Stora brister i vården för barn med adhd och autism
För första gången har Socialstyrelsen utvärderat hur de nationella riktlinjerna för vård vid adhd och autism följs och de regionala skillnaderna är stora. Inom primärvården och elevhälsan går dessutom införandet av riktlinjerna trögt, endast drygt hälften av vårdcentralerna har påbörjat arbetet. För kommunala verksamheter är andelen ännu lägre, vilket innebär att barn riskerar att inte få det och de insatser som gör mest nytta.
– Det är inte acceptabelt att barns tillgång till vård och stöd avgörs av var i landet man bor. Nationella riktlinjer finns just för att säkerställa vård på lika villkor, men de används i dag inte fullt ut, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.
Tidiga insatser uteblir – trots att behoven är kända
Tidiga insatser är avgörande för barns utveckling, skolgång och psykiska hälsa. Trots detta visar utvärderingen att endast knappt hälften av barn och unga - med problem som kan tyda på adhd eller autism - får insatser innan de får en diagnos. Denna andel har varit oförändrad mellan 2015 och 2023.
– Vi ser ett tydligt glapp mellan vad som är tänkt enligt lag och riktlinjer och vad som sker i praktiken. Barn får vänta på stöd tills en diagnos är klar, trots att behoven ofta är uppenbara långt tidigare, säger Maria State, enhetschef på Socialstyrelsen.
Om stöd inte sätts in i tid för de barn som behöver det riskerar det att leda till sämre skolresultat och ökad psykisk ohälsa.
Barn riskerar att falla mellan stolarna
Socialstyrelsen pekar på att ansvarsfördelningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), habilitering, primärvård, elevhälsa och kommunala aktörer som ett av de största hindren för en mer samlad vård. Bara ett fåtal av de aktörer som myndigheten undersökt har skriftliga rutiner för vård och stöd ska samordnas på ett bra sätt.
– När samordningen brister riskerar barnen och deras familjer att få ta över ansvaret för vården. Det är särskilt problematiskt för familjer som redan befinner sig i en utsatt situation, säger Maria State.
Socioekonomi påverkar tillgången till behandling
Utvärderingen visar tydliga socioekonomiska skillnader i tillgången till läkarbesök och läkemedelsbehandling. Barn och unga i resursstarka områden får oftare adhd-läkemedel efter diagnos än barn i socioekonomiskt utsatta områden. Liknande mönster ses för behandling mot svårigheter att sova som är kopplad till läkemedelsbehandlingen.
– Vård ska ges efter behov, inte efter familjens ekonomi eller var man bor. De skillnader vi ser i läkemedelsbehandling är ett tydligt tecken på socioekonomiska skillnader som påverkar hälsoutfall mellan grupper, säger Björn Eriksson.
Risk för långsiktiga konsekvenser
Barn och unga med adhd och autism har generellt sämre skolresultat än jämnåriga. Men det har visat sig att behandling, särskilt med adhd-läkemedel, leder till en högre andel godkända betyg. Socioekonomiska skillnader i uthämtning av läkemedel riskerar att ojämlikheten förstärks och får konsekvenser långt in i vuxenlivet.
Socialstyrelsen konstaterar att riktlinjerna behöver följas upp och implementeras mer systematiskt för att säkerställa jämlik vård för alla barn – oavsett bostadsort.