Socialstyrelsen tar löpande fram underlag för att analysera tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet är att ge en bild över hur tillgången till personal ser ut i landet så att hälso- och sjukvården och tandvården kan klara av sina kärnuppdrag. Nu finns statistik över tillgången på legitimerad personal inlagd i vårt analysverktyg.
Nationella planeringsstödet 2026
Nationella planeringsstödet (NPS) 2026 består av tre olika underlag:
- rapporten Nationella planeringsstödet 2026
- fördjupningsrapporten Trender och trendbrott i tillgången på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
- uppdaterad statistik om legitimerad personal i analysverktyget på webben.
De tänkta användningsområdena för rapporterna och analysverktyget skiljer sig delvis åt. Den första rapporten beskriver varför tillgång och efterfrågan på personal behöver förstås utifrån komplexiteten i systemet som helhet. Fördjupningsrapporten innehåller en övergripande beskrivning av utvecklingen av tillgången på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt tandvårdspersonal och specialistläkare. Slutligen gör analysverktyget det möjligt för användare att ta fram statistik om tillgången på personal för eget bruk och fördjupa sig inom olika områden.
Nationella planeringsstödet 2026
Nationella planeringsstödet 2025 finns också presenterat på den här sidan.
Rapporter från tidigare år finns att hitta på sidan Publikationer och material.
Publikationer och material
Visualisering av statistik om legitimerad personal
Sedan tidigt 2000-tal har Socialstyrelsen tagit fram statistik om legitimerad personal inom hälso- och sjukvården. Statistiken har förfinats med åren och kan användas för att ge en samlad bild av situationen i vården och visar skillnader i var den legitimerade personalen återfinns geografiskt och per vårdform. Kunskapen om var i systemet som personalen finns kan användas vidare för analys och förståelse för hur vårdens förutsättningar att tillgodose vårdbehov ser ut.
I vårt analysverktyg kan du fördjupa dig i trender i tillgången på personal för olika yrkesgrupper och i olika län eller sjukvårdsregioner.
Visualisering av tillgången på legitimerad personal
Nationella planeringsstödet 2025 - Delrapporter 1-4
Lärandesystem
Den här rapporten handlar om lärandesystem som metod en för att främja ett effektivt och behovsbaserat nyttjande av personalresurser i hälso- och sjukvården utifrån ett nationellt perspektiv.
Stöd för att integrera personalplanering i utvecklingen av hälso- och sjukvården och tandvården
Vi ger ett stöd för att stärka Sveriges aktörers förmåga att planera utveckling av personalresurserna. Det innebär bland annat strategiskt stöd för att främja utveckling av multidisciplinära och multiprofessionella team och en effektiv användning av begränsade resurser för bästa möjliga patientnytta.
Studie 1: Nyutexaminerade sjuksköterskors flyttmönster
Utveckling av statistiska underlag
I Sverige pågår tre studier som synliggör flyttmönster bland nyutexaminerade sjuksköterskor, arbetsmarknadsrörelser bland sjuksköterskor under de första 2-5 åren samt en sammanställning över utbildningarnas kvalitet och utmaningar och möjligheter i övergången från utbildning till kliniskt arbete.
Studie 1 av 3: Flyttmönster av nyutexaminerade sjuksköterskor
Denna studie undersöker i vilken utsträckning lärosäten som utbildar sjuksköterskor också bidrar till att försörja samtliga regioner med sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården. Att öka förståelsen för flyttmönster är av betydelse för arbetskraftsplanering både för högre utbildningsinstitutioner och hälso- och sjukvården
Studien visar regionala variationer i flyttmönster bland examinerade sjusksköterskor och relaterar dessa till befolkningstrender i den svenska befolkningen.
- 43 procent av sjuksköterskorna som examinerades 2019 studerade i en storstadsregion och nästan varannan arbetade i ett storstadsregion ett år efter examen. Denna trend är förväntad efterom storstadsregioner omfattar 53 procent av Sveriges befolkning och tre av sju universitetssjukhus finns i storstadsregionerna.
- Regioner med en högre andel regionalt rekryterade studenter har också har en högre andel som arbetar kvar i regionen efter examen. Regioner med en lägre andel regionalt rekryterade studenter har en lägre andel som stannar kvar.
- Storstadsregionerna har tillströmning av nyutexaminerade sjuksköterskor. Regioner där befolkningen minskar och framförallt i landsbygdskommunerna har färre sjuksköterskor som arbetar kvar efter utbildningen, även om de examinerats i regionen.
Del av EU projekt
Det är 19 länder som ingår i det EU-finansierade projektet HEROES. Deltagarna utbyter erfarenheter med varandra för att förbättra statistiska underlag och modeller som ska stödja planeringen av personalförsörjningen både på nationell och regional nivå.
Läs mer om EU-projektet HEROES, sidan är på engelska.
Studie 2: Sjuksköterskors arbetsmarknadsrörelser år 2020-2022
I rapporten undersöks arbetsmarknadsrörelserna för grundutbildade sjuksköterskor som tog examen 2014, 2017 eller 2019 och hade sjuksköterskeexamen som högsta utbildning under perioden 2020–2022. Att kartlägga hur sjuksköterskor rör sig på arbetsmarknaden kan vara till hjälp för att förstå förutsättningarna som offentliga respektive privata arbetsgivare har när det gäller personalplanering och kontinuitet inom hälso- och sjukvården.
Rapporten visar på förändrade sysselsättningsmönster bland sjuksköterskor, där rörligheten från offentlig sektor till privata aktörer har ökat under perioden 2020-2022.
- Ungefär var femte nyutexaminerad sjuksköterska som började inom regionen bytte till en privat eller kommunal vårdgivare efter 36 månaders under perioden. .
- Andelen sjuksköterskor som arbetade hos regionala vårdgivare minskade i alla regioner från januari 2020 till december 2022, med undantag för Jönköping där andelen ökade med 1 procentenhet. Den största minskningen skedde i Blekinge och Västernorrland, där andelen sjönk med 6 procentenheter i vardera regionen. Under samma period minskade andelen sjuksköterskor hos kommunala vårdgivare i Stockholm, Uppsala, Södermanland och Jönköping. Samtidigt ökade andelen sjuksköterskor hos privata vårdgivare i samtliga län, Uppsala hade den största ökningen på 6 procentenheter.
- En jämförelse av sjuksköterskor som tog examen 2014, 2017 och 2019 visar på liknande rörelsemönster med vissa skillnader. För de som tog examen 2017 ökade andelen som arbetade inom kommunal sektor från 6 till 10 procent, och hos privata aktörer från 6 till 8 procent. Bland de som tog examen 2014 ökade andelen anställa hos privata vårdgivare från 7 till 10 procent, medan andelen inom kommunal sektor förblev stabil på 12 procent.
Del av EU projekt
Det är 19 länder som ingår i det EU-finansierade projektet HEROES. Deltagarna utbyter erfarenheter med varandra för att förbättra statistiska underlag och modeller som ska stödja planeringen av personalförsörjningen både på nationell och regional nivå.
Läs mer om EU-projektet HEROES, sidan är på engelska.
