and report of 41 cases. Pediatr Dermatol 1992; 9: 1–10.
https://doi.org/10.1111/j.1525-1470.1992.tb00317.x

Salas-Labadía C, Gomez-Carmona S, Cruz-Alcívar R, Martínez-Anaya D, Del Castillo-Ruiz V, Durán-McKinster C et al. Genetic and clinical characterization of 73 pigmentary mosaicism patients: revealing the genetic basis of clinical manifestations. Orphanet J Rare Dis 2019; 14: 259. https://doi.org/10.1186/s13023-019-1208-0

Sybert VP. Hypomelanosis of Ito: a description, not a diagnosis. J Invest Dermatol 1994; 103:141–143. https://doi.org/10.1111/1523-1747.ep12399466

Medicinsk expert/granskare/redaktion

Den medicinska expert som skrivit det ursprungliga underlaget är Bengt Hagberg, professor emeritus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Materialet har reviderats av överläkare Martin Jägervall, Centrallasarettet Växjö.

Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet.

En särskild expertgrupp har granskat och godkänt materialet före publicering.

Informationscentrum för sällsynta hälsotillstånd vid Ågrenska i Göteborg ansvarar för redigering, produktion och publicering av materialet, se agrenska.se.

Frågor?

Kontakta Informationscentrum för sällsynta hälsotillstånd vid Ågrenska, telefon 031-750 92 00, e-post sallsyntahalsotillstand@agrenska.se.

 

Denna kunskapsdatabas ger information om sällsynta hälsotillstånd. Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.