Rätt till vård och bistånd i Sverige

Personer som kommit till Sverige från kriget i Ukraina har olika rätt till skydd, stöd och vård. Vad personer har rätt till styrs av på vilken grund de befinner sig i landet. Här har vi sammanfattat vad som gäller.

Personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kan bli folkbokförda

Europeiska unionens råd har enats om att förlänga massflyktsdirektivet till den 4 mars 2026.

Hittills har personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet inte kunnat folkbokföra sig i Sverige.

I och med att massflyktsdirektviet har förlängts kan personer från Ukraina som haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i minst två år och planerar att fortsätta bo i Sverige bli folkbokförda här.

Personer från Ukraina som folkbokförs omfattas inte längre av lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA) utan skrivs ut ur Migrationsverkets mottagningssystem. De omfattas istället av socialförsäkringssystemet och får samma rättigheter och skyldigheter som andra folkbokförda och kan ha rätt till etableringsinsatser. För att få ersättning behöver personen registrera sig hos/lämna uppgifter till Försäkringskassan.

Personer som är folkbokförda erbjuds hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning som andra som bor i Sverige. Det gäller både barn och vuxna.
Här hittar du mer information från Försäkringskassan om vad som gäller för olika ersättningar och hur du ansöker

 

Den som vistas i Sverige utan att söka tillstånd från Migrationsverket förväntas klara sitt boende och uppehälle på egen hand. Personer som söker asyl, har ansökt om eller fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet har större rätt till hjälp från samhället.

Personer som flyr från kriget i Ukraina kan 

  • vistas i Sverige viseringsfritt i 90 dagar 
  • få tillfälligt uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet
  • vara asylsökande.

Personer som är i Sverige viseringsfritt

Ukrainska medborgare behöver inget visum eller tillstånd för att vistas i Sverige i upp till 90 dagar. Detta kallas att vistas viseringsfritt. 

Personer som vistas i Sverige viseringsfritt förväntas ordna sitt uppehälle och boende på egen hand. Det innebär att de i regel inte har rätt till bistånd från socialtjänsten.

Hälso- och sjukvård och tandvård 

Regionernas skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård och tandvård till personer som vistas viseringsfritt är begränsad.

Om någon som vistas i regionen är i behov av omedelbar vård ska regionen erbjuda sådan vård. Vad som utgör omedelbar vård prövas i det enskilda fallet av den som ansvarar för vården.

Personer som har uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet

Massflyktsdirektivet innebär att personer som flytt från Ukraina får ett tillfälligt uppehållstillstånd, förutsatt att vissa krav är uppfyllda. Tillståndet ger vuxna rätt att arbeta och barn att gå i skola i Sverige.

Migrationsverket har huvudansvar för mottagandet

Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet av personer som har ansökt om eller fått ett tillfälligt uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Migrationsverket lämnar bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande, LMA. Biståndet ges i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag. Migrationsverket får även anvisa en kommun att ordna boendet för personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Rätten till bistånd enligt LMA innebär att en person inte har rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen för motsvarande förmåner.

En kommun ska lämna bistånd till personer som har tillstånd enligt massflyktsdirektivet, om de vistas i kommunen och om biståndet behövs, till dess att Migrationsverket tar över ansvaret för att lämna bistånd.

Kommunen tar över ansvaret om personen blir folkbokförd i Sverige

Personer som vistats i Sverige minst två år med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet kan bli folkbokförda om det är troligt att de kommer att vistas i Sverige med uppehållstillstånd i minst 3 år från den dag de beviljades uppehållstillstånd med tillfälligt skydd.

Personer från Ukraina som folkbokförs omfattas inte längre av lagen om mottagande av asylsökande med flera (LMA) utan skrivs ut ur Migrationsverkets mottagningssystem. I och med att de folkbokförs övergår ansvaret från Migrationsverket till kommunen. De omfattas då av socialförsäkringssystemet och får samma rättigheter och skyldigheter som andra folkbokförda.

De som tidigare anvisats enligt LMA kommer att få en ny kommunanvisning till den kommun de redan bor i enligt regelverket för bosättning av nyanlända.

Skydd enligt massflyktsdirektivet hos Migrationsverket

Hälso- och sjukvård och tandvård

När personen har vistats här kortare tid än två år med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet

Den vård som regionen ska erbjuda skiljer sig åt mellan barn och vuxna.

Barn under 18 år ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning och på samma villkor som barn som bor i Sverige. I den vård som ska erbjudas ingår vaccinationer enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

När det gäller vuxna är regionerna skyldiga att erbjuda:

  • vård och tandvård som inte kan anstå
  • mödravård
  • vård vid abort
  • preventivmedelsrådgivning
  • hälsoundersökning. 

Utöver detta ska regionerna erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård och tandvård till dem som behöver sådan vård. Begreppet omedelbar vård hör ihop med vårdbehov som är akuta. Vad som utgör omedelbar vård prövas i det enskilda fallet av den som ansvarar för vården. 

När personen har vistats minst 2 år i Sverige med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och har blivit folkbokförd här

Regionen ska erbjuda personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet och som har blivit folkbokförda i Sverige samma hälso- och sjukvård och tandvård som andra som är folkbokförda i Sverige. Det gäller både barn och vuxna.

Personer som är asylsökande 

Personer som flytt från Ukraina kan också ha ansökt om asyl i Sverige. En sådan ansökan bedöms individuellt, till skillnad från tillstånd enligt massflyktsdirektivet. Barn som är asylsökande har rätt att gå i skolan.

Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet 

Migrationsverket har huvudansvaret för mottagandet av asylsökande. Migrationsverket lämnar bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande, LMA. Biståndet ges i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag.

Rätten till bistånd enligt LMA innebär att en person inte har rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen för motsvarande förmåner.

Rätt till hälso- och sjukvård och tandvård 

Regionerna är skyldiga att erbjuda hälso- och sjukvård och tandvård till asylsökande. Vilken vård som ska erbjudas skiljer sig åt mellan barn och vuxna. 

Barn under 18 år ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård i samma omfattning och på samma villkor som barn som bor i Sverige. I den vård som ska erbjudas ingår vaccinationer enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

När det gäller vuxna är regionerna skyldiga att erbjuda

  • vård och tandvård som inte kan anstå
  • mödravård
  • vård vid abort
  • preventivmedelsrådgivning
  • hälsoundersökning.

Utöver detta ska regionerna erbjuda omedelbar hälso- och sjukvård och tandvård till dem som behöver sådan vård. Begreppet omedelbar vård hör ihop med vårdbehov som är akuta. Vad som utgör omedelbar vård prövas i det enskilda fallet av den som ansvarar för vården.

Kommunens yttersta ansvar

Alla som vistas i Sverige omfattas av kommunens yttersta ansvar. Principen om det yttersta ansvaret innebär att en person kan ha rätt till bistånd i akuta nödsituationer.

Syftet med akut bistånd är i första hand att avhjälpa akuta och oförutsägbara nödsituationer. Socialtjänsten behöver göra en bedömning i varje enskilt fall om en person har rätt till akut bistånd. Det är inte reglerat vad akut bistånd kan innehålla. Det kan till exempel handla om ekonomiskt bistånd till mat, tillfälligt boende eller läkemedel.

Socialnämnden har ett särskilt ansvar för barn som kan fara illa 

Om socialnämnden får information om att ett barn som befinner sig i kommunen kan vara i behov av skydd eller stöd, ska nämnden ta ställning till om en utredning ska inledas enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen, SoL. Om nämnden tar emot en orosanmälan ska nämnden genast göra en bedömning av om barnet är i behov av omedelbart skydd.

Kommunens ansvar för ensamkommande barn 

Om ett ensamkommande barn ansöker om asyl eller uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet anvisar Migrationsverket en kommun som ska ordna boende för barnet. När Migrationsverket anvisat en kommun anses barnet vistas i den kommunen i den mening som avses i 2 a kap. 1 § SoL. Socialnämnden ska då inleda en utredning enligt 11 kap. 1 § SoL. Kommunen ansvarar för det praktiska mottagandet i form av boende, daglig omsorg, eventuellt särskilt stöd och skolgång.

Krisstöd vid allvarlig händelse

För att kunna ge drabbade ett gott krisstöd i samband med allvarlig händelse behövs aktuell kunskap. ”Krisstöd vid allvarlig händelse” är ett kunskapsunderlag i bred bemärkelse och avsett för lokal och regional planering av krisstöd till drabbade.

Kunskapsstödet riktar sig till beslutsfattare och beredskapssamordnare inom regioner och kommuner, personer inom hälso- och sjukvårdens katastrofmedicinska organisation, socialtjänstens krisberedskap och personal som arbetar med relevanta delar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det riktar sig också till personal inom räddningstjänst, polis, trossamfund och frivilligorganisationer som arbetar under allvarliga händelser.

Kunskapsunderlag
Krisstöd vid allvarlig händelseArtikelnummer: 2018-10-9|Publicerad: 2018-01-01
Beställ

Ladda ner eller beställ

Handbok
Ekonomiskt bistånd – Handbok för socialtjänstenArtikelnummer: 2021-5-7389|Publicerad: 2021-06-01
Beställ
Handbok
Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänstenArtikelnummer: 2023-6-8657|Publicerad: 2023-06-26
Beställ

Information på andra språk

Senast uppdaterad:
Publicerad: