Brist på allergivård trots växande behov – patienter kan bli utan vård

Allergier är några av våra vanligaste kroniska sjukdomar och berör över en tredjedel av Sveriges befolkning. Nu presenterar Socialstyrelsen tillsammans med Livsmedelsverket ett förslag till en nationell strategi och handlingsplan för en mer förebyggande, effektiv och jämlik allergivård. Strategin som föreslås gälla i fem år utgör också ett viktigt steg inför de första nationella riktlinjerna för allergivården som blir klara nu i vår.

– Allergier är ett stort och växande folkhälsoproblem. Med den här strategin pekar vi ut en gemensam riktning för hur vården och samhället kan möta behoven på ett mer jämlikt sätt, säger Björn Eriksson, generaldirektör för Socialstyrelsen.

Det finns sannolikt flera orsaker till att allergier ökar, men en kombination av förändrat klimat, ändrade levnadsvanor, kosthållning och exponeringar för olika ämnen kan vara del av förklaringen. Astma, pollenallergi, matallergi och eksem som torr hud, klåda och kliande utslag (böjveckseksem) påverkar vardagen för miljontals människor. Samtidigt visar analyser tydliga skillnader i tillgång till vård i landet, både mellan regioner och mellan olika grupper i samhället.

Stärkt primärvård och bättre kompetens

Förslaget betonar primärvårdens centrala roll, eftersom de flesta patienter med allergi får sin vård via landets vårdcentraler. Samtidigt behöver den specialiserade vården stärkas för personer med mer avancerade vårdbehov eftersom där finns stora brister. Väntetiden till besök hos en allergolog är i genomsnitt över 110 dagar.

– Det handlar om tillgång till rätt kompetens och en fungerande vård, inte minst i övergången från barn- till vuxenvård, säger Lena Martin, utredare på Socialstyrelsen.

Barn med viss matallergi, till exempel ägg, kan i vissa fall helt friskskrivas som vuxna, då de vuxit ifrån sin allergi. Men det kräver ofta bedömning av allergolog.

– Mat som barn kanske undvikit i hela sitt liv kan de alltså fritt börja äta när de blivit vuxna, säger Lena Martin.

Socialstyrelsens lyfter därför kontinuerlig fortbildning för läkare, sjuksköterskor, dietister och annan vårdpersonal som avgörande för att minska regionala skillnader och förbättra kvaliteten i vården.

Säkrare livsmedel och uppföljning för bättre kvalitet

En viktig del av uppdraget har varit att beskriva hur livsmedel kan bli säkrare för personer med matallergi och celiaki (glutenintolerans). Strategin ger förslag på insatser för att höja kunskapen hos livsmedelsföretag, skolor, förskolor och andra aktörer som möter personer med allergi i vardagen.

Ett viktigt fokusområde i strategin är förbättrad uppföljning av allergivården. Genom gemensamma uppföljningsmått och bättre rapportering kan vårdens kvalitet följas över tid och insatser riktas dit behoven är störst.