Goodpastures sjukdom
Sjukdom/tillstånd
Goodpastures sjukdom är en inflammationssjukdom som framför allt påverkar njurarna och lungorna. Sjukdomen är autoimmun vilket innebär att kroppens immunsystem felaktigt riktas mot de egna vävnaderna. Orsaken är inte känd. Goodpastures sjukdom är inte ärftlig, men vissa ärftliga faktorer kan ha betydelse för risken att insjukna.
Sjukdomen förekommer i alla åldrar men de flesta insjuknar i 20-årsåldern eller i 70-årsåldern. De första symtomen brukar vara diffus muskelvärk, allmän sjukdomskänsla och lätt förhöjd kroppstemperatur. Blod i urinen finns hos alla med sjukdomen men oftast i så liten mängd att den bara märks vid provtagning. Hos några är de första symtomen små blödningar i lungorna vilket leder till blodbrist och ibland även till blodiga upphostningar.
Njurfunktionen avtar först långsamt men kan sedan försämras mycket snabbt. IIlamående, klåda, svår trötthet, bensvullnad och påverkad andning är symtom som kan bero på att njurfunktionen är mycket nedsatt. Tillståndet kan då vara livshotande.
Goodpastures sjukdom behandlas med läkemedel, plasmabyte och dialys. Hos en del blir den nedsatta njurfunktionen bestående och några med sjukdomen behöver därför fortsatt dialysbehandling eller njurtransplantation.
Namnet Goodpastures sjukdom kommer från den amerikanske patologen Ernest William Goodpasture som 1918 beskrev en patient som avlidit av njurinflammation kombinerad med lungblödningar. Denna kombination kan ha många orsaker. Numera används namnet Goodpastures sjukdom bara för sjukdomar som orsakas av antikroppar riktade mot kärlväggen i njurarnas kapillärer (anti-basalmembransantikroppar, anti-GBM).
I den här texten används Goodpastures sjukdom som benämning på alla sjukdomstillstånd som orsakas av anti-GBM, oavsett om det rör sig om isolerad njurinflammation, isolerade lungblödningar eller en kombination av njurinflammation och lungblödningar.
Goodpastures sjukdom räknas till gruppen systemiska vaskuliter. Det är sjukdomar där inflammationer uppkommer i blodkärl på olika ställen i kroppen. I Socialstyrelsens kunskapsdatabas finns separat information om Takayasus arterit som också hör till gruppen systemiska vaskuliter.
Förekomst
Nyinsjuknandet i Goodpastures sjukdom har i olika länder beräknats till 1–2 per miljon invånare och år. I Sverige motsvarar det 10–20 personer varje år. Några uppgifter om det totala antalet personer med sjukdomen i Sverige finns inte.
Orsak
Orsaken till Goodpastures sjukdom är inte känd. Symtomen beror på en autoimmun reaktion som innebär att kroppens immunsystem bildar antikroppar riktade mot kärlväggen i njurarnas kapillärer, men det är okänt varför reaktionen i immunsystemet startar. Vissa genuppsättningar verkar öka risken något för att insjukna. Det gäller särskilt gener som styr utvecklingen av de proteiner som bildar människans vävnadstyp (human leucocyte antigen, HLA). En sådan gen är HLA-DR15.
Ärftlighet
Det finns ingen känd ärftlighet för Goodpastures sjukdom, men kombinationen av vissa variationer i olika gener kan öka risken att insjukna.
Symtom
Symtomen kan starta i alla åldrar, även i barndomen, men de flesta insjuknar i 20-årsåldern eller i 70-årsåldern. Sjukdomen kan pågå i flera månader upp till ett år utan att ge några symtom. Det första tecknet är ofta små mängder blod i urinen som bara märks vid undersökningar med urinsticka eller mikroskop. Detta gör att det är mycket ovanligt att sjukdomen uppmärksammas på tidigt stadium.
Njurfunktionen avtar först långsamt men kan sedan försämras mycket snabbt och upphöra helt inom loppet av någon eller några veckor. Till en början är symtomen ofta diffusa, som muskelvärk, allmän sjukdomskänsla och något förhöjd kroppstemperatur. Blodprov kan visa tecken på allmän inflammation genom till exempel högt C-reaktivt protein (CRP) eller förhöjd sänka (sänkningsreaktion, SR). En del personer med sjukdomen söker vård först när njurfunktionen nästan helt har upphört (svår njursvikt). De har då symtom som illamående, klåda, svår trötthet, bensvullnad och påverkad andning som beror på urinförgiftning och övervätskning. Tillståndet är livshotande och måste behandlas med dialys.
Goodpastures sjukdom kan också börja med symtom från lungorna. Små lungblödningar leder till blodbrist (anemi) som innebär minskade mängder av röda blodkroppar och lågt blodvärde (lågt hemoglobin, Hb). Vid röntgenundersökning kan lungblödningarna misstas för tecken på lunginflammation, vilket kan leda till fel diagnos. Om lungorna är mycket påverkade tillkommer symtom som blodiga upphostningar (hemoptys). Även lungornas förmåga att syresätta blodet kan påverkas. Risken för svår lungpåverkan är högre hos personer som röker.
Diagnostik
Nytillkommen njurfunktionsnedsättning med blod och äggvita i urinen, speciellt i kombination med blodig hosta, ger misstanke om sjukdomen.
Diagnosen ställs genom att påvisa anti-GBM i blodet eller i njurarna. Det görs genom analys av blodprover eller vävnadsprov från njurarna (njurbiopsi). Antikropparna är riktade mot ett protein som nästan uteslutande finns i kärlväggen hos de allra minsta blodkärlen i njurarna och lungorna. Mängden antikroppar i blodet kan kopplas till sjukdomens svårighetsgrad och förlopp och har därför betydelse för behandlingen. Det är vanligt att det samtidigt finns antikroppar riktade mot vita blodkroppar (anti-neutrofila cytoplasmatiska antikroppar, ANCA).
Behandling/stöd
Vid misstanke om sjukdomen är det viktigt att snabbt ställa diagnos och omedelbart påbörja behandling för att motverka ytterligare skador på njurarna. Behandlingen inriktas på att dämpa inflammation, bromsa bildningen av anti-GBM och ta bort de antikroppar från blodet som redan bildats.
Behandlingen består av kortison i höga doser, cellhämmande läkemedel (cytostatika) och plasmabyte (plasmaferes). Behandlingen med cytostatika behövs under 3-8 månader. Parallellt med detta behöver en del dialysbehandling som understödjer eller ersätter njurfunktionen. Många behöver också behandling med olika läkemedel som bidrar till att reglera blodtrycket samt salt- och vätskebalansen.
Efter behandlingen påbörjats brukar njurfunktionen stabiliseras och lungblödningarna upphöra. Under de första månaderna är det viktigt att följa förekomsten av anti-GBM genom täta blodprovskontroller, eftersom det finns risk för att symtomen återkommer. Sena återfall är ovanligt men den nedsatta njurfunktionen blir ofta bestående och många behöver därför fortsatt dialysbehandling.
Svåra lungblödningar kan påverka lungornas förmåga att syresätta blodet. Det kan leda till att en del med sjukdomen behöver behandling med syrgas eller respirator under en tid. Bestående symtom från lungorna är ovanligt.
Personer med mycket nedsatt njurfunktion behöver fortsatt dialysbehandling. Det finns två typer av dialys: hemodialys och peritonealdialys (PD, även kallad påsdialys). Vid hemodialys pumpas blodet ut ur kroppen och passerar en maskin för att renas på slaggprodukter innan det förs tillbaka in i kroppen igen. En behandling tar fyra till fem timmar och de flesta behöver minst tre behandlingar i veckan. Med peritonealdialys renas blodet via kroppens bukhinna (peritoneum) till dialysvätska som finns i bukhålan. Peritonealdialys kan utföras med utrustning som går att ta med sig eller användas under sömn.
För några med Goodpastures sjukdom kan det bli aktuellt med njurtransplantation. Transplantationen brukar vara möjlig att genomföra ungefär efter ett år av dialysbehandling, då det inte längre finns några antikroppar i blodet.
Forskning
I Sverige bedrivs forskning om Goodpastures sjukdom av en forskningsgrupp i Lund under ledning av Mårten Segelmark och Tomas Hellmark. Forskningen är inriktad på att kartlägga orsaken till sjukdomen och möjliggöra bättre behandling.
Internationellt bedrivs forskning av professor Billy Hudson vid Vanderbilt University i Nashville, USA, samt professor Charles Pusey vid Hammersmith Hospital i London, England.
Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör ovanliga diagnoser, www.orpha.net, sökord: goodpasture disease.
Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om kliniska studier, https://clinicaltrials.gov, sökord: goodpasture disease.
Resurser
Personer med Goodpastures sjukdom utreds och får behandling vid alla sjukhus eller remitteras vidare till närmaste sjukhus med möjlighet till plasmabytesbehandling.
Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) finns vid alla universitetssjukhus. CSD kan ta emot frågor samt ge vägledning och information om sällsynta hälsotillstånd. Kontaktuppgifter till CSD i respektive region finns på den gemensamma webbplatsen CSD i samverkan, se csdsamverkan.se. På webbplatsen finns också uppgifter om expertteam för olika diagnoser och diagnosgrupper samt länkar till andra informationskällor.
Europeiska referensnätverk (ERN) samlar läkare och forskare som är experter på sällsynta sjukdomar och tillstånd. I de virtuella nätverken diskuteras diagnos och behandling för patienter från hela Europa. För mer information, se Europeiska kommissionen.
Goodpastures sjukdom ingår i ERN RITA för immunbristsjukdomar och andra immunologiska sjukdomar.
Resurspersoner
Resurspersonerna kan svara på frågor om Goodpastures sjukdom.
Docent Annette Bruchfeld, njurmedicinska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, telefon 08-123 800 00, e-post annette.bruchfeld@regionstockholm.se eller annette.bruchfeld@ki.se.
Med dr, överläkare Aso Saeed, njurmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska, Göteborg, tel 031-342 87 23, e-post aso.saeed@vgregion.se.
Professor Mårten Segelmark, njurmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, tel 010-103 00 00, e-post marten.segelmark@liu.se.
Docent Inga Soveri, Njurmedicin, Akademiska sjukhuset i Uppsala, tel 018-611 43 40, e-post inga.soveri@medsci.uu.se.
Intresseorganisationer
Många intresseorganisationer kan hjälpa till att förmedla kontakt med andra som har samma diagnos och deras närstående. Ibland kan de även ge annan information, som praktiska tips för vardagen, samt förmedla personliga erfarenheter om hur det kan vara att leva med ett sällsynt hälsotillstånd. Intresseorganisationerna arbetar också ofta med frågor som kan förbättra villkoren för medlemmarna, bland annat genom att påverka beslutsfattare inom olika samhällsområden.
För många sällsynta hälsotillstånd finns det grupper i sociala medier där man kan kommunicera med andra som har samma diagnos och med föräldrar och andra närstående till personer med sjukdomen eller syndromet.
Njurförbundet, telefon 08‑546 405 00, e‑post info@njurforbundet.se, njurforbundet.se.
Riksförbundet Sällsynta diagnoser verkar för människor som lever med sällsynta hälsotillstånd och olika funktionsnedsättningar, telefon 072‑722 18 34, e‑post info@sallsyntadiagnoser.se, sallsyntadiagnoser.se.
Databasen Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, www.orpha.net, sökord: goodpasture syndrome.
Kurser, erfarenhetsutbyte
Centrum för sällsynta diagnoser i samverkan (CSD i samverkan) har ett kalendarium på sin webbplats, med aktuella kurser, seminarier och konferenser inom området sällsynta hälsotillstånd, se csdsamverkan.se.
Ytterligare information
Till flera av diagnostexterna i Socialstyrelsens kunskapsdatabas om sällsynta hälsotillstånd finns en kort sammanfattning i pdf-format som kan laddas ner, skrivas ut och användas i olika sammanhang. Sammanfattningen återfinns högst upp på respektive sida.
Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar kan få olika typer av stöd och insatser från samhället. För mer information, se Samhällets stödinsatser.
Personliga berättelser om hur det är att leva med ett sällsynt hälsotillstånd och mycket annan information finns ofta på intresseorganisationernas webbplatser (se under rubriken Intresseorganisationer). Ågrenskas webbplats har också personliga berättelser och filmer samt annan värdefull information, se agrenska.se.
Databaser
I följande databaser finns sökbar information om sällsynta hälsotillstånd:
- Orphanet, europeisk databas, orpha.net, sökord: goodpasture disease.
Litteratur
Benoit FL, Rulon DB, Theil GB, Dooland PD, Watten RH. Goodpasture’s syndrome. A clinicopathological entity. Am J Med 1964; 37: 424-444.
Cui Z, Zhao MH, Xin G, Wang HY. Characteristics and prognosis of Chinese patients with anti-glomerular basement membrane disease. Nephron Clin Pract 2005; 99: 49-55.
Goodpasture EW. The significance of certain pulmonary lesions in relation to the etiology of influenza. Am J Med Sci 1919; 158: 863-870.
Hellmark T, Segelmark M. Diagnosis and classification of Goodpasture’s disease (anti-GBM). J Autoimmun 2014; 48-49: 108-112.
Hudson BG, Tryggvason K, Sundaramoorthy M, Neilson EG. Alport’s syndrome, Goodpasture’s syndrome, and type IV collagen. N Engl J Med 2003; 348: 2543-2556.
Lerner RA, Glassock RJ, Dixon FJ. The role of anti-glomerular basement membrane antibody in the pathogenesis of human glomerulonephritis. J Clin Invest 1967; 126: 989-1013.
Levy JB, Turner AN, Rees AJ, Pusey CD. Long-term outcome of anti-glomerular basement membrane antibody disease treated with plasma exchange and immunosuppression. Ann Intern Med 2001; 134: 1033-1042.
Marques C, Carvelli J, Biard L, Faguer S, Provôt F, Matignon M et al. Prognostic factors in anti-glomerular basement membrane disease: A multicenter study of 119 patients. Front Immunol 2019; 10: 1665.
McAdoo SP, Tanna A, Hrušková Z, Holm L, Weiner M, Arulkumaran N et al. Patients double-seropositive for ANCA and anti-GBM antibodies have varied renal survival, frequency of relapse, and outcomes compared to single-seropositive patients. Kidney Int 2017; 92: 693-702.
Pedchenko V, Bondar O, Fogo AB, Vanacore R, Voziyan P, Kitching AR et al. Molecular architecture of the Goodpasture autoantigen in anti-GBM nephritis. N Engl J Med 2010; 363: 343-353.
Segelmark M, Hellmark T. Anti-glomerular basement membrane disease: an update on subgroups, pathogenesis and therapies. Nephrol Dial Transplant 2019; 34: 1826-1832.
Segelmark M, Hellmark T, Wieslander J. The prognostic significance in Goodpasture’s disease of specificity, titre and affinity of anti-glomerular-basement-membrane antibodies. Nephron Clin Pract 2003; 94: 59-68.
Stanton MC, Tange JD. Goodpasture’s syndrome (pulmonary haemorrhage associated with glomerulonephritis). Australas Ann Med 1958; 7: 132-144.
Wieslander J, Barr JF, Butlowski RJ, Edwards SJ, Bygren P, Heinegård D et al. Goodpasture antigen of the glomerular basement membrane: localization to noncollagenous regions of type IV collagen. Proc Natl Acad Sci U S A 1984; 81: 3838-3842.
Zhou XJ, Lv JC, Zhao MH, Zhang H. Advances in the genetics of anti-glomerular basement membrane disease. Am J Nephrol 2010; 32: 482-490.
Medicinsk expert/granskare/redaktion
Medicinsk expert som skrivit underlaget är professor Mårten Segelmark, Universitetssjukhuset i Linköping.
Berörda intresseorganisationer har getts tillfälle att lämna synpunkter på innehållet.
En särskild expertgrupp har granskat och godkänt materialet före publicering.
Informationscentrum för sällsynta hälsotillstånd vid Ågrenska i Göteborg ansvarar för redigering, produktion och publicering av materialet, se agrenska.se.
Frågor?
Kontakta Informationscentrum för sällsynta hälsotillstånd vid Ågrenska, telefon 031-750 92 00, e-post sallsyntahalsotillstand@agrenska.se.
Om sidans innehåll
Informationen är inte avsedd att ersätta professionell vård och är inte heller avsedd att användas som underlag för diagnos eller behandling.