Förekomst av cancer
Statistiken visar både totalförekomst och femårsförekomst över tid. Totalförekomst (totalprevalens) är ett mått på det totala antalet personer som lever efter en cancerdiagnos, oavsett hur lång tid tillbaka diagnosen ställdes. Femårsförekomst (femårsprevalens) är ett mått på antalet personer som lever med en cancerdiagnos de fått som längst fem år tillbaka i tiden.
Båda måtten påverkas av antalet som insjuknar och hur länge de lever efter en diagnos.
Hur många har haft cancer i Sverige?
År 2024 levde cirka 296 000 män och 309 000 kvinnor som någon gång tidigare haft cancer, vilket är 5,6 procent av alla män och 5,9 procent av alla kvinnor.
Drygt 2 procent av befolkningen har fått en cancerdiagnos de senaste fem åren, 116 500 män och 102 900 kvinnor.
Totalförekomst av cancer i Sverige
Sammanfattning
Totalförekomst, eller totalprevalens, visar antalet personer som någon gång tidigare fått en cancerdiagnos. De cancertyper som flest haft någon gång i livet är prostatacancer för män och bröstcancer för kvinnor. År 2024 var det 3,5 procent av alla män i åldrarna 20 till 99 år som hade eller hade haft prostatacancer och 3,2 procent av kvinnorna som hade eller hade haft bröstcancer.
Därefter var malignt melanom den cancerdiagnos som flest personer fått någon gång tidigare, bland både män och kvinnor.
Femårsförekomst för all cancer
Sammanfattning
Sedan 1990-talet har andelen av befolkningen som fått en cancerdiagnos de senaste fem åren nästan fördubblats.
Under perioden har män gått om kvinnor i andelen av befolkningen som fått en cancerdiagnos. En bidragande orsak är de omfattande screeningstudier för prostatacancer som bedrevs i början av 2000-talet. Studierna ledde till ökad registrering av antalet fall som i stor utsträckning diagnostiserades i ett tidigt stadium, vilket är förenat med god prognos.
Femårsförekomst för all cancer per åldersgrupp
Sammanfattning
Män och kvinnor i åldern 70 till 79 år är den största gruppen som lever med en cancerdiagnos de fått de senaste fem åren. Räknat som andel per 100 000 invånare är femårsförekomsten högst bland personer i åldersgruppen 80 till 99 år.
I de yngre åldersgrupperna bidrar insjuknandet i bröst- och livmoderhalscancer och den relativt goda överlevnaden i dessa cancertyper till att förekomsten av cancer är högre bland kvinnor än män.
I de äldre åldersgrupperna är insjuknandet i prostatacancer tillsammans med hög överlevnad en bidragande faktor till att femårsförekomsten är högre för män.
Analysverktyg
Temarapport
Fakta om statistiken
En viktig skillnad mellan Cancer i Sverige och andra rapporter om cancer är hur åldersstandardiseringen görs. Cancer i Sverige speglar läget utifrån åldersfördelningen i Sverige och är därför mindre lämplig för internationella jämförelser.
Ålder
Cancer i Sverige inkluderar åldrarna 20 år och äldre för samtliga cancerformer utom barncancer som redovisas för barn 0 till 19 år. För all cancer utom icke-melanom hudcancer redovisas även siffror för alla åldrar.
Vid beräkning av relativ överlevnad är åldrarna 90 år och äldre exkluderade, och vid beräkning av förekomst är åldrarna 100 år och äldre exkluderade.
Beräkning av insjuknande
Insjuknande, eller incidens, anger antalet individer som insjuknat i cancer per år i Sverige. Cancer i Sverige räknar tumörer av samma typ och på samma plats en gång, medan annan rapportering kan använda sig av andra regler för vilka tumörer som ska tas med i beräkningen. Detta gör till exempel att antalet som insjuknar i bröstcancer skiljer sig åt i Cancer i Sverige jämfört med andra rapporter.
Beräkning av dödlighet
Dödlighet, eller mortalitet, anger antalet individer som dött i cancer per år i Sverige. Måttet baseras på information om underliggande dödsorsak från dödsorsaksintygen.
Beräkning av totalförekomst
Total förekomst, eller totalprevalens, är ett mått på det totala antalet personer som har eller har haft cancer, oavsett hur lång tid tillbaka diagnosen sattes. Måttet innefattar de personer som diagnosticerats med cancer från och med den 1 januari 1970 och som var vid liv och folkbokförda i Sverige den 31 december 2024. Uppgifter om insjuknande i cancer utanför Sverige och innan år 1970 saknas, vilket innebär en viss underskattning.
Beräkning av femårsförekomst
Femårsförekomst, eller femårsförekomst, är ett mått på antalet personer som har eller har haft cancer diagnostiserad som längst 5 år tillbaka i tiden, vilket motsvarar ungefär den tid som de flesta cancerpatienter har regelbunden kontakt med cancervården efter diagnosen. Måttet innefattar de personer som insjuknat i cancer under de senaste fem åren och som var vid liv och folkbokförda i Sverige aktuellt år.
Beräkning av relativ överlevnad
Relativ överlevnad beskriver överlevnaden hos cancerpatienter i procent av den förväntade överlevnaden om de inte haft cancer. Måttet visar alltså hur cancersjukdomen påverkar överlevnaden.
Relativ överlevnad i Cancer i Sverige inkluderar åldrarna 20 till 89 år för samtliga cancerformer utom barncancer som redovisas för barn 0 till 19 år. För all cancer utom icke-melanom hudcancer redovisas även siffror för åldrarna 0 till 89 år.
Relativ överlevnad beräknas som kvoten mellan den observerade överlevnaden för cancerpatienterna och den förväntade överlevnaden hos den grupp av personer i den allmänna befolkning som patienterna tillhör. Fördelen med den här metoden är den inte förlitar sig på information om underliggande dödsorsak från dödsorsaksintygen. Relativ överlevnad ett och fem år efter diagnos redovisas per kön i riket och för grupper definierade av: ålder, län, sjukvårdsregion, socioekonomisk områdestyp, utbildning och stadium. Inte alla cancerformer redovisas i alla grupper.
Åldersstandardiserade värden
Standardiseringen görs genom att vikta om alla mått efter samma åldersfördelning. För måtten insjuknande och dödlighet används åldersfördelningen i befolkningen i Sverige det senast tillgängliga året (2024), för måttet relativ överlevnad används åldersfördelningen bland de patienter som insjuknat aktuell cancerform år 2020–2024.
Åldersstandardisering gör det möjligt att jämföra olika grupper med olika åldersfördelning, eftersom det ger en bild av hur resultatet skulle varit om alla hade haft samma åldersfördelning.
Utan åldersstandardisering skulle det exempelvis kunna se ut som att en region är extra drabbad, när det i stället handlar om att den regionen har många äldre som oftare får den sortens diagnos. Genom att standardisera lyfter man bort åldersfaktorn och kan då få en mer rättvis jämförelse mellan olika grupper.
Källor
Statistiken är baserad på:
- Cancerregistret, Socialstyrelsen
- Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen
- Registret över totalbefolkningen, Statistiska centralbyrån
- Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån
- Registret över Regionala statistikområden, Statistiska centralbyrån
- Geografidatabasen, Statistiska centralbyrån
- Områdestyper, Boverket