Överlevnad i cancer

Här kan du se ett urval av statistik om överlevnad i cancer, baserat på andra temarapporten för Cancer i Sverige.

Relativ överlevnad beskriver hur stor andel av alla cancerpatienter som överlever jämfört med den förväntade överlevnaden hos personer utan cancer. Måttet visar alltså hur cancersjukdomen påverkar överlevnaden om man bortser ifrån andra dödsorsaker.

Hur många överlever cancer?

Under perioden 2019 till 2023 var den relativa femårsöverlevnaden 76 procent bland män och 73 procent bland kvinnor. Det betyder att ungefär tre av fyra som får cancer idag beräknas leva fem år efter sin cancerdiagnos. Det finns dock stora skillnader mellan olika former av cancer.

Överlevnad i cancer ökar

Här kan du se utvecklingen av canceröverlevnad i Sverige sedan 1974. Icke-melanom hudcancer räknas inte med här. 

Sammanfattning

Femårsöverlevnaden för cancer har ökat från omkring 40 procent i mitten av 1970-talet till över 70 procent under perioden 2019–2023 i Sverige.

Överlevnaden i all cancer är något högre bland män än bland kvinnor de senaste tjugo åren. Det beror troligen på att fler får diagnosen prostatacancer och att överlevnaden är god.

Sammanfattning

Överlevnaden har förbättrats i alla cancerformer. Kvinnor har generellt lite bättre överlevnad än män i de flesta cancerformer. Det finns dock stora skillnader i hur många män respektive kvinnor som insjuknar i olika typer av cancer.

Staplarna visar den totala överlevnaden i procent under perioden 2019–2023, där den ljusare delen av staplarna speglar hur överlevnaden såg ut i mitten av 1970-talet. Den mörkare delen av stapeln visar förbättringen i överlevnad från mitten av 1970-talet fram till senaste mätperioden.

Förbättring av överlevnaden för hjärntumörer

Här kan du se överlevnad för personer som fått myelom och hjärntumörer. Myelom är en cancersjukdom som uppstår i benmärgen där blodet bildas.

Sammanfattning

Hjärntumörer tillhör de cancertyper där förbättringen gått ganska långsamt när det gäller överlevnaden över tid. I början av 1970-talet var femårsöverlevnaden omkring 6 procent, och perioden 2019–2023 uppgick den till 17 procent bland män och 20 procent bland kvinnor. De förbättringar som syns är resultatet av flera framsteg inom både diagnostik och behandling.

Från början av 2000-talet syns en kraftig förbättring av överlevnaden i myelom. Det beror framför allt på förbättrade behandlingsmöjligheter som infördes runt millennieskiftet.

Skillnad mellan sjukvårdsregionerna

Här kan du se överlevnad i malignt melanom per sjukvårdsregion. Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer.

Sverige består av sex sjukvårdsregioner. Varje sjukvårdsregion har ansvar att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården.

Sammanfattning

För de flesta typer av cancer är skillnaden i femårsöverlevnad mellan sjukvårdsregionerna liten. Under 1970- och 80-talet fanns vissa regionala skillnader i överlevnad för malignt melanom. Dessa skillnader har minskat över tid.

Skillnaderna mellan sjukvårdsregionerna beror troligen på vid vilket stadium cancern upptäcks.

Utjämning mellan åldersgrupper vid tjocktarmscancer

Här kan du se överlevnad i tjocktarmscancer utifrån ålder och kön. 

Sammanfattning

För tjocktarmscancer har den relativa femårsöverlevnaden förbättrats i alla åldersgrupper över tid. Överlevnaden har ökat mest för de äldre åldersgrupperna, vilket har lett till att skillnaderna mellan yngre och äldre har minskat. Det gäller både kvinnor och män.

Den positiva utvecklingen kan förklaras av förbättrade diagnostiska metoder, samt förbättrad och mer precis behandling. Bland äldre upptäcks en större andel av tjocktarmscancer i ett tidigt stadium. Det beror troligen på en ökad vaksamhet inom vården och att det finns en större medvetenhet hos människor om vilka symtom tjocktarmscancer kan ge. 

Socioekonomiska skillnader i lungcancer för kvinnor

Här kan du se överlevnad i lungcancer utifrån socioekonomisk områdestyp och kön.

Sammanfattning

Bland kvinnor med lungcancer är femårsöverlevnaden 28 procent i områden med stora socioekonomiska utmaningar, medan den är 40 procent i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Bland män med lungcancer ses ingen tydlig skillnad i överlevnad relaterat till socioekonomi.

Det är väl känt att det kan finnas socioekonomiska skillnader i överlevnad efter en cancerdiagnos, liksom vid en mängd andra hälsotillstånd. Orsaken till skillnaderna är troligen mångbottnad.

En delförklaring till de socioekonomiska skillnader som syns i lungcanceröverlevnad hos kvinnor är troligen skillnader i rökvanor. Det i sin tur påverkar både vilken sorts lungcancer patienterna drabbas av och vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Fler överlever bukspottkörtelcancer som upptäcks tidigt

Här kan du se överlevnad i bukspottkörtelcancer utifrån stadium och kön.

Sammanfattning

Stadium vid diagnos är starkt kopplad till överlevnad i cancer. Generellt är cancern svårare att behandla ju högre stadium den har vid upptäckt.

Bukspottkörtelcancer är en svårbehandlad sjukdom med relativt låg överlevnad. Även vid tidig upptäckt, där försök till botande behandling kan ges, är operationen komplicerad och riskabel.

Analysverktyg

Statistiken i verktyget ska tolkas med försiktighet

Det är viktigt att tolka statistiken vi redovisar med försiktighet. Inom statistiken gör man ofta skillnader mellan observationsstudier och kontrollerade studier. I resultat från kontrollerade studier kan man ofta uttala sig med stor säkerhet om hur saker förhåller sig, till exempel att läkemedel A lindrar sjukdom B. Det kan man vanligtvis inte göra baserat på observationsstudier.

Cancer i Sverige kan anses vara en observationsstudie. Vi kan med andra ord inte vara säkra på varför vi ser de skillnader vi ser i resultaten.

Fakta och tolkning av statistiken samt referenser hittar du i temarapporterna.

Mer statistik i analysverktyget

I analysverktyget hittar du också statistik kopplat till utbildningsnivå och boendelän, vilket inte finns med i temarapport eller i diagrammen på webbsidorna.

Temarapport

Cancer i Sverige 2025 – Relativ överlevnad 1974–2023Artikelnummer: 2025-5-9540|Publicerad: 2025-05-07

Fakta om statistiken

En viktig skillnad mellan Cancer i Sverige och andra rapporter om cancer är hur åldersstandardiseringen görs. Cancer i Sverige speglar läget utifrån åldersfördelningen i Sverige och är därför är mindre lämplig för internationella jämförelser.

Ålder

Cancer i Sverige inkluderar åldrarna 20 år och äldre för samtliga cancerformer utom barncancer som redovisas för barn 0 till 19 år. För all cancer utom icke-melanom hudcancer redovisas även siffror för alla åldrar.

Vid beräkning av relativ överlevnad är åldrarna 90 år och äldre exkluderade.

Beräkning av insjuknande

Cancer i Sverige räknar tumörer av samma typ och på samma plats en gång, medan annan rapportering kan använda sig av andra regler för vilka tumörer som ska tas med i beräkningen. Detta gör till exempel att antalet som insjuknar i bröstcancer skiljer sig åt i Cancer i Sverige jämfört med andra rapporter.

Beräkning av relativ överlevnad

Relativ överlevnad beskriver överlevnaden hos cancerpatienter i procent av den förväntade överlevnaden om de inte haft cancer. Måttet visar alltså hur cancersjukdomen påverkar överlevnaden.

Relativ överlevnad i Cancer i Sverige inkluderar åldrarna 20 till 89 år för samtliga cancerformer utom barncancer som redovisas för barn 0 till 19 år. För all cancer utom icke-melanom hudcancer redovisas även siffror för åldrarna 0 till 89 år.

Relativ överlevnad beräknas som kvoten mellan den observerade överlevnaden för cancerpatienterna och den förväntade överlevnaden hos den grupp av personer i den allmänna befolkning som patienterna tillhör. Fördelen med den här metoden är den inte förlitar sig på information om underliggande dödsorsak från dödsorsaksintygen. Relativ överlevnad ett och fem år efter diagnos redovisas per kön i riket och för grupper definierade av: ålder, län, sjukvårdsregion, socioekonomisk områdestyp, utbildning och stadium. Inte alla cancerformer redovisas i alla grupper.

Åldersstandardiserade värden

Standardiseringen görs genom att vikta om alla mått efter samma åldersfördelning. För måtten insjuknande och dödlighet används åldersfördelningen i befolkningen i Sverige 2023, för måttet relativ överlevnad används åldersfördelningen bland de patienter som insjuknat aktuell cancerform år 2019–2023.

Åldersstandardisering gör det möjligt att jämföra olika grupper med olika åldersfördelning, eftersom det ger en bild av hur resultatet skulle varit om alla hade haft samma åldersfördelning.

Utan åldersstandardisering skulle det exempelvis kunna se ut som att en region är extra drabbad, när det istället handlar om att den regionen har många äldre som oftare får den sortens diagnos. Genom att standardisera lyfter man bort åldersfaktorn och kan då få en mer rättvis jämförelse mellan olika grupper.

Källor

Statistiken är baserad på:

  • Cancerregistret, Socialstyrelsen
  • Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen
  • Registret över totalbefolkningen, Statistiska centralbyrån
  • Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån
  • Registret över Regionala statistikområden, Statistiska centralbyrån
  • Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån
  • Områdestyper, Boverket

 

 

Kontakt

Frågor om cancer
Senast uppdaterad:
Publicerad: