Pandemins effekter på vården

Här hittar du statistik och analys om uppdämda vårdbehov på grund av coronapandemin, till exempel läkarbesök och operationer jämfört med före pandemin. Perioden som jämförs är mars 2020 till september 2023.

Om statistiken

Statistiken om pandemins effekter på vården uppdateras inte längre. Du kan istället följa statistik om tillgänglighet i hälso- och sjukvård.

Under coronapandemin, eller covid 19-pandemin som den också kallas, har hälso- och sjukvården behövt ställa om sina resurser, vilket lett till inställda läkarbesök och operationer. Pandemin har även påverkat patienters sätt och benägenhet att söka vård.

Här hittar du statistik över operationer, vårdperioder och vårdtillfällen inom slutenvård, samt läkarbesök och dagkirurgi inom specialiserad öppenvård. Statistiken mäts sedan pandemins start i 2020 jämfört med åren innan. Du kan se diagram för riket totalt, samt per kön och ålder. I några diagram kan du också se hur det ser ut i regionerna. Statistik om primärvård saknas eftersom det inte finns med i Socialstyrelsens patientregister.

Läget i landet

Siffrorna visar förändring och baseras på data till och med angiven månad.

September 2023

Läkarbesök i specialiserad öppenvård

+48 119

+5 %

September 2023

Dagkirurgi

+17 495

+10 %

Mars 2020 – september 2023

Läkarbesök jämfört med före pandemin

+67 478

+0,2 %

Mars 2020 – september 2023

Dagkirurgi jämfört med före pandemin

+188 348

+3 %

Summering

Gäller pandemiperioden från mars 2020 till september 2023, som jämförs med ett medeltal för motsvarande period 2017–2019.

  • Totalt sett har antalet genomförda operationer inom slutenvården, vårdperioder i somatisk slutenvård och läkarbesök minskat. En mindre ökning observeras för dagkirurgi i specialiserad öppenvård. Minskningen var som störst under första vågen, speciellt under april–maj 2020.
  • En viss ökning har skett under tredje vågen av andelen dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i specialiserad öppenvård.
  • Under fjärde vågen har andelen läkarbesök i specialiserad öppenvård åter minskat, men fortsatt öka för dagkirurgiska åtgärder. Antalet genomförda vårdperioder i somatisk slutenvård är fortsatt färre jämfört med före pandemin.
  • Andelen dagkirurgiska åtgärder inom specialiserad öppenvård har ökat under den senaste perioden och även en viss ökning av läkarbesök i specialiserad öppenvård under samma period.

Kön

  • Kvinnor har haft större procentuell minskning än män när det gäller andelen vårdperioder i somatisk slutenvård och läkarbesök i specialiserad öppenvård. Däremot har män haft större procentuell minskning än kvinnor när det gäller andelen genomförda operationer i slutenvård under pandemiperioden. För män har andelen dagkirurgiska åtgärder ökat något under pandemiperioden.
  • Kvinnor och män följer ett liknande mönster under de tre första vågorna med en minskning när det gäller andelen operationer inom slutenvården och vårdperioder inom somatisk slutenvård. Det har skett en ökning för både kvinnor och män i andelen dagkirurgiska åtgärder under de senaste tre perioderna (tredje till fjärde vågen och senaste perioden).
  • Det skedde en ökning under tredje vågen för både kvinnor och män av andelen läkarbesök i specialiserad öppenvård. Andelen minskade därefter för både kvinnor och män under fjärde vågen, men fortsatte att öka något återigen under den senaste perioden.

Ålder

  • Vårdproduktionen har minskat under pandemiperioden för åldersgrupperna 0–17 och 18–69 år när det gäller andelen operationer inom slutenvården och vårdperioder inom somatisk slutenvård. Däremot ökade andelen dagkirurgiska åtgärder, läkarbesök i specialiserad öppenvård samt andelen operationer inom slutenvården för åldersgruppen 70 år och äldre under pandemiperioden.
  • När det gäller andelen vårdperioder inom somatisk slutenvård har minskningen varit störst för åldersgrupperna 0–17 och 18–69 år under pandemiperioden.
  • Alla åldersgrupper följer ett liknande mönster med en minskning av andelen operationer inom slutenvården och vårdperioder inom somatisk slutenvård under första, andra och tredje vågen. Under fjärde vågen ökade dock andelen operationer inom slutenvård för åldersgruppen 70 år och äldre, samtidigt som vårdperioder inom somatisk slutenvård ökade något för åldersgruppen 0–17 år.
  • Andelen dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i specialiserad öppenvård har minskat för samtliga åldersgrupper under första och andra vågen. Under tredje vågen, fjärde vågen och den senaste perioden ökade andelen dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i specialiserad öppenvård för åldersgruppen 70 år och äldre.

Pandemins perioder

Med första vågen menas mars–september 2020, andra vågen oktober 2020–januari 2021, tredje vågen februari–juni 2021 och fjärde vågen juli 2021–mars 2022. Den senaste perioden är april 2022–september 2023.

Dagkirurgi och operationer

I den här delen hittar du statistik om operationer och kirurgiska åtgärder inom både slutenvård och specialiserad öppenvård totalt för riket. Det finns också uppdelat på kön och ålder.

Operationer inom slutenvård kan till exempel vara kejsarsnitt och höftoperationer. Statistiken visar totalt antal operationer inom slutenvård.

Operationer som görs inom specialiserad öppenvård kallas för dagkirurgi. Det kan till exempel handla om mindre ortopediska ingrepp på handled och hand. Också här visas det totala antalet operationer inom specialiserad öppenvård.

Om du vill fördjupa dig i statistik för olika typer av operationer kan du gå vidare till statistik för varje operationsområde

Resultat

Gäller pandemiperioden från mars 2020 till september 2023, som jämförs med ett medeltal för motsvarande period 2017–2019.

  • Under pandemiperioden har antalet genomförda dagkirurgiska åtgärder inom specialiserad öppenvård ökat något, med 3 procent (+188 348).
  • Under första vågen var minskningen som störst med 12 procent (-125 421) färre dagkirurgiska åtgärder. Under andra vågen minskade andelen med 6 procent (-31 054), för att sedan öka under tredje vågen med 4 procent (+34 434). Ökningen fortsatte under fjärde vågen med 4 procent (+49 703). Under den senaste perioden var ökningen 9 procent (+260 687).
  • Under juli 2022 ses en lägre vårdproduktion på grund av sommarsäsong som även återspeglas när det gäller kön och ålder.

Kön

  • Andelen genomförda dagkirurgiska åtgärder i specialiserad öppenvård ökade med 2 procent (+55 527) för kvinnor och ökade för män med 4 procent (+132 821) under pandemiperioden.
  • Under första och andra vågen följer både kvinnor och män ett liknande mönster med en minskning av andelen dagkirurgiska åtgärder. För kvinnor var minskningen 12 procent (-69 909) under första vågen och 6 procent (-20 838) under andra vågen. För män var minskningen 11 procent (-55 512) under första vågen och 3 procent (-10 216) under andra vågen.
  • För kvinnor ökade andelen dagkirurgiska åtgärder under tredje vågen med 3 procent (+15 076) och med 2 procent (+16 769) under fjärde vågen. För män ökade andelen med 5 procent (+19 358) under tredje vågen och med 5 procent (+32 934) under fjärde vågen. Under den senaste perioden ökade andelen med 8 procent (+114 430) för kvinnor och med 11 procent (+146 257) för män.

Ålder

  • Andelen dagkirurgiska åtgärder ökade med 10 procent (+248 518) för åldersgruppen 70 år och äldre under pandemiperioden, men minskade med 3 procent (-12 711) för åldersgruppen 0–17 år och 1 procent (-47 549) för åldersgruppen18–69 år.
  • Åldersgrupperna 0–17 år, 18–69 år samt 70 år och äldre följer ett liknande mönster med en minskning under första och andra vågen. Minskningen var störst för åldersgruppen 70 år och äldre under första vågen, med 15 procent (-58 169).
  • Under andra vågen var minskningen störst för åldersgruppen 18–69 år med 7 procent (-27 531), för att sedan öka med 1 procent (+5 887) under tredje vågen och minska med 2 procent (-13 215) under fjärde vågen.
  • Under tredje vågen ökade andelen dagkirurgiska åtgärder för åldersgruppen 70 år och äldre med 10 procent (+29 070) och med 13 procent (+66 314) under fjärde vågen.
  • Under den senaste perioden ökade andelen för åldersgruppen 0–17 år med 0,3 procent (+442), för åldersgruppen 18–69 år med 3 procent (+47 186) och med 21 procent (+213 059) i åldersgruppen 70 år och äldre.

Resultat

Gäller pandemiperioden från mars 2020 till september 2023, som jämförs med ett medeltal för motsvarande period 2017–2019.

  • Totalt genomfördes 1 706 264 operationer och kirurgiska åtgärder i slutenvård under pandemiperioden. Det är en minskning med 3 procent (-52 020).
  • Under första vågen minskade andelen genomförda operationer och kirurgiska åtgärder med 10 procent (-27 047), under andra vågen med 6 procent (-10 458), under tredje vågen med 5 procent (-11 140). Under fjärde vågen ökade andelen med 0,7 procent (+2 717). Under den senaste perioden minskade andelen med 1 procent (-6 092).
  • Under juli 2022 minskade vårdproduktionen på grund av sommarsäsong. Det återspeglas också när det gäller kön och ålder.

Kön

  • Andelen genomförda operationer och kirurgiska åtgärder i slutenvård minskade med 4 procent (-28 557) för män och med 2 procent (-23 463) för kvinnor under pandemiperioden.
  • Under första, andra och tredje vågen följer både kvinnor och män ett liknande mönster med en minskning av andelen operationer. För kvinnor var minskningen 9 procent (-13 971) under första vågen, 5 procent (-5 163) under andra vågen och 4 procent (-4 826) under tredje vågen. För män var minskningen 11 procent (-13 076) under första vågen, 7 procent (-5 295) under andra vågen och 7 procent (-6 314) under tredje vågen.
  • Under fjärde vågen ökade andelen genomförda operationer med 2 procent (+4 184) för kvinnor och minskade med 1 procent (-1 468) för män.
  • Under den senaste perioden minskade andelen med 1 procent (-4 470) för kvinnor och 1 procent (-3 594) för män.

Ålder

  • För två av åldersgrupperna minskade andelen operationer och kirurgiska ingrepp i slutenvård under pandemiperioden. För åldersgruppen 0–17 år minskade andelen med 10 procent (-10 059) och för åldersgruppen 18–69 år med 5 procent (-53 510). Däremot ökade andelen för åldersgruppen 70 år och äldre med 2 procent (+11 549).
  • Åldersgrupperna 0–17 år, 18–69 år samt 70 år och äldre följer ett liknande mönster med en minskning under första, andra och tredje vågen. Som mest minskade det under första vågen för åldersgruppen 70 år och äldre med 13 procent (-13 022), under andra vågen för åldersgruppen 18–69 år med 7 procent (-7 168) och under tredje vågen för åldersgruppen 0–17 år med 11 procent (-1 403).
  • Under fjärde vågen fortsatte andelen genomförda operationer att minska för åldersgrupperna 0–17 år med 10 procent (-2 058) och 18–69 år med 2 procent (-3 707). Däremot ökade andelen för åldersgruppen 70 år och äldre med 6 procent (+8 482).
  • Under den senaste perioden fortsatte andelen öka för åldersgruppen 70 år och äldre med 8 procent (+21 128). Andelen minskade samtidigt med 10 procent (-4 235) för åldersgruppen 0–17 år och med 6 procent (-22 984) för åldersgruppen 18–69 år.

Läkarbesök och vårdperioder

I den här delen finns statistik om läkarbesök i specialiserad öppenvård på regional nivå, samt för kön och ålder.

Du kan också jämföra pandemiåren mot åren innan inom det som kallas för slutenvård, både somatisk och psykiatrisk. Det handlar om personer som blivit in- och utskrivna från sjukhus.

Resultat

Gäller pandemiperioden från mars 2020 till september 2023, som jämförs med ett medeltal för motsvarande period 2017–2019.

  • Totalt har 0,2 procent (+ 67 478) fler läkarbesök genomförts under pandemiperioden.
  • Under första vågen var minskningen som störst med 7 procent (-395 431) färre läkarbesök. Under andra vågen minskade andelen läkarbesök med 6 procent (-219 869), för att sedan öka under tredje vågen med 3 procent (+123 334) och därefter öka något under fjärde vågen med 0,1 procent (+9 522).
  • Under den senaste perioden ökade andelen med 4 procent (+549 922).

Kön

  • Andelen genomförda läkarbesök minskade med 0,8 procent (-159 451) för kvinnor och ökade med 1 procent (+226 928) för män under pandemiperioden.
  • Under första och andra vågen följer både kvinnor och män ett liknande mönster med en minskning av andelen genomförda läkarbesök. För kvinnor minskade andelen besök med 8 procent (-246 699) under första vågen och med 7 procent (-134 793) under andra vågen. För män minskade andelen besök med 6 procent (-148 733) under första vågen och med 5 procent (-85 076) under andra vågen.
  • Under tredje vågen ökade andelen med 2 procent (+59 918) för kvinnor och minskade igen under fjärde vågen med 1 procent (-29 760). För män ökade andelen med 3 procent (+63 416) under tredje vågen och med 1 procent (+39 282) under fjärde vågen.
  • Under den senaste perioden ökade andelen genomförda läkarbesök för kvinnor med 2 procent (+194 883) och med 6 procent (+358 039) för män.

Ålder

  • Antalet läkarbesök minskade under pandemiperiodens början, men ökade stadigt för åldersgruppen 70 år och äldre. Under hela pandemiperioden skedde en minskning för åldersgruppen 18–69 år med 2 procent (-506 984), för åldersgruppen 0–17 år med 1 procent (-50 129) och för åldersgruppen 70 år och äldre ökade antalet läkarbesök istället med 6 procent (+624 591).
  • Åldersgrupperna 0–17 år, 18–69 år och 70 år och äldre följer ett liknande mönster med en minskning under första och andra vågen. Det minskade som mest för åldersgruppen 70 år och äldre under första vågen med 12 procent (-185 186). Under andra vågen minskade andelen läkarbesök mest för åldersgruppen 18–69 år med 7 procent (-153 163). Därefter ökade andelen för åldersgruppen 18–69 år med 1 procent (28 811) under tredje vågen och minskade med 4 procent (-169 118) under fjärde vågen.
  • Under tredje vågen skedde det en ökning för åldersgruppen 70 år och äldre med 7 procent (+78 608) och för åldersgruppen 0–17 år med 3 procent (+15 915). Under fjärde vågen fortsatte andelen att öka för åldersgruppen 70 år och äldre med 8 procent (+177 367).
  • Under den senaste perioden ökade andelen med 14 procent (+588 780) för åldersgruppen 70 år och äldre. Andelen minskade med 0,2 procent (-4 070) för åldersgruppen 0–17 år och för åldersgruppen 18–69 år med 0,4 procent (-34 789).

Resultat

Gäller pandemiperioden från mars 2020 till september 2023, som jämförs med ett medeltal för motsvarande period 2017–2019.

  • Under pandemiperioden minskade andelen genomförda läkarbesök i Värmland med 12 procent (-78 892), med 8 procent (-126 466) i region Uppsala och med 8 procent (-63 968) i region Dalarna. I region Gotland ökade andelen genomförda läkarbesök med 12 procent (+30 204), i region Västmanland med 10 procent (+76 976) och i region Örebro län med 9 procent (+95 013) under pandemiperioden.
  • Under första vågen påverkades följande regioner mest. Region Dalarna hade 19 procent (-23 855) färre läkarbesök. Likaså minskade andelen med 20 procent (-21 677) i region Värmland samt 19 procent (-21 213) i region Sörmland. Region Gotland hade däremot en ökning av andelen läkarbesök med 13 procent (+5 319) och även region Västmanland med 0,5 procent (+603).
  • Under andra vågen påverkades följande regioner mest. I region Dalarna minskade andelen genomförda läkarbesök med 15 procent (–11 916), i region Värmland med 14 procent (9 966) och i region Norrbotten med 12 procent (-6 776). Region Gotland hade däremot en ökning av andelen genomförda läkarbesök med 14 procent (+3 434) och i region Västmanland med 3 procent (+2 513).
  • Under tredje vågen påverkades följande regioner mest. I region Värmland med 10 procent (-8 178), i region Dalarna med 7 procent (–6 716) och i region Västernorrland minskade andelen genomförda läkarbesök med 5 procent (-4 631). I region Gotland ökade däremot andelen med 20 procent (+5 822), i region Örebro län med 16 procent (+19 226) och i region Västmanland med 15 procent (+14 864).
  • Under fjärde vågen påverkades följande regioner mest. I region Värmland minskande andelen genomförda läkarbesök med 11 procent (-15 859),i region Uppsala med 10 procent (-32 024) och i region Dalarna med 7 procent (-11 857). I region Västmanland ökade däremot andelen med 11 procent (+18 681), i region Örebro län med 10 procent (+22 887) och i region Gotland med 8 procent (+4 534).
  • Under den senaste perioden påverkades följande regioner mest. I Värmland minskade andelen genomförda läkarbesök med 8 procent (-23 212), i region Uppsala med 8 procent (-50 660) och i region Sörmland med 6 procent (-16 470). I region Örebro län ökade däremot andelen med 13 procent (+57 700), i region Västmanland med 12 procent (+40 315) och i region Gotland med 11 procent (+11 095).

Resultat

Gäller pandemiperioden från mars 2020 till september 2023, som jämförs med ett medeltal för motsvarande period 2017–2019.

  • Under pandemiperioden har 7 procent (-300 591) färre vårdperioder i somatisk slutenvård genomförts.
  • Under första vågen var minskningen som störst med 12 procent (-78 843) färre vårdperioder i somatisk slutenvård. Under andra vågen var minskningen 9 procent (-33 891), under tredje vågen 8 procent (-39 067) och under fjärde vågen 4 procent (-36 249). Under den senaste perioden minskade andelen med 6 procent (-112 541).

Kön

  • Andelen vårdperioder i somatisk slutenvård minskade med 8 procent (-192 274) för kvinnor och med 6 procent (-108 317) för män under pandemiperioden.
  • Under första, andra, tredje och fjärde vågen följer både kvinnor och män ett liknande mönster med en minskning av andelen vårdperioder i somatisk slutenvård. För kvinnor var minskningen 12 procent (-47 120) under första vågen, 10 procent (-21 022) under andra vågen, 9 procent (-24 134) under tredje vågen och 5 procent (-23 448) under fjärde vågen. För män var minskningen 11 procent (-31 723) under första vågen, 7 procent (-12 869) under andra vågen, 7 procent (-14 933) under tredje vågen och 3 procent (-12 801) under fjärde vågen.
  • Under den senaste perioden minskade andelen vårdperioder i somatisk slutenvård med 8 procent (-76 550) för kvinnor och 5 procent (-35 991) för män.

Ålder

  • I samtliga åldersgrupper minskade andelen vårdperioder i somatisk slutenvård under pandemiperioden. För åldersgruppen 18–69 år minskade andelen som mest, med 10 procent (-215 492), för åldersgruppen 0–17 år med 6 procent (-20 018) och för åldersgruppen 70 år och äldre med 4 procent (-65 081).
  • Åldersgrupperna 0–17 år, 18–69 år och 70 år och äldre följer ett liknande mönster med en minskning av andelen vårdperioder i somatisk slutenvård under första, andra och tredje vågen. Minskningen var störst för åldersgruppen 0–17 år, med 14 procent (-7 719) under första vågen, 16 procent (-4 823) under andra vågen och 14 procent (-5 599) under tredje vågen.
  • Under fjärde vågen ökade andelen vårdperioder i somatisk slutenvård med 0,7 procent (+477) för åldersgruppen 0–17 år, men minskade med 8 procent (-35 255) för åldersgruppen 18–69 år.
  • För åldersgruppen 70 år och äldre minskade andelen vårdperioder i somatisk slutenvård med 13 procent (-38 506) under första vågen, med 6 procent (-11 179) under andra vågen, med 7 procent (-14 292) under tredje vågen. Under fjärde vågen minskade andelen vårdperioder i somatisk slutenvård med 0,4 procent (-1 472).
  • Under den senaste perioden minskade andelen vårdperioder i somatisk slutenvård med 13 procent (-110 553) för åldersgruppen 18–69 år. För åldersgruppen 0–17 år minskade andelen med 2 procent (-2 355) och för åldersgruppen 70 år och äldre var andelen oförändrad med 0 procent (+367).

Hjärtinfarkt och stroke

I den här delen finns statistik om antal fall av hjärtinfarkt och stroke totalt, samt för kön och ålder.

Besök på akuten

I den här delen finns statistik om besök på akutmottagningar på regional nivå, samt för kön och ålder. Du hittar både vanlig akut, så kallad somatisk akut, och psykiatrisk akut här.

Fakta om statistiken

Syftet med statistiken är att följa utvecklingen av vården till följd av coronapandemin. Den uppdaterades varje månad fram till slutet av 2023. Statistiken visas med ett par månaders eftersläpning av data.

Statistiken redovisas månadsvis från 2020 och framåt och jämförs med ett genomsnitt för respektive månad 2017–2019. Uppgifterna är preliminära och kommer att ändras efter kompletterande rapportering från vårdgivarna. Det berör framför allt de senast redovisade månaderna.

Statistik om operationer visar samtliga vårdtillfällen per månad inom slutenvård och samtliga dagkirurgibesök per månad inom specialiserad öppenvård med minst en kirurgisk åtgärdskod (klassifikation av kirurgiska åtgärder).

Statistik för slutenvård är baserad på utskrivningsdatum, alltså det datum som patienten skrevs ut. Statistik för specialiserad öppenvård är baserad på patientens besöksdatum, så kallat indatum. Endast läkarbesök är inkluderade för specialiserad öppenvård. För läkarbesök i den somatiska specialiserade öppenvården, somatisk akutmottagning och psykiatrisk akutmottagning ingår personer utan giltigt personnummer. 

Värden som saknas

För att säkerställa att personuppgifter inte röjs visas inte uppgifter som kan peka ut ett lågt antal patienter eller vårdepisoder. I diagram står det “Värde kan ej visas”.

Om det står “Värde saknas” i ett diagram beror det på att data inte har rapporterats in.

Om det står “Ej aktuellt” i ett diagram betyder det till exempel att en region inte har den typen av vård.

Datakälla

Avgränsningar

Läkarbesök i somatisk specialiserad öppenvård

Populationen som statistiken är baserad på utgörs av samtliga patienter som behandlats av läkare i specialiserad öppen vård, medicinska verksamhetsområden för somatik (MVO: 003‒896) som ej registrerats under akutverksamhet 1‒3.

Region Gotland gjorde förändringar i inrapporteringen av distanskontakter efter 2018 något som kan påverka resultatet. Västra Götalandsregionen har rapporterat få distanskontakter under 2020 och 2021, i förhållande till andra regioner, något som kan påverka resultatet.

Psykiatrisk akut

Populationen som statistiken är baserad på utgörs av samtliga patienter som behandlats av läkare på psykiatrisk akutmottagning (Akutverksamhet 3 alternativt Akutverksamhet 1 eller 2 och medicinska verksamhetsområden för psykiatri (MVO: 901‒993).

Region Västerbotten har haft inrapporteringsproblem under perioden 2017‒2019 vilket påverkar resultatet. Region Jämtland Härjedalens hade bristande inrapportering under 2017 något som kan påverka resultatet.

Somatisk akut

Populationen som statistiken är baserad på utgörs av samtliga patienter som behandlats av läkare på somatisk akutmottagning (Akutverksamhet 1 och 2), exklusive medicinskt verksamhetsområde för psykiatri (MVO: 901-993).

I Region Stockholm har antalet läkarbesök på somatisk akutmottagning minskat under 2017‒2019 till följd av införande av närakuter.

Vårdperiod

En vårdperiod avgränsas av en patients in- och utskrivning i slutenvård. Vårdtillfällen som rapporteras in separat men angränsar i tid slås samman till en sammanhängande vårdperiod  när ny inskrivning sker inom ett dygn från föregående utskrivning. En patient kan ha mer än ett vårdtillfälle under samma sjukhusvistelse.

Vårdtillfälle

Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsvarande). En patient kan ha mer än ett vårdtillfälle under samma sjukhusvistelse.

Hjärtinfarkt och stroke

Uppgifter om månad baseras på incidensdatum, i statistiken används inskrivningsdatum i patientregistret för att skatta incidensdatum.

Akutverksamhet

0 = ej akutverksamhet 
1 = akutmottagning med två eller fler somatiska specialiteter som är samlokaliserade 
2 = akutmottagning med endast en somatisk specialitet 
3 = psykiatrisk akutmottagning (anges även om mottagningen är samlokaliserad med annan specialitet) 
4 = närakut eller närsjukhus med jourmottagning 
5 = övrig akutverksamhet

Definitioner

Slutenvård

Sjukhusvård, så kallad slutenvård, ges till en patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård, till exempel på vårdcentraler, specialiserad öppenvård eller hemsjukvård. 

Somatisk vård

Fysisk, kroppslig vård (alltså inte psykiatrisk vård)

Specialiserad öppenvård

Specialiserad öppenvård inkluderar personer som behandlats av läkare i den delen av den öppna vården som inte är att betrakta som primärvård. Till exempel ingår besök på sjukhusbunden akutmottagning. 

Operationer med kirurgiska åtgärder 

Inom slutenvård handlar det till exempel om kejsarsnitt och höftoperationer. Inom specialiserad öppenvård handlar det om dagkirurgi, till exempel mindre ortopediska ingrepp på handled och hand.

Senast uppdaterad:
Publicerad: