Hälso- och sjukvård och tandvård för asylsökande och andra migranter

Vilken hälso- och sjukvård och tandvård som ska erbjudas asylsökande och andra migranter regleras framförallt i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), lagen om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera (2008:344), samt lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (2013:407).

Vilken vård som ska erbjudas skiljer sig åt mellan vuxna och barn. Mer om vård som inte kan anstå finns att läsa på sidan Erbjuden vård. 

Journalföring ska göras som vanligt

Vid vård av asylsökande och papperslösa ska patientjournaler upprättas och bevaras på samma sätt som gäller för alla patienter inom hälso- och sjukvården. Bestämmelserna finns i patientdatalagen (2008:355).

Som komplement till lagen finns Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.

Du hittar mer information om journalföring i handboken Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården.

Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter

Flera studier visar att asylsökande personer ofta är drabbade av psykisk ohälsa, med högre förekomst av depression, ångest, posttraumatisk stress och sömnsvårigheter än befolkningen i stort. Asylsökande barn med familj eller ensamkommande barn har exempelvis ofta utsatts för svåra traumatiska upplevelser.

Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld

Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män. Men kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld. Förövaren är i majoriteten av fallen en man. Många barn upplever våld i sin familj.

Hälso- och sjukvården och tandvården har ett ansvar i arbetet med våldsutsatta barn och vuxna och barn som har bevittnat våld. Närmare bestämmelser finns i Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Våld i nära relationer

Hedersrelaterat våld och förtryck