Pandemins effekter på vården

Här hittar du statistik och analyser om uppdämda vårdbehov på grund av coronapandemin, till exempel läkarbesök och operationer jämfört med före pandemin.

Under coronapandemin, eller covid 19-pandemin som den också kallas, har hälso- och sjukvården behövt ställa om sina resurser, vilket lett till inställda läkarbesök och operationer. Pandemin har även påverkat patienters sätt och benägenhet att söka vård.

Här hittar du statistik över operationer, vårdperioder och vårdtillfällen inom slutenvård, samt läkarbesök och dagkirurgi inom specialiserad öppenvård. Statistiken mäts sedan pandemins start i 2020 jämfört med åren innan. Du kan se diagram för riket totalt, samt per kön och ålder. I några diagram kan du också se hur det ser ut i regionerna. Statistik om primärvård saknas eftersom det inte finns med i Socialstyrelsens patientregister.

Statistiken uppdateras varje månad med uppehåll i juli. Nästa uppdatering: 2022-08-19 klockan 13:00

Läget i landet

Siffrorna visar förändring och baseras på data till och med mars 2022

Mars 2022

Läkarbesök i specialiserad öppenvård

76 409

+8 %

Mars 2022

Dagkirurgi

22 120

+13 %

Mars 2020 – mars 2022

Läkarbesök jämfört med före pandemin

–830 675

–4 %

Mars 2020 – mars 2022

Dagkirurgi jämfört med före pandemin

–130 709

–3 %

Summering

Gäller pandemiperioden från mars 2020 till mars 2022, som jämförs med ett medeltal för motsvarande period 2017–2019.

  • Totalt sett har antalet genomförda operationer inom slutenvården och vårdperioder i somatisk slutenvård minskat. Detsamma gäller läkarbesök och dagkirurgi i specialiserad öppenvård. Minskningen var som störst under första vågen, speciellt under april–maj 2020.
  • En viss ökning har skett under tredje vågen av andelen dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i specialiserad öppenvård.
  • Under fjärde vågen har andelen läkarbesök i specialiserad öppenvård åter minskat. Antalet genomförda vårdperioder i somatisk slutenvård är fortsatt färre jämfört med före pandemin, men har ökat jämfört med tidigare vågor.

Kön

  • Kvinnor har haft större procentuell minskning än män när det gäller andelen vårdperioder i somatisk slutenvård, läkarbesök i specialiserad öppenvård och dagkirurgiska åtgärder. Däremot har män haft större procentuell minskning än kvinnor när det gäller andelen genomförda operationer i slutenvård.
  • Kvinnor och män följer ett liknande mönster under de tre första vågorna med en minskning när det gäller andelen operationer inom slutenvården och vårdperioder inom somatisk slutenvård. Det har däremot skett en ökning för både kvinnor och män under tredje vågen när det gäller andelen dagkirurgiska åtgärder. För männen kvarstod en viss ökning av andelen dagkirurgiska åtgärder under fjärde vågen.
  • Det har också skett en ökning under tredje vågen för både kvinnor och män av andelen läkarbesök i specialiserad öppenvård. Andelen minskade återigen för både kvinnor och män under fjärde vågen.

Ålder

  • Vårdproduktionen har minskat under pandemiperioden för samtliga åldersgrupper när det gäller andelen operationer inom slutenvården och vårdperioder inom somatisk slutenvård, samt läkarbesök i specialiserad öppenvård.
  • Andelen dagkirurgiska åtgärder har ökat under pandemiperioden för patienter 70 år och äldre.
  • När det gäller andelen vårdperioder inom somatisk slutenvård har minskningen varit störst för åldersgruppen 0–17 och 18–69 år.
  • Alla åldersgrupper följer ett liknande mönster med en minskning av andelen operationer inom slutenvården och vårdperioder inom somatisk slutenvård under första, andra och tredje vågen. Under fjärde vågen ökade dock andelen operationer inom slutenvården för åldersgruppen 70 år och äldre medan vårdperioder inom somatisk slutenvård ökade för åldersgruppen 0–17 år.
  • Andelen dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i specialiserad öppenvård har minskat för samtliga åldersgrupper under första och andra vågen. Under tredje vågen och fjärde vågen ökade dock andelen dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i specialiserad öppenvård för åldersgruppen 70 år och äldre.

Analys om pandemins effekter på vården

Pandemins perioder

Med första vågen menas mars–september 2020, andra vågen oktober 2020–januari 2021, tredje vågen februari–juni 2021 och fjärde vågen juli 2021–mars 2022.

Dagkirurgi och operationer

I den här delen hittar du statistik om operationer och kirurgiska åtgärder inom både slutenvård och specialiserad öppenvård totalt för riket. Det finns också uppdelat på kön och ålder.

Operationer inom slutenvård kan till exempel vara kejsarsnitt och höftoperationer. Statistiken visar totalt antal operationer inom slutenvård.

Operationer som görs inom specialiserad öppenvård kallas för dagkirurgi. Det kan till exempel handla om mindre ortopediska ingrepp på handled och hand. Också här visas det totala antalet operationer inom specialiserad öppenvård.

Om du vill fördjupa dig i statistik för olika typer av operationer kan du gå vidare till statistik för varje operationsområde

Resultat

Gäller pandemiperioden från mars 2020 till mars 2022, som jämförs med ett medeltal för motsvarande period 2017–2019.

  • Under pandemiperioden har det genomförts 3 procent (-130 709) färre dagkirurgiska åtgärder inom specialiserad öppenvård.
  • Under första vågen var minskningen som störst med 12 procent (-131 890) färre dagkirurgiska åtgärder. Under andra vågen minskade andelen med 6 procent (-40 022), för att sedan öka under tredje vågen med 3 procent (+24 467). Ökningen fortsatte under fjärde vågen med 1 procent (+16 735).
  • Under månaderna juli–augusti 2021 ses en lägre vårdproduktion på grund av sommarsäsong som även återspeglas när det gäller kön och ålder.

Kön

  • Andelen genomförda dagkirurgiska åtgärder i specialiserad öppenvård minskade med 4 procent (-89 529) för kvinnor och 2 procent (-41 180) för män under pandemiperioden.
  • Under första och andra vågen följer både kvinnor och män ett liknande mönster med en minskning av andelen dagkirurgiska åtgärder. För kvinnor var minskningen 13 procent (-73 282) under första vågen och 7 procent (-25 561) under andra vågen. För män var minskningen 12 procent (-58 608) under första vågen och 5 procent (-14 460) under andra vågen.
  • För kvinnor ökade andelen åtgärder under tredje vågen med 2 procent (+9 785) och minskade med 0,1 procent (-471) under fjärde vågen. För män ökade andelen med 4 procent (+14 683) under tredje vågen och med 3 procent (+17 206) under fjärde vågen.

Ålder

  • Andelen dagkirurgiska åtgärder varierade under pandemiperioden för de olika åldersgrupperna.
  • För åldersgruppen 0–17 år minskade andelen med 7 procent (-15 964) och för åldersgruppen 18–69 år med 5 procent (-124 602), men för åldersgruppen 70 år och äldre ökade andelen med 1 procent (+9 856).
  • Åldersgrupperna 0–17 år, 18–69 år samt 70 år och äldre följer ett liknande mönster med en minskning under första och andra vågen. Minskningen var störst för åldersgruppen 70 år och äldre under första vågen, med 15 procent (-60 283).
  • Under andra vågen var minskningen störst för åldersgruppen 18–69 år, med 8 procent (-32 158), för att sedan öka med 0,1 procent (+385) under tredje vågen och minska med 4 procent (-29 106) under fjärde vågen.
  • Under tredje vågen ökade andelen dagkirurgiska åtgärder för åldersgruppen 70 år och äldre med 8 procent (+25 037), och under fjärde vågen med 10 procent (+50 655).

Resultat

Gäller pandemiperioden från mars 2020 till mars 2022, som jämförs med ett medeltal för motsvarande period 2017–2019.

  • Totalt genomfördes 892 403 operationer och kirurgiska åtgärder i slutenvård under pandemiperioden. Det är en minskning med 5 procent (-50 021).
  • Under första vågen minskade andelen genomförda operationer och kirurgiska åtgärder med 10 procent (-26 778), under andra vågen med 6 procent (-10 300), under tredje vågen med 5 procent (-11 470). Under fjärde vågen visades en minskning med 0,4 procent (-1 472).

Under månaderna juli–augusti 2021 ses en lägre vårdproduktion på grund av sommarsäsong som även återspeglas när det gäller kön och ålder.

Kön

  • Andelen genomförda operationer och kirurgiska åtgärder i slutenvård minskade med 6 procent (-27 049) för män och med 4 procent (-22 972) för kvinnor under pandemiperioden.
  • Under första, andra och tredje vågen följer både kvinnor och män ett liknande mönster med en minskning av andelen operationer. För kvinnor var minskningen 9 procent (-13 823) under första vågen, 5 procent (-5 086) under andra vågen och 4 procent (-5 244) under tredje vågen. För män var minskningen 11 procent (-12 955) under första vågen, 7 procent (-5 214) under andra vågen och 7 procent (-6 227) under tredje vågen.
  • Under fjärde vågen ökade andelen genomförda operationer med 1 procent (+1 181) för kvinnor och minskade med 2 procent (-2 653) för män.

Ålder

  • För samtliga åldersgrupper minskade andelen operationer och kirurgiska ingrepp i slutenvård under pandemiperioden. För åldersgruppen 0–17 år minskade andelen med 10 procent (-5 904), för åldersgruppen 18–69 år med 6 procent (-33 439) och för åldersgruppen 70 år och äldre med 3 procent (-10 678).
  • Åldersgrupperna 0–17 år, 18–69 år samt 70 år och äldre följer ett liknande mönster med en minskning under första, andra och tredje vågen. Som mest minskade det under första vågen för åldersgruppen 70 år och äldre med 13 procent (-12 969), under andra vågen för åldersgruppen 18–69 år med 7 procent (-7 048) och under tredje vågen för åldersgruppen 0–17 år med 11 procent (-1 398).
  • Under fjärde vågen ökade däremot andelen genomförda operationer för åldersgruppen 70 år och äldre med 5 procent (+7 244).

Läkarbesök och vårdperioder

I den här delen finns statistik om läkarbesök i specialiserad öppenvård på regional nivå, samt för kön och ålder.

Du kan också jämföra pandemiåren mot åren innan inom det som kallas för slutenvård, både somatisk och psykiatrisk. Det handlar om personer som blivit in- och utskrivna från sjukhus.

Resultat

Gäller pandemiperioden från mars 2020 till mars 2022, som jämförs med ett medeltal för motsvarande period 2017–2019.

  • Totalt har 4 procent (-830 675) färre läkarbesök genomförts under pandemiperioden.
  • Under första vågen var minskningen som störst med 9 procent (-482 512) färre läkarbesök. Under andra vågen minskade andelen läkarbesök med 8 procent (-278 095), för att sedan öka under tredje vågen med 1 procent (+48 137) och därefter minska igen under fjärde vågen med 2 procent (-118 206).
  • Under månaderna juli–augusti 2021 ses en lägre vårdproduktion på grund av sommarsäsong som även återspeglas när det gäller kön och ålder.

Kön

  • Andelen genomförda läkarbesök minskade med 4 procent (-522 839) för kvinnor och med 3 procent (-307 836) för män under pandemiperioden.
  • Under första och andra vågen följer både kvinnor och män ett liknande mönster med en minskning av andelen genomförda läkarbesök. För kvinnor minskade andelen besök med 9 procent (-287 513) under första vågen och med 8 procent (-164 205) under andra vågen. För män minskade andelen besök med 8 procent (-194 999) under första vågen och med 7 procent (-113 890) under andra vågen.
  • Under tredje vågen ökade andelen med 1 procent (+22 563) för kvinnor och minskade igen under fjärde vågen med 2 procent (-93 683). För män ökade andelen med 1 procent (+25 575) under tredje vågen och minskade med 1 procent (-24 522) under fjärde vågen.

Ålder

  • För samtliga åldersgrupper minskade antalet läkarbesök under pandemiperioden. För åldersgruppen 18–69 år var minskningen 5 procent (-671 490), för åldersgruppen 0–17 år 3 procent (-92 391) och för åldersgruppen 70 år och äldre 1 procent (-66 795).
  • Åldersgrupperna 0–17 år, 18–69 år och 70 år och äldre följer ett liknande mönster med en minskning under första och andra vågen. Det minskade som mest för åldersgruppen 70 år och äldre under första vågen med 13 procent (-207 885). Under andra vågen minskade andelen läkarbesök mest för åldersgruppen 18–69 år med 9 procent (-185 016). Andelen minskade med 0,5 procent (-12 219) under tredje vågen och med 5 procent (-240 945) under fjärde vågen.
  • Under tredje vågen skedde det en ökning för åldersgruppen 70 år och äldre med 5 procent (+56 070) och för åldersgruppen 0–17 år med 1 procent (+4 286). Under fjärde vågen fortsatte andelen att öka för åldersgruppen 70 år och äldre med 6 procent (+137 632).

Resultat

Gäller pandemiperioden från mars 2020 till mars 2022, som jämförs med ett medeltal för motsvarande period 2017–2019.

  • Andelen genomförda läkarbesök minskade i Västra Götalandsregionen med 22 procent (-562 800), med 14 procent (-55 947 i region Värmland och med 12 procent (-54 395) i region Dalarna under pandemiperioden. I region Gotland ökade andelen genomförda läkarbesök med 13 procent (+19 109), i region Västmanland med 8 procent (+36 601) och i region Örebro län med 6 procent (+37 333) under pandemiperioden.
  • Under första vågen påverkades följande regioner mest. Västra Götalandsregionen hade 22 procent (-160 646) färre läkarbesök. Likaså minskade andelen med 20 procent i region Värmland (–21 677) samt i region Sörmland (–22 308). Region Gotland hade däremot en ökning av andelen läkarbesök med 13 procent (+5 319) och även region Västmanland med 0,5 procent (+603).
  • Under andra vågen påverkades följande regioner mest. I Västra Götalandsregionen minskade andelen genomförda läkarbesök med 25 procent (-115 545), i region Dalarna med 15 procent (–11 916) och i region Värmland med 14 procent (–9 966). Region Gotland hade däremot en ökning av andelen genomförda läkarbesök med 14 procent (+3 434) och region Västmanland en ökning med 3 procent (+2 513).
  • Under tredje vågen påverkades följande regioner mest. I Västra Götalandsregionen minskade andelen genomförda läkarbesök med 19 procent (–104 746), i region Värmland med 10 procent (–8 313) och i region Dalarna med 7 procent (–6 734). I region Gotland ökade däremot andelen med 20 procent (+5 822), i region Örebro län med 16 procent (+19 225) och i region Västmanland med 15 procent (+14 804).
  • Under fjärde vågen påverkades följande regioner mest. I Västra Götalandsregionen minskande andelen genomförda läkarbesök med 19 procent (-181 863), i region Värmland med 11 procent (-15 992) och i region Uppsala med 10 procent (-32 032). I region Västmanland ökade däremot andelen med 11 procent (+18 681), i region Örebro län med 10 procent (+22 797) och i region Kalmars län med 8 procent (+4 534).

Resultat

Gäller pandemiperioden från mars 2020 till mars 2022, som jämförs med ett medeltal för motsvarande period 2017–2019.

  • Under pandemiperioden har 8 procent (-190 538) färre vårdperioder i somatisk slutenvård genomförts.
  • Under första vågen var minskningen som störst med 12 procent (–78 830) färre vårdperioder i somatisk slutenvård. Under andra vågen var minskningen 9 procent (–33 949), under tredje vågen 8 procent (-39 533) och under fjärde vågen 4 procent (-38 226).
  • Under månaderna juli–augusti 2021 ses en lägre vårdproduktion på grund av sommarsäsong som även återspeglas när det gäller kön och ålder.

Kön

  • Andelen vårdperioder i somatisk slutenvård minskade med 9 procent (-117 536) för kvinnor och med 7 procent (-73 002) för män under pandemiperioden.
  • Under första, andra, tredje och fjärde vågen följer både kvinnor och män ett liknande mönster med en minskning av andelen vårdperioder i somatisk slutenvård. För kvinnor var minskningen 12 procent (–47 129) under första vågen, 10 procent (-21 072) under andra vågen, 9 procent (-24 599) under tredje vågen och 5 procent (-24 736) under fjärde vågen. För män var minskningen 11 procent (-31 700) under första vågen, 7 procent (-12 878) under andra vågen, 7 procent (–14 934) under tredje vågen och 3 procent (-13 490) under fjärde vågen.

Ålder

  • I samtliga åldersgrupper minskade andelen vårdperioder i somatisk slutenvård under pandemiperioden. För åldersgruppen 0–17 år minskade andelen som mest, med 9 procent (-17 963), för åldersgruppen 18–69 år med 9 procent (-106 845) och för åldersgruppen 70 år och äldre med 6 procent (-65 730).
  • Åldersgrupperna 0–17 år, 18–69 år och 70 år och äldre följer ett liknande mönster med en minskning av andelen vårdperioder i somatisk slutenvård under första, andra och tredje vågen. Minskningen var störst för åldersgruppen 0–17 år, med 14 procent (–7 702), under första vågen, 16 procent (–4 807) under andra vågen och 14 procent (–5 599) under tredje vågen.
  • Under fjärde vågen ökade andelen vårdperioder i somatisk slutenvård med 0,2 procent (+145) för åldersgruppen 0–17 år, men minskade med 8 procent (-36 555) för åldersgruppen 18–69 år.
  • För åldersgruppen 70 år och äldre minskade andelen vårdperioder i somatisk slutenvård med 13 procent (–38 475) under första vågen, med 6 procent (–11 162) under andra vågenmed 7 procent (-14 278) under tredje vågen. Under fjärde vågen minskade andelen vårdperioder i somatisk slutenvård med 0,5 procent (-1 816).

Hjärtinfarkt och stroke

I den här delen finns statistik om antal fall av hjärtinfarkt och stroke totalt, samt för kön och ålder.

Besök på akuten

I den här delen finns statistik om besök på akutmottagningar på regional nivå, samt för kön och ålder. Du hittar både vanlig akut, så kallad somatisk akut, och psykiatrisk akut här.

Fakta om statistiken

Syftet med statistiken är att följa utvecklingen av vården till följd av coronapandemin. Den uppdateras varje månad med uppehåll i juli. Statistiken visas med ett par månaders eftersläpning av data.

Kommande uppdateringar:

  • 2022-08-19

  • 2022-09-22

  • 2022-10-20

  • 2022-11-17

  • 2022-12-20

Statistiken redovisas månadsvis från 2020 och framåt och jämförs med ett genomsnitt för respektive månad 2017–2019. Uppgifterna är preliminära och kommer att ändras efter kompletterande rapportering från vårdgivarna. Det berör framför allt de senast redovisade månaderna.

Statistik om operationer visar samtliga vårdtillfällen per månad inom slutenvård och samtliga dagkirurgibesök per månad inom specialiserad öppenvård med minst en kirurgisk åtgärdskod (klassifikation av kirurgiska åtgärder).

Statistik för slutenvård är baserad på utskrivningsdatum, alltså det datum som patienten skrevs ut. Statistik för specialiserad öppenvård är baserad på patientens besöksdatum, så kallat indatum. Endast läkarbesök är inkluderade för specialiserad öppenvård. För läkarbesök i den somatiska specialiserade öppenvården, somatisk akutmottagning och psykiatrisk akutmottagning ingår personer utan giltigt personnummer. 

Värden som saknas

För att säkerställa att personuppgifter inte röjs visas inte uppgifter som kan peka ut ett lågt antal patienter eller vårdepisoder. I diagram står det “Värde kan ej visas”.

Om det står “Värde saknas” i ett diagram beror det på att data inte har rapporterats in.

Om det står “Ej aktuellt” i ett diagram betyder det till exempel att en region inte har den typen av vård.

Datakälla

Avgränsningar

Läkarbesök i somatisk specialiserad öppenvård

Populationen som statistiken är baserad på utgörs av samtliga patienter som behandlats av läkare i specialiserad öppen vård, medicinska verksamhetsområden för somatik (MVO: 003‒896) som ej registrerats under akutverksamhet 1‒3.

Region Gotland gjorde förändringar i inrapporteringen av distanskontakter efter 2018 något som kan påverka resultatet. Västra Götalandsregionen har rapporterat få distanskontakter under 2020 och 2021, i förhållande till andra regioner, något som kan påverka resultatet.

Psykiatrisk akut

Populationen som statistiken är baserad på utgörs av samtliga patienter som behandlats av läkare på psykiatrisk akutmottagning (Akutverksamhet 3 alternativt Akutverksamhet 1 eller 2 och medicinska verksamhetsområden för psykiatri (MVO: 901‒993).

Region Västerbotten har haft inrapporteringsproblem under perioden 2017‒2019 vilket påverkar resultatet. Region Jämtland Härjedalens hade bristande inrapportering under 2017 något som kan påverka resultatet.

Somatisk akut

Populationen som statistiken är baserad på utgörs av samtliga patienter som behandlats av läkare på somatisk akutmottagning (Akutverksamhet 1 och 2), exklusive medicinskt verksamhetsområde för psykiatri (MVO: 901-993).

I Region Stockholm har antalet läkarbesök på somatisk akutmottagning minskat under 2017‒2019 till följd av införande av närakuter.

Vårdperiod

En vårdperiod avgränsas av en patients in- och utskrivning i slutenvård. Vårdtillfällen som rapporteras in separat men angränsar i tid slås samman till en sammanhängande vårdperiod  när ny inskrivning sker inom ett dygn från föregående utskrivning. En patient kan ha mer än ett vårdtillfälle under samma sjukhusvistelse.

Vårdtillfälle

Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande). En patient kan ha mer än ett vårdtillfälle under samma sjukhusvistelse.

Hjärtinfarkt och stroke

Uppgifter om månad baseras på incidensdatum, i statistiken används inskrivningsdatum i patientregistret för att skatta incidensdatum.

Akutverksamhet

0 = ej akutverksamhet 
1 = akutmottagning med två eller fler somatiska specialiteter som är samlokaliserade 
2 = akutmottagning med endast en somatisk specialitet 
3 = psykiatrisk akutmottagning (anges även om mottagningen är samlokaliserad med annan specialitet) 
4 = närakut eller närsjukhus med jourmottagning 
5 = övrig akutverksamhet

Definitioner

Slutenvård

Sjukhusvård, så kallad slutenvård, ges till en patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård, till exempel på vårdcentraler, specialiserad öppenvård eller hemsjukvård. 

Somatisk vård

Fysisk, kroppslig vård (alltså inte psykiatrisk vård)

Specialiserad öppenvård

Specialiserad öppenvård inkluderar personer som behandlats av läkare i den delen av den öppna vården som inte är att betrakta som primärvård. Till exempel ingår besök på sjukhusbunden akutmottagning. 

Operationer med kirurgiska åtgärder 

Inom slutenvård handlar det till exempel om kejsarsnitt och höftoperationer. Inom specialiserad öppenvård handlar det om dagkirurgi, till exempel mindre ortopediska ingrepp på handled och hand.

Kontakt

Sevim Barbasso Helmers
Telefon: 075-247 41 82
Senast uppdaterad:
Publicerad: