LCHAD-brist och TFP-brist

Sjukdom/tillstånd

LCHAD-brist och TFP-brist är två ärftliga ämnesomsättningssjukdomar (metabola sjukdomar) med snarlika symtom. De påverkar kroppens förmåga att omvandla fett till energi.

Båda sjukdomarna ingår sedan 2010 i den allmänna screeningen av nyfödda i Sverige (PKU‑provet), som görs för att tidigt upptäcka allvarliga, behandlingsbara sjukdomar. Tidig diagnos och förbättrad behandling har gjort att prognosen förbättrats under de senaste åren.

Symtomen orsakas av nedsatt funktion i olika delar av ett enzymkomplex (mitokondriellt tri­funktionellt protein, TFP) som behövs för nedbrytning av fettsyror i kroppen. Enzymer är proteiner som påskyndar kemiska reaktioner i kroppen utan att själva förbrukas.

Sjukdomarna har fått sina namn efter vilken funktion som är nedsatt i mitokondriellt trifunktionellt protein (TFP). LCHAD-brist är en isolerad brist på funktion hos enzymet long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase. TFP-brist (trifunktionell proteinbrist) syftar på att flera funktioner i mitokondriellt trifunktionellt protein är nedsatta.

Enzymbristen innebär att blodsockret hastigt kan sjunka i samband med längre tids fasta, infektioner och fysisk eller psykisk stress, ibland med livshotande ämnesomsättningskriser som följd. Fettsyror kan ansamlas i olika organ, till exempel i muskler. Det kan medföra muskelsvaghet och smärtor hos personer med sjukdomarna. Symtomen visar sig vanligen under nyföddhetsperioden och upp till femårsåldern. Förebyggande kostbehandling finns och är effektiv.

LCHAD-brist beskrevs första gången under 1980-talet. Den bakomliggande enzymdefekten kartlades av den holländska kemisten Ronald Wanders år 1989. Ett år senare beskrev han och hans medarbetare även mitokondriellt trifunktionellt protein och TFP-brist.

Sjukdomarna tillhör gruppen betaoxidationsdefekter, som innebär nedsatt funktion i något av enzymstegen som krävs för nedbrytning av fettsyror till energi inuti cellen. I Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns ett separat informationsmaterial om en annan betaoxidationsdefekt, se MCAD-brist.

Förekomst

Det föds i genomsnitt 2 barn per 100 000 med LCHAD-brist eller TFP-brist varje år i Sverige. Uppskattningsvis finns det omkring 25 personer med någon av sjukdomarna i landet, varav de flesta har LCHAD-brist.

Orsak

LCHAD-brist orsakas av sjukdomsorsakande varianter (mutationer) i genen HADHA, medan TFP-brist orsakas av sjukdomsorsakande varianter i någon av generna HADHA eller HADHB. Vanligast är LCHAD-brist orsakad av en specifik variant (c.1528G>C) i genen HADHA. Generna HADHA respektive HADHB, båda på kromosom 2p23.3, är mallar för tillverkningen av (kodar för) proteiner som utgör subenheter i ett enzymkomplex som kallas mitokondriellt trifunktionellt protein.

Mitokondriellt trifunktionellt protein har till uppgift att bryta ned fettsyror för att kroppen ska kunna omvandla fett till energi. Denna process kallas betaoxidation och sker i cellens mitokondrier. Mitokondrier är små enheter i cellerna där olika kemiska reaktioner äger rum för att omvandla energi till former som kroppens organ kan använda. Proteinet innehåller tre olika enzym med betydelse för flera steg i nedbrytningen av långa fettsyror. Oavsett vilket av enzymerna som har nedsatt funktion blir symtomen snarlika.

Fett är kroppens viktigaste energikälla. När man har ätit byggs fett upp som en energidepå i kroppen. Mellan måltiderna och framför allt under den långa fasteperioden nattetid bryts sedan fettet ned för att ge energi.

Olika organ i kroppen använder olika energikällor. När musklerna arbetar under lång tid används fett som energikälla, medan de vid arbete under kort tid använder glykogen. Glykogen är ett ämne som finns i musklerna och levern. Det består av kedjor av sammanbundna glukosmolekyler och kan snabbt brytas ned till glukos (socker). Hjärtmuskeln använder huvudsakligen fett som energi, medan hjärnan främst kräver glukos. Glukos bildas genom nedbrytning av glykogen och aminosyror, men kan också komma utifrån via maten.

Nedbrytningen av fett sker med hjälp av ett tjugotal enzymer. Enzymerna i mitokondriellt trifunktionellt protein bidrar till tre av de kemiska reaktionerna vid nedbrytningen av fettsyror i cellens mitokondrier. Fettsyror kan också brytas ned i andra delar av cellen än mitokondrierna, men det sker då inte med samma hastighet.

Vid LCHAD-brist och TFP-brist försämras kroppens förmåga att omvandla fett till energi. Under normala förhållanden med regelbundet näringsintag bibehålls en adekvat energibalans i kroppen. I situationer när det finns ett ökat behov av energiomvandling från fett uppstår energibrist. Det kan till exempel vara vid fasta, feber, hårt muskelarbete eller stress. Detta leder till skadlig påverkan på energikrävande organ som hjärta, skelettmuskulatur och hjärna, så kallad metabol dekompensation. Längre tids energibrist hos personer med LCHAD-brist och TFP-brist kan leda till svår glukosbrist (hypoglykemi), vilket är ett livshotande tillstånd. Vid metabola dekompensationer ansamlas stora mängder fettsyror i levern, hjärtat, musklerna och njurarna, med följd att organens funktion riskerar att skadas.

Ärftlighet

Både LCHAD-brist och TFP-brist nedärvs autosomalt recessivt, vilket innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en sjukdomsorsakande variant av en gen. Vid varje graviditet med samma föräldrar är sannolikheten 25 procent att barnet får genvarianten i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. Sannolikheten att barnet får en sjukdomsorsakande genvariant i enkel uppsättning är 50 procent. Då blir barnet, liksom föräldrarna, frisk bärare av en genvariant. Sannolikheten att barnet varken får sjukdomen eller blir bärare av en sjukdomsorsakande genvariant är 25 procent.

Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom, som har två sjukdomsorsakande genvarianter, får barn med en person som inte har en genvariant, ärver samtliga barn den en sjukdomsorsakande genvariant i enkel uppsättning. De får då inte sjukdomen. Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom får barn med en frisk bärare av en sjukdomsorsakande genvariant är sannolikheten 50 procent att barnet får sjukdomen. Sannolikheten för att barnet blir frisk bärare av en sjukdomsorsakande genvariant är också 50 procent.

Autosomal recessiv nedärvning.

Symtom

LCHAD-brist och TFP-brist ingår i den allmänna nyföddhetsscreeningen (PKU‑provet) för allvarliga, behandlingsbara sjukdomar. Om sjukdomen upptäcks vid screeningen kan förebyggande behandling hinna starta innan symtomen visar sig, men symtom kan uppträda innan screeningprovet har hunnit analyseras. Tidig diagnos och förbättrad behandling har gjort att prognosen förbättrats under de senaste åren.

Akuta symtom

Här beskrivs förloppet vid obehandlad sjukdom.

Symtomen på LCHAD-brist och TFP-brist börjar visa sig någon gång från nyföddhetsperioden upp till cirka fem års ålder, vanligen under det första levnadsåret. De flesta barn insjuknar akut med symtom orsakade av att blodsockret hastigt sjunker (hypoglykemi), vilket hos små barn kan yttra sig som slöhet och blekhet följt av medvetande­påverkan och kramper. Eftersom nedbrytningen av fettsyror inte fungerar lagras de i levern, musklerna och hjärtat, och det finns i akutskedet en ökad risk för rytmrubbningar i hjärtat och hjärtstillestånd. Om sjukdomsattacken inte behandlas snabbt är tillståndet livshotande.

Hos en del barn utvecklas sjukdomen långsamt, med symtom från levern, musklerna, ögonen och hjärtat. Innan sjukdomen är känd blir levern och hjärtat ofta förstorade på grund av fettinlagringen. Fettinlagring gör troligtvis också att upptaget av vatten i tarmen är försämrat, vilket medför att små barn lätt får diarréer.

Kroniska symtom

Även efter att diagnosen är ställd och behandling ges kan allmäntillståndet växla hos både barn och vuxna med sjukdomarna. I samband med infektioner, psykisk eller fysisk stress alternativt dåligt matintag behöver kroppen mobilisera extra mycket energi, varvid symtomen uppkommer. Personer med sjukdomarna kan drabbas av hypoglykemi om inte behandling sätts in tidigt. Musklerna blir svaga och ömma, och smärtar vid beröring. Ibland medför attacken att muskelcellerna skadas så att myoglobin, det ämne som ger muskeln dess röda färg, läcker ut från muskeln till blodet och filtreras ut i urinen. Det gör att urinen blir mörk (myoglobinuri). Alltför hög koncentration av myoglobin i urinen skadar njurarna med risk för njursvikt.

Ögon

Trots god behandling finns det risk för att ögonkomplikationer utvecklas, i synnerhet näthinne­förändringar. Det förekommer främst hos personer med LCHAD-brist, men också vid TFP-brist. Barn med sjukdomarna har oftast inte några synliga näthinneförändringar under nyföddhetsperioden, men tidiga tecken på näthinnepåverkan i form av pigmenteringar utvecklas hos de flesta i 4- till 6-årsåldern. Senare kan fibrösa eller ärrliknande förändringar uppstå. De första symptomen hos barnen är ofta ljuskänslighet och ibland försämrat mörkerseende. Förmågan att se färger kan försämras och synfältsdefekter uppstår på grund av pigmenteringarna och ärren i näthinnan (retinochoriopati). Det finns också ökad risk för närsynthet (myopi). Om näthinnans funktion försämras ytterligare kan det leda till nedsatt syn och ibland till svår synnedsättning eller blindhet. Studier har visat att det troligen är näthinnans pigmentepitelceller som påverkas i ett första skede och därefter syncellerna, det vill säga stavarna och tapparna.

Nervsystemet

Perifera nerver som förbinder kroppens olika delar med hjärnan och ryggmärgen i det centrala nervsystemet kan på sikt påverkas (perifer neuropati), framför allt i benen. Personer med sjukdomarna kan få domningar, stickningar och känselbortfall i armar och ben.

Övrigt

En gravid kvinna som bär på ett foster med LCHAD-brist eller TFP-brist har ökad risk för svår havande­skaps­förgiftning (toxikos) under den sista tredjedelen av graviditeten. Det är ett mycket allvarligt tillstånd för kvinnan med bland annat kraftig leverpåverkan och brist på blodplättar, så kallat HELLP-syndrom (hemolysis, elevated liver enzymes, low platelets). Föräldrar som fått ett barn med någon av sjukdomarna och planerar ytterligare barn bör känna till att det finns en ökad risk för denna komplikation.

Diagnostik

Sedan 2010 ingår LCHAD-brist och TFP-brist i screeningen av nyfödda (PKU‑provet) för att upptäcka allvarliga, behandlingsbara sjukdomar. På nyfödda tas blod för PKU-provet så snart som möjligt efter 48 timmars ålder. Därmed ställs diagnosen som regel före en veckas ålder. De flesta barn med LCHAD-brist eller TFP-brist får genom screeningen en tidig diagnos och snabbt insatt behandling innan allvarliga symtom uppkommit.

Symtomen hos barn som inte diagnosticerats med hjälp av PKU-provet kan vara svåra att känna igen. En oväntad och dramatisk försämring av allmäntillståndet i anslutning till en okomplicerad infektionssjukdom, diarré eller feber hos ett spädbarn eller småbarn kan vara tecken på LCHAD- eller TFP-brist. Barn som har kombinationen leverpåverkan, muskelsvaghet och förstorat hjärta (kardiomyopati), liksom barn med pigmenteringar i ögonbottnarna i kombination med hypoglykemi, ger misstanke om LCHAD-brist och TFP-brist.

Misstanken om diagnoserna stärks om barnet har förhöjda värden av vissa enzymer: transferaser (ASAT, ALAT) och kreatinkinas (CK) som finns i muskelcellerna och läcker ut i blodet vid muskelpåverkan.

För att bekräfta diagnosen undersöks acylkarnitiner, ett slags fettsyror, i ett plasmaprov. I akutfasen ses även karaktäristiska nedbrytningsprodukter vid undersökning av organiska syror i urinen. LCHAD-brist och TFP-brist kan vara svåra att skilja åt med hjälp av acylkarnitinprovet.

Diagnosen bekräftas med DNA-analys.

Ögonen hos barn med LCHAD- eller TFP-brist undersöks av en barnögonläkare eller ögonläkare med kunskap om metabola sjukdomar så snart diagnosen har ställts.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att erbjuda genetisk vägledning. Det innebär information om sjukdomen och hur den ärvs, samt en bedömning av sannolikheten för olika familjemedlemmar att få barn med samma sjukdom.

Vid ärftliga sjukdomar där den genetiska avvikelsen är påvisad i familjen kan i vissa fall anlagsbärar­diagnostik, fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik/testning (PGD/PGT) utföras.

Behandling/stöd

Sjukdomarna är mycket allvarliga, men sällan livshotande när diagnosen är fastställd och behandlingen har påbörjats. Sedan 2010 ingår LCHAD- och TFP-brist i den svenska nyföddhetsscreeningen. Vid avvikelser i screeningprovet som inger misstanke om någon av sjukdomarna kallas barnet till närmaste metabola centra för bekräftande provtagning, medicinsk bedömning och start av förebyggande kost­behandling. Om det nyfödda barnet inte är välmående kan man ibland behöva starta akutbehandling i detta skede.

Personer med LCHAD- eller TFP-brist har i sin normala vardag kostbehandling, men i samband med situationer med ökat energibehov eller nedsatt födointag kan akutbehandling behövas.

Akutbehandling

Vid akut insjuknande ges glukos i en blodåder (intravenöst). Detta har två funktioner: dels höjs glukoskoncentrationen i blodet så att hjärnans energibehov tillgodoses, dels frisätts insulin till blodet. Insulinet blockerar fettnedbrytningen så att inlagringen av fett i olika organ bromsas. Vid svår muskelpåverkan med myoglobinuri kan större mängder intravenös vätska samt vätskedrivande läkemedel ges (forcerad diures) för att minska risken för skada på njurarna.

Kostbehandling

Efter det akuta skedet består behandlingen vid LCHAD- eller TFP-brist av en specialkost med låg andel fett där det mesta är MCT-fett (medium chain triglycerides). Det innehåller fettsyror med medellånga kedjelängder, som bryts ned av andra enzym än de som är defekta vid sjukdomarna. Personer med sjukdomarna får även tillskott av vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror. Kostbehandlingen genomförs i samråd med en dietist med god kännedom om metabola sjukdomar.

Kostbehandlingen är krävande, men har god effekt. Fettinlagringen i levern och hjärtat försvinner, och musklerna återfår sin styrka. Eftersom det är viktigt att undvika långa fasteperioder bör tiden mellan måltiderna normalt inte överstiga fyra timmar. För att undvika den höga fettnedbrytningen under nattens fasta och risken för lågt blodsocker krävs antingen extra måltider under natten eller kontinuerlig tillförsel av specialnäring. Nästan alla personer med LCHAD-brist eller TFP-brist får näringstillförsel via PEG (perkutan endoskopisk gastrostomi), en så kallad knapp. Det är en operativt åstadkommen förbindelse till magsäcken via bukväggen.

I samband med infektioner med feber eller annan stress som medför ett ökat energibehov måste extra glukos tillföras för att undvika hypoglykemi och för att blockera nedbrytningen av fett. Det ges vanligen i form av tillskott med ett kolhydratpulver uppblandat i vatten som intas mellan ordinarie måltider. Vid svårigheter att behålla mat och kolhydratblandning krävs ofta inläggning på sjukhus för intravenös glukosbehandling. Allt eftersom barnet växer, blir rörligare och mer aktivt krävs mer energi. Föräldrar och andra i barnets närhet bör vara uppmärksamma på balansen mellan fysisk aktivitet och energiintag. Inför planerad fysisk ansträngning ges ofta extra energitillskott innan aktiviteten.

Ögon

God ämnesomsättning (metabol kontroll) med rätt kosthållning verkar minska, men inte ta bort, risken för syn- och ögonkomplikationer. Tidigt insatt behandling kan fördröja utvecklingen av synnedsättning, men det är viktigt med regelbundna kontroller. Majoriteten av barn med LCHAD-brist har utvecklat någon typ av syn- eller näthinnepåverkan i tonåren. Hur synen påverkas på mycket lång sikt är okänt.

Myopi (närsynthet) korrigeras med glasögon eller linser.

Uppföljning

Personer som har LCHAD-brist eller TFP-brist behandlas av ett team med läkare, dietister, sjuksköterskor och psykologer med specialistkunskap om ärftliga ämnesomsättningssjukdomar. Det är viktigt med regelbundna kontroller av näringstillståndet hos både barn och vuxna med sjukdomarna. Hos barn följs även tillväxt och utveckling. Om man inte bor i närheten av ett sjukhus med ett expertteam bör behandlande läkare på hemorten ha nära och regelbunden kontakt med ett sådant team.

Ögonen undersöks årligen under barndomen av ögonläkare med kunskap om metabola sjukdomar. Barnet får ögondroppar som vidgar pupillen för att man ska kunna bedöma ögonbottnarna samt undersöka om barnet behöver glasögon. Kontroll av eventuell skelning kan behövas.

Från 3–4 års ålder kontrolleras också synskärpan. Näthinnan kan då ofta också fotograferas med en särskild vidvinkelkamera (Optos med autofluorescens) samt avbildas med OCT (optisk koherens­tomografi). Båda metoderna ger värdefull information utan att kräva narkos. Hur näthinnans olika celler verkligen fungerar kan inte bestämmas annat än genom så kallad ERG (elektro­retinografi). Det rekommenderas från 1 års ålder och sedan var tredje till femte år under uppväxten, beroende på vilka symptom barnet har och hur övriga undersökningar utfaller. ERG måste göras under narkos på små barn.

Ögonläkarkontrollerna kan glesas ut efter 15 års ålder, men bör fortsätta i vuxen ålder. När barnen blir äldre bör också vidvinkelseendet (synfältet) undersökas. Synfältsundersökning krävs i samband med körkortstillstånd.

Utöver den medicinska behandlingen är det viktigt att behovet av psykologiskt och socialt stöd tillgodoses. Personer med sjukdomen bör erbjudas fortlöpande stöd utifrån ålder och mognad. Kontakt med andra i liknande situation är ofta betydelsefullt.

Rehabilitering

Barn och vuxna med svår synnedsättning och blindhet behöver syn­rehabilitering från Syncentralen. Där finns ett tvärprofessionellt team med särskild kunskap om synfunktions­nedsättning och dess effekter på vardagsliv, hälsa och utveckling. Syncentralen kan, i samarbete med ögonläkare, bistå med insatser som utredning, utprovning av hjälpmedel, hjälp med att lära sig tekniker som kompenserar för synskadan, information om funktionsnedsättningen och samtalsstöd. Information om samhällets stöd samt råd inför anpassning av bostaden och andra miljöer som personer med sjukdomarna vistas i ges också. Närstående får också stöd. Insatserna planeras utifrån de behov som finns och varierar över tid.

Vuxen

I vuxen ålder behövs fortsatta medicinska insatser och ibland synrehabilitering. Kostbehandlingen fortsätter hela livet. Risken för akuta försämringsepisoder med muskelpåverkan (rabdomyolys) och hjärtpåverkan finns kvar i vuxen ålder och regelbundna kontakter med dietist och läkare på metabolt centra är nödvändiga.

Kvinnor med LCHAD- eller TFP-brist bör under graviditet följas inom specialistmödravården. En planering avseende näringsintag och kontroller i samband med förlossning och eftervård bör upprättas i samråd med ansvariga läkare på metabol- och förlossningsklinik.

Samhällsstöd

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta vardagslivet för personer med funktionsnedsättningar och deras närstående.

Arbetsförmedlingen ger vägledning vid funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Försäkringskassan samordnar de insatser som behövs för att söka eller återgå i arbete när en funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan.

Forskning

Det pågår forskning om LCHAD-brist och TFP-brist på flera håll i världen. En forskargrupp i Amsterdam under ledning av Ronald Wanders studerar genetiken och kemin vid sjukdomarna.

Vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm pågår i samarbete med Akademiska sjukhuset i Uppsala ett projekt där man bland annat mäter energiomvandlingen hos barn med LCHAD-brist före och efter måltid, under arbete samt vid diet. Även barnens kognitiva och motoriska utveckling studeras. Forskargruppen består av barnläkare, dietist, psykolog, ögonläkare, laboratorieläkare, kemist och fysiolog. Kontaktperson är professor Anna Nordenström (se under Resurspersoner).

Vid S:t Eriks ögonsjukhus, Kliniken för barnögonsjukdomar, skelning och elektrofysiologi, pågår en långtidsuppföljning av ögonkomplikationer hos barn med LCHAD-brist. Kontaktperson är professor och överläkare Kristina Teär Fahnehjelm (se under Resurspersoner).

Dietbehandling med triheptanoin, en syntetisk fettsyra, har sedan ett antal år studerats hos personer med bland annat LCHAD-brist och TFP-brist. Uppföljningsstudier har påvisat en minskad frekvens av akuta komplikationer. Ett läkemedel baserat på triheptanoin har nyligen registrerats i USA (2022).

Registret för medfödda metabola sjukdomar (RMMS) är ett nationellt kvalitetsregister där LCHAD- och TFP-brist finns med, se rmms.se. Här registreras information om behandling och resultat vid medfödda metabola sjukdomar, i syfte att utveckla kunskap och behandlingsmetoder inom hälso- och sjukvård.

Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör sällsynta hälsotillstånd, se orpha.net, sökord: long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency, LCHAD deficiency, mitochondrial trifunctional protein deficiency, TFP deficiency.

Databasen EU Clinical Trials Register drivs av EU:s läkemedelsmyndighet EMA som samlar information om europeiska kliniska studier, se clinicaltrialsregister.eu, sökord: LCHAD deficiency, TFP deficiency.

Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om kliniska studier, se clinicaltrials.gov, sökord: long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency, LCHAD deficiency, mitochondrial trifunctional protein deficiency, TFP deficiency.

Resurser

Kunskap om LCHAD-brist och TFP-brist och resurser för diagnostik och behandling finns vid universitetssjukhusen.

Expertteam för medfödda metabola sjukdomar, knutna till CSD, med särskild kompetens inom diagnostik, utredning och behandling, finns vid flera av universitetssjukhusen:

• Barn: Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra, Göteborg, telefon 031-342 10 00, ansvariga läkare: Annika Reims, e-post annika.reims@vgregion.se, och Katrin Adrian, e-post katarina.adrian@vgregion.se. För mer information om teamet, se sahlgrenska.se.
• Barn och vuxna: Centrum för medfödda metabola sjukdomar (CMMS), Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, telefon 08-123 700 00, e-post cmms.karolinska@regionstockholm.se, ansvarig läkare (vuxna): Mikael Oscarsson, e-post mikael.oscarson@regionstockholm.se, ansvarig läkare (barn): Rolf Zetterström, e-post rolf.zetterstrom@regionstockholm.se. För mer information om teamet, se karolinska.se.

Genetisk diagnostik samt undersökning av organiska syror i urinen och acylkarnitiner i plasma görs vid Centrum för medfödda metabola sjukdomar (CMMS), Karolinska Universitetssjukhuset och Klinisk kem, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

LCHAD-brist och TFP-brist ingår i nätverken MetabERN för medfödda metabola sjukdomar samt ERN-EYE för sällsynta ögonsjukdomar.

Pedagogiska resurser

Resurspersoner

Resurspersonerna kan svara på frågor om LCHAD-brist och TFP-brist:

Göteborg

Stockholm, barn

Stockholm, vuxna

Intresseorganisationer

Det finns ingen specifik intresseorganisation för personer med LCHAD-brist eller TFP-brist i Sverige, men generell kunskap finns hos följande organisationer:

Metabolic Support UK, tidigare Climb, är en brittisk internationellt verksam patientorganisation som stödjer familjer och arbetar för ökad kunskap om medfödda metabola sjukdomar, se metabolicsupportuk.org.

Databas

Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, se orpha.net, sökord: long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency, LCHAD deficiency, mitochondrial trifunctional protein deficiency, TFP deficiency.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Ytterligare information

• OMIM, Online Mendelian Inheritance in Man, omim.org, sökord: long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency, LCHAD deficiency, mitochondrial trifunctional protein deficiency, TFP deficiency
• GeneReviews (University of Washington), genereviews.org, sökord: long-chain hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency, trifunctional protein deficiency
• Orphanet, europeisk databas, orpha.net, sökord: long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency, LCHAD deficiency, mitochondrial trifunctional protein deficiency, TFP deficiency.

Litteratur

Dulz S, Atiskova Y, Engel P, Wildner J, Tsiakas K, Santer R. Retained visual function in a subset of patients with long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency (LCHADD). Ophthalmic Genet 2020; 42: 23–27. https://doi.org/10.1080/13816810.2020.1836658

Fletcher AL, Pennesi ME, Harding CO, Weleber RG, Gillingham MB. Observations regarding retinopathy in mitochondrial trifunctional protein deficiencies. Mol Genet Metab 2012; 106: 18–24. https://doi.org/10.1016/j.ymgme.2012.02.015

Gillingham MB, Weleber RG, Neuringer M, Connor WE, Mills M, van Calcar S et al. Effect of optimal dietary therapy upon visual function in children with long-chain 3-hydroxyacyl CoA dehydrogenase and trifunctional protein deficiency. Mol Genet Metab 2005; 86: 124–133. https://doi.org/10.1016/j.ymgme.2005.06.001

Gillingham MB, Harding CO, Schoeller DA, Matern D, Purnell JQ. Altered body composition and energy expenditure but normal glucose tolerance among humans with a long-chain fatty acid oxidation disorder. Am J Physiol Endocrinol Metab 2013; 305: E1299–E1308. https://doi.org/10.1152/ajpendo.00225.2013

Guffon N, Mochel F, Schiff M, De Lonlay P, Douillard C, Vianey-Saban C. Clinical outcomes in a series of 18 patients with long chain fatty acids oxidation disorders treated with triheptanoin for a median duration of 22 months. Mol Genet Metab 2021; 132: 227–233. https://doi.org/10.1016/j.ymgme.2021.02.003

Hagenfeldt L, von Döbeln U. MCAD-brist och LCHAD-brist – en av våra vanligaste betaoxidationsdefekter. Metaboliten 2001; 1: 6–14.

Hagenfeldt L, von Döbeln U, Holme E, Alm J, Brandberg G, Enocksson E et al. 3-hydroxydicarboxylic aciduria – a fatty acid oxidation defect with severe prognosis. J Pediatr 1990; 116: 387–392. https://doi.org/10.1016/s0022-3476(05)82826-4

Haglind CB, Nordenström A, Ask S, von Döbeln U, Gustafsson J, Stenlid MH. Increased and early lipolysis in children with long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase (LCHAD) deficiency during fast. J Inherit Metab Dis 2015; 38: 315–322. https://doi.org/10.1007/s10545-014-9750-3

Haglind CB, Stenlid MH, Ask S, Alm J, Nemeth A, Döbeln U et al. Growth in long chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency. JI MD 2012; 8: 81–90. https://doi.org/10.1007/8904_2012_164

Halldin MU, Forslund A, von Döbeln U, Eklund C, Gustafsson J. Increased lipolysis in LCHAD deficiency. J Inherit Metab Dis 2007; 30: 39–46. https://doi.org/10.1007/s10545-006-0296-x

Lund AM, Skovby F, Vestergaard H, Christensen M, Christensen E. Clinical and biochemical monitoring of patients with fatty acid oxidation disorders. J Inherit Dis 2010; 33: 495–500. https://doi.org/10.1007/s10545-009-9000-2

Polinati PP, Ilmarinen T, Trokovic R, Hyotylainen T, Otonkoski T, Suomalainen A et al. Patient-specific induced pluripotent stem cell-derived RPE cells: Understanding the pathogenesis of retinopathy in long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency. Invest Ophthalmol Vis Sci 2015; 56: 3371–3382. https://doi.org/10.1167/iovs.14-14007

Spiekerkoetter U, Lindner M, Santer R, Grotzke M, Baumgartner MR, Boehles H et al. Management and outcome in 75 individuals with long-chain fatty acid oxidation defects: results from a workshop. J Inherit Metab Dis 2009; 32: 488–497. https://doi.org/10.1007/s10545-009-1125-9

Sörensen L, von Döbeln U, Åhlman H, Ohlsson A, Engvall M, Naess K et al. Expanded screening of one million Swedish babies with R4s and Clir for post-analytical evaluation of data. Int J Neonatal Screen 2020; 6: 42. https://doi.org/10.3390/ijns6020042

Steinmann D, Knab J, Priebe HJ. Perioperative management of a child with 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase (LCHAD) deficiency. Paediatr Anaesth 2010; 20: 371–373. https://doi.org/10.1111/j.1460-9592.2010.03274.x

Teär Fahnehjelm K, Holmström G, Liu Y, Haglind CB, Nordenström A, Halldin M et al. Ocular characteristics in 10 children with long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency: a cross-sectional study with long-term follow-up. Acta Ophthalmol Scand 2008; 86: 329–337. https://doi.org/10.1111/j.1600-0420.2007.01121.x

Teär Fahnehjelm K, Liu Y, Olsson D, Amrén U, Bieneck Haglind C, Holmström G et al. Most patients with long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency develop pathological or subnormal retinal function. Acta Paeditr 2016; 105: 1451–1460. https://doi.org/10.1111/apa.13536

Tonin AM, Amaral AU, Busanello EN, Grings M, Castilho RF, Wajner M. Long chain 3-hydroxy fatty acids accumulating in long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase and mitochondrial trifunctional protein deficiencies uncouple oxidative phosphorylation in heart mitochondria. J Bioenerg Biomembr 2013; 45: 47–57. https://doi.org/10.1007/s10863-012-9481-9

Tyni T, Kivelä T, Lappi M, Summanen P, Nikoskelainen E, Pihko H. Ophthalmologic findings in long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency caused by the G1528C mutation: a new type of hereditary metabolic chorioretinopathy. Ophthalmology 1998; 105: 810–824. https://doi.org/10.1016/s0161-6420(98)95019-9

Vockley J, Burton B, Berry G, Longo N, Phillips J, Sanchez-Valle A et al. Effects of triheptanoin (Ux007) in patients with long-chain fatty acid oxidation disorders: Results from an open-label, long-term extension study. J Inherit Metab Dis 2021; 44: 253–263. https://doi.org/10.1002/jimd.12313

Walter JH. Tolerance to fast rational and practical evaluation in children with hypoketonaemia. J Inherit Metab Dis 2009; 32: 214–217. https://doi.org/10.1007/s10545-009-1087-y

Wanders RJ, Ijlst L, van Gennip AH, Jakobs C, de Jager JP, Dorland L et al. Long-chain 3-hydroxyacyl-CoA dehydrogenase deficiency: identification of a new inborn error of mitochondrial fatty acid beta-oxidation. J Inherit Metab Dis 1990; 13: 311–314. https://doi.org/10.1007/bf01799383

Wilcken B, Leung KC, Hammond J, Kamath R, Leonard JV. Pregnancy and fetal 3-hydroxyacyl Coenzyme A dehydrogenase deficiency. Lancet 1993; 13: 407–408.
https://doi.org/10.1016/0140-6736(93)92993-4

Medicinsk expert/granskare/redaktion

Medicinska experter som skrivit och reviderat det ursprungliga underlaget är docent Ulrika von Döbeln, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, och professor och överläkare Kristina Teär Fahnehjelm, Karolinska Institutet samt S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm.

Den senaste revideringen är gjord av biträdande överläkare David Olsson, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, och professor och överläkare Kristina Teär Fahnehjelm, Karolinska Institutet samt S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm.