Komplext uppdrag för chefer inom äldreomsorgen visar ny kartläggning

Första linjens chefer leder den dagliga verksamheten i äldreomsorgen och har ofta titeln enhetschef eller verksamhetschef på ett särskilt boende eller inom hemtjänst. På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen undersökt hur förutsättningarna ser ut för den här chefsgruppen, som uppskattningsvis omfattar 4000-5000 personer.

– Uppdraget är komplext. Man kläms mellan krav från ledningen och krav från medarbetare samt de personer som får vård och omsorg och deras anhöriga. Utöver det så är arbetsvardagen för dessa chefer snabbföränderlig och kräver många snabba beslut och prioriteringar, konstaterar Homan Amani, utredare på Socialstyrelsen.

Många anställda under sig

De svårigheter som kommer fram i kartläggningen är bland annat kopplade till det höga antalet anställda och hanteringen av personalfrågor. Första linjens chef på ett särskilt boende har i genomsnitt 50 anställda under sig, motsvarande siffra för chefer inom hemtjänst är 42.

– Det är en utmaning att finnas till hands för frågor i en verksamhet som pågår dygnet runt. Flera beskriver stressen över att behöva vara tillgängliga efter arbetstid och exempelvis svara på telefonsamtal. Stödet behöver utvecklas, det finns administrativa stöd som avlastar men exempelvis personalansvaret kan de inte delegera bort, säger Homan Amani.

Inte delaktiga i beslut

En majoritet av de chefer som Socialstyrelsen intervjuade uppgav att de inte kände sig delaktiga i beslut som fattas på ledningsnivå. De efterlyste även tydligare mål, speciellt de som arbetar i offentligt drivna verksamheter.

– Fler första linjens chefer i enskilt drivna verksamheter än i offentliga verksamheter upplever att det finns tydliga mål och krav och tydlig uppföljning som stöd, säger Homan Amani.

Cirka nio av tio av första linjens chefer inom äldreomsorgen är kvinnor. Majoriteten har lång chefserfarenhet och är högutbildade. Ungefär 40 procent har en socionomutbildning eller utbildning inom social omsorg, 25 procent har en sjuksköterskeutbildning och 15 procent har en beteendevetenskaplig utbildning. Även om kompetensen är hög efterlyser de mer utbildning för sig själva och sin personal.

– Många önskar till exempel att det skulle införas en nationell utbildning, likt den rektorsutbildning som finns inom utbildningssektorn, säger Homan Amani.

Hög motivation

Två av tio avslutar sin tjänst inom två år, men oftast byter de till ett annat jobb på första linjens chefsnivå inom vård- och omsorgssektorn.

– Många känner en hög motivation för arbetet, säger Homan Amani.

Socialstyrelsen genomförde kartläggningen våren 2021, dels genom enkäter till cirka 1 100 chefer, med en svarsfrekvens om cirka 60 procent, dels genom intervjuer med 38 chefer.