Nationell plan: så kan förlossningsvården och eftervården bli bättre

Sverige har i ett internationellt perspektiv en mycket god och säker förlossningsvård med låg mödra- och barnadödlighet. Samtidigt visar Socialstyrelsens analyser att vården varierar beroende på var i landet man bor. Det gäller till exempel tillgången till föräldraskapsstöd, tillgången till fosterdiagnostik, hur uppföljningen efter förlossning ser ut, stöd vid amning och vid psykisk och fysisk ohälsa.

– I dag avgör bostadsort vilken vård gravida och födande får. Vi ser också fortsatta brister i exempelvis eftervården och vården för dem med särskilda behov. Alla ska ha samma rätt till trygg och jämlik vård, oavsett individuella förutsättningar eller var man bor, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Förslag: ta fram föräldraskapsprogram och utred centrum för amning

Förslaget till nationell plan har tagits fram på uppdrag av regeringen och föreslås gälla perioden 2026–2035. Den innehåller tio övergripande mål, en rad delmål och förslag till insatser. Ett av dem är att ett nationellt föräldraskapsstödsprogram tas fram för blivande föräldrar.

– Många nyblivna föräldrar hade önskat mer förberedelse inför den första tiden, men idag är stödet ojämlikt över landet. Därför ser vi behov av ett nationellt program för mödrahälsovården så att de kan ge ett kvalitetssäkrat och jämlikt förberedande stöd till dem som väntar barn, säger Susanne Åhlund, utredare och Chief Midwifery Officer på Socialstyrelsen.

– Det kan handla om frågor som rör amning, förlossningsförberedelse, sömn, skötsel av barnet, återhämtning efter graviditet och förlossning eller förändringar i parrelationen. Programmet behöver även innehålla riktat stöd till olika målgrupper.

Bland förslagen finns även att utreda behov av ett kunskapscentrum för fosterdiagnostik och ett kunskapscentrum för amning.

– Många av dem som vill amma upplever att de inte får tillräckligt stöd både på BB och när de kommit hem. Vi har också sett över tid att allt färre kvinnor ammar, och här behöver informationen under graviditeten och tillgängligheten till stöd efter förlossning bli bättre. Ett kompetenscentrum skulle också kunna sprida kunskap om amning till både vårdpersonal och föräldrar, säger Susanne Åhlund.

Avstånd till förlossningskliniker har ökat i norra och mellersta Sverige

En viktig faktor som betonas i planen är en jämlik tillgång till vården i hela Sverige. Avståndet till närmaste förlossningsklinik har ökat i norra och mellersta Sverige sedan 2010. Socialstyrelsen bedömer att det behövs en utredning av hur vården är organiserad och fungerar idag för gravida och födande som bor i glesbygd och landsbygd, för att kunna ta ställning till om det behövs nya arbetssätt för att säkerställa tillgänglighet och patientsäkerhet.

– Vi ser att det behövs mer kunskap om hur man har lagt upp vården i områden med långa avstånd till förlossningsklinikerna. Det kan handla om hur man har organiserat vård och transporter men också hur gravida, födande och nyblivna föräldrar upplever vården och vad som bidrar till ökad trygghet. Det kan även finnas behov av att fortsätta stödja utvecklingen i glesbygd och på landsbygd exempelvis genom riktade statsbidrag, säger Emma Lindgren, utredare på Socialstyrelsen.

Uppföljningen av planen föreslås ske genom årliga regiondialoger, analyser utifrån indikatorer och särskilda studier för att säkerställa att det sker en utveckling mot målen.

– Vi ser en risk för att skillnaderna i vården annars kvarstår. Den här planen ger förslag på utveckling i en långsiktig riktning och konkreta verktyg för att säkra kvalitet och jämlikhet i hela landet, säger Björn Eriksson.