Att ändra juridiskt kön - ny lag den 1 juli 2025

Nej. Det finns särskilda krav som måste vara uppfyllda för att få ändra juridiskt kön. Kraven står i könstillhörighetslagen. Till exempel ska

• personen ha en upplevd könsidentitet som stämmer bättre överens med det andra juridiska könet.
• det ska kunna antas att personen kommer att fortsätta leva i denna könsidentitet under överskådlig tid.
• den som ansöker ha fyllt 16 år.

För personer med intersexvariationer som är under 16 år gäller särskilda regler som beskrivs i en egen fråga längre ned på sidan.

Det blir enklare att ändra juridiskt kön eftersom den nya lagen lägger större vikt vid det personen själv berättar om sin könsidentitet och hur hen vill leva framöver. Det finns inte längre krav som handlar om personens könsidentitet eller könsuttryck bakåt i tiden. Krav som att personen måste ha upplevt sig tillhöra det andra könet under lång tid och att hen måste ha uppträtt i enlighet med denna könsidentitet sedan en tid, tas alltså bort.

Det är också enklare att ändra juridiskt kön eftersom den processen nu är helt skild från det som har att göra med könsbekräftande vård (utredning och behandling). Den som vill ändra juridiskt kön behöver inte genomgå en flerårig utredning i den könsbekräftande vården. Den som ansöker behöver istället bifoga ett intyg från en legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator. I många fall kan det räcka med ett möte för att de ska kunna utfärda ett intyg. Det behövs ingen medicinsk diagnos.

Nej. Sverige har inte lagstiftat om ett tredje juridiskt kön. Du kan registreras i folkbokföringen med juridiskt kön som antingen kvinna eller man. Däremot behöver du inte identifiera dig som kvinna eller man för att kunna ändra juridiskt kön. Könstillhörighetslagen innebär att ickebinära kan ansöka om att ändra juridiskt kön om det andra juridiska könet stämmer bättre överens, eller mindre dåligt, med den upplevda könsidentiteten.

Det blir enklare att ändra juridiskt kön, men det finns fortfarande vissa krav som måste vara uppfyllda:

• Den som ansöker om att ändra juridiskt kön hos Socialstyrelsen behöver skicka in ett intyg från hälso- och sjukvården. Det som står i intyget ska utgå ifrån vad personen själv har berättat om sin könsidentitet, så den egna upplevelsen har stor betydelse. Samtidigt finns fortfarande två juridiska kön, man och kvinna.
• Personen måste vara minst 16 år.
• Det krävs också att det kan antas att personen kommer att fortsätta leva i könsidentiteten så långt framåt i tiden hen kan överblicka.

Om någon vill ändra juridiskt kön av anledningar som inte har med könsidentiteten att göra, så ska hälso- och sjukvården inte utfärda intyget och Socialstyrelsen kommer inte att godkänna ansökan.

Ja. Från och med 16 års ålder kan man ansöka om att ändra juridiskt kön. För personer som är 16–17 år görs ansökan av vårdnadshavare. För personer med intersexvariation gäller särskilda regler som beskrivs i en egen fråga längre ned på sidan.

Personnumret används i många sammanhang i samhället. Att ändra juridiskt kön innebär att en rad praktiska uppgifter behöver hanteras i kontakt med olika myndigheter, företag och samhällstjänster. Socialstyrelsen har tagit fram en checklista med exempel som stöd för detta.

Checklistan omfattar följande områden:

• identitetshandlingar och juridiska dokument
• hälsa och sjukvård
• myndigheter och samhällstjänster
• banktjänster och digital identitet
• arbete och medlemskap
• övriga abonnemang och avtal.

Tänk på att regler kan förändras och att listan inte är komplett.

Ja. Den som vill ändra juridiskt kön igen kan skicka in en ny ansökan till Socialstyrelsen. Ett nytt intyg utfärdat av legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator behöver också skickas in tillsammans med ansökan. Den som ändrar tillbaka till det kön som personen fick vid födseln kan dock inte få tillbaka sitt ursprungliga personnummer.

Att kunna ändra det kön som står i folkbokföringen är viktigt för att kunna leva i enlighet med sin könsidentitet. Det handlar om personlig integritet och har stor betydelse för en persons hälsa, välmående och utveckling.

I ett tidigare lagförslag föreslogs att åldersgränsen för att ändra juridiskt kön skulle sänkas till 12 år. Men som det står i Socialutskottets betänkande var det många remissinstanser som tyckte att barn i den åldern oftast inte är mogna nog att förstå vad en sådan förändring kan innebära. I stället bedömde man att 16 år bättre stämmer överens med den mognadsnivå som behövs för att ta ett sådant beslut.

16 år är sedan tidigare rekommenderad åldersgräns för att tidigast påbörja könsbekräftande hormonbehandling.

När en ansökan kommer in till Socialstyrelsen kommer myndigheten att ta ställning till intyget och ansökan. Socialstyrelsen kan inte ge besked i förväg om intyg skrivna innan den 1 juli 2025 kommer att godkännas eller inte. Det beror på att frågan behöver avgöras genom ett myndighetsbeslut i ett faktiskt ärende.

Fyra yrkesgrupper har rätt att utfärda intyg:

• legitimerade läkare
• legitimerade psykologer
• legitimerade terapeuter
• legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer

Det beskrivs i Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2025:9) om ansökan om fastställande av kön i vissa fall.

Blanketten för att utfärda intyg, som nämns på sidan 6 och 11 i kunskapsstödet, hittar du här. Blanketten är inte obligatorisk att använda, men är tänkt att underlätta för dig som ska utfärda intyget.

Intyg för personer som fyllt 16 år

När du möter en person som önskar intyg ska du ställa frågor och lyssna på personens svar. Du ska så långt som möjligt utgå från individens uppfattning om sig själv och från den enskildes självbestämmande.

Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd för dig som ska utfärda intyg. I kunskapsstödet får du stöd kring vilka frågor du kan ställa och hur du kan föra ett sådant samtal. Du får också veta vad du inte ska ta hänsyn till.

Den nya könstillhörighetslagen gör det möjligt för svenska medborgare som bor utomlands att ändra juridiskt kön i folkbokföringen. De måste uppfylla samma krav som personer som bor i Sverige.

Bedömningen utgår från ett samtal med personen. Det du bedömer är om personen menar att en ändring skulle innebära att det juridiska könet bättre överensstämmer med könsidentiteten, och att personen tror att hen kommer att ha könsidentiteten under överskådlig tid, så långt framåt i tiden som personen kan överblicka.

Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd till dig som ska utfärda intyg.

Nej. Du som utfärdar ett intyg behöver skicka det till den sökande. Den sökande skickar sedan in intyget tillsammans med ansökan till Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens föreskrifter reglerar vilka legitimerade yrkesgrupper som har behörighet att utfärda intyg. Det betyder inte att varje enskild person inom dessa yrkesgrupper behöver utfärda intyg. Hur hälso- och sjukvården väljer att organisera sina verksamheter och vilka medarbetare som ska ha den arbetsuppgiften regleras inte av Socialstyrelsen.

Könsidentitet är en fråga om identitet, självbild och självbestämmande. Bedömningen du ska göra utgår från lag, föreskrifter och förarbeten, snarare än vetenskap. Du kan läsa mer om detta i Socialstyrelsens kunskapsstöd.

Enligt artikel 3 i barnkonventionen ska alla åtgärder som rör barn i första hand utgå från det som bedöms vara barnets bästa. Det innebär bland annat att du har ansvar att:

• Se till att barnet får information som är anpassad till barnets förutsättningar, ålder och mognad.
• Se till att barnet kommer till tals.
• Väga in barnets åsikter, med hänsyn till barnets ålder och mognad.
• Göra en bedömning som utgår ifrån det specifika barnet och vad som blir bäst för barnet ur ett helhetsperspektiv.
• Utgå ifrån barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Det innefattar till exempel barnets rätt till fysisk och psykisk hälsa och barnets rätt till identitet, inklusive könsidentitet.

Läs mer

Barnombudsmannens webbstöd för prövning av barnets bästa

Mognadsbedömning för barns delaktighet - Kunskapsguiden

Den reform som riksdagen har beslutat om bygger på en process där den sökande först ska vända sig till hälso- och sjukvården för att få ett intyg, som sen lämnas in tillsammans med ansökan till Socialstyrelsen. Eftersom det som ska intygas gäller en persons upplevda könsidentitet är det lämpligt att utredningen som resulterarar i ett intyg genomförs av någon som kan prata med personer kring frågor om bland annat könsidentitet. Detta ställer krav på en kompetens som finns hos hälso- och sjukvården.

Den som vill ansöka om juridiskt kön behöver inte ha könsdysfori eller könsdysforidiagnos. Det finns inte heller några diagnoser som innebär att en person automatiskt ska nekas från att ändra juridiskt kön. Det avgörande är om personen uppfyller lagens krav för att få ändra juridiskt kön.

Det kan dock finnas tillstånd eller symtom som indirekt kan få betydelse, om de till exempel gör det omöjligt för intygsskrivaren att göra en bedömning av om lagens krav är uppfyllda eller inte eller om de innebär att personen inte har tillräcklig beslutsförmåga.

Att ha tillräcklig beslutsförmåga innebär att:

• förstå informationen om vad det innebär att ändra juridiskt kön,
• kunna värdera konsekvenserna av att själv ändra juridiskt kön, och
• kunna kommunicera ett ställningstagande.

Den som vill ansöka om att ändra juridiskt kön behöver alltså förstå syftet med mötet och frågorna som ställs och kunna kommunicera svar. Personer med exempelvis kognitiv svikt eller en funktionsnedsättning som påverkar kommunikationsförmågan kan behöva extra stöd i kommunikationen.

Om du som intygsskrivare inte kan göra en bedömning av om en person uppfyller lagens krav är det viktigt att du dokumenterar anledningarna till detta.

Först behöver du ett intyg från hälso- och sjukvården. Du vänder dig till hälso- och sjukvården och bokar tid hos en läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator, för det är dessa yrkesgrupper som får utfärda ett intyg. Du kan till exempel kontakta din vårdcentral eller en ungdomsmottagning om du är ung. Sedan skickar du in ansökan till Socialstyrelsen, tillsammans med intyget.

Ansökningsblanketten hittar du här. Blanketten är inte obligatorisk att använda, men är tänkt att underlätta för dig som ska ansöka.

Ansökan för personer som har fyllt 16 år

Ansökan för personer med intersexvariation som inte har fyllt 16 år

Utöver ansökan behöver du även skicka in ett intyg som är utfärdat i hälso- och sjukvården.

Din ansökan behöver vara underskriven för att uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrifter. För att underlätta vår hantering får du som ansöker gärna underteckna din ansökan i utskriven form med penna på papper, och därefter skanna in den.

Ansökan ska göras skriftligen, till exempel med brev eller med e-post.

På Socialstyrelsens webbplats finns en lösning för att skicka krypterad e-post till myndigheten. Du måste inte använda Socialstyrelsens lösning för krypterad e-post, men tänk på e-post som skickas via vanliga e-posttjänster inte alltid är krypterad och kan därför vara lätt för obehöriga att komma åt och läsa.

Skicka krypterat meddelande

Brev skickas till:

Socialstyrelsen
Förvaltningsjuridik
106 30
Stockholm

För närvarande är det många som ansöker om ändring av juridiskt kön. Våra handläggningstider kan därför vara lite längre just nu. Vi handlägger alla ärenden i turordning och återkommer till dig som har ansökt när vi har fattat beslut i ditt ärende. I alla ärenden skickar vi ut bekräftelse på att vi har mottagit ansökan. Om vi saknar något i ärendet kommer vi att kontakta dig.

Att ansöka om nytt juridiskt kön hos Socialstyrelsen kostar ingenting. När du kontaktar hälso- och sjukvården för att få ett intyg kan du dock behöva betala exempelvis besöksavgift.

Socialstyrelsen kommer att pröva om du uppfyller kraven i lagen, bland annat utifrån det underlag du skickar in. Underlaget (intyget) ska visa att din upplevda könsidentitet inte stämmer överens med det kön som står i folkbokföringen.

Från och med att den nya könstillhörighetslagen börjar gälla den 1 juli 2025 är det Socialstyrelsens handläggare som hanterar handläggningen av ansökningar som kommer in. Tidigare har det varit Rättsliga rådet som hanterat dessa ärenden.

Uppgifterna i din ansökan omfattas av sekretess. Samma sak gäller för Socialstyrelsens beslut. Det betyder att ingen i hälso- och sjukvården eller på Socialstyrelsen får låta någon annan enskild privatperson, företag eller myndighet se din ansökan eller ditt beslut. Sekretessen gäller också inom Socialstyrelsen. Det betyder att bara de som behöver se din ansökan på grund av att de exempelvis registrerar din ansökan, handlägger ditt ärende eller liknande, kommer att få tillgång till uppgifterna om dig. För att ditt juridiska kön i folkbokföringen ska ändras behöver Socialstyrelsen dock skicka beslutet om fastställelse av ändrat kön till Skatteverket.

Alla legitimerade läkare, psykologer, psykoterapeuter och hälso- och sjukvårdskuratorer som är verksamma i hälso- och sjukvården kan utfärda det intyg som behöver skickas med ansökan till Socialstyrelsen. Det är inte längre den könsbekräftande vården som har ensamt ansvar för att ta fram ett underlag till ansökan.

Det underlag som tas fram är också mindre omfattande. Detta kan eventuellt leda till kortare kötider för den könsbekräftande vården, men om det verkligen blir så går inte att svara på förrän effekterna av den nya könstillhörighetslagen går att mäta.

Ja. I och med den nya könstillhörighetslagen kommer processen för att ändra juridiskt kön och för att få könsbekräftande vård att vara separerade. Det betyder att du kan ansöka om att ändra ditt juridiska kön medan du väntar på könsbekräftande vård. Intyget du skickar med din ansökan behöver inte komma från någon som arbetar inom den könsbekräftande vården. Då vänder du dig till hälso- och sjukvården där du bor och bokar tid hos en legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator.

Det finns sex nationellt högspecialiserade team i landet som utreder behov av könsbekräftande vård. För att komma dit behöver du en remiss. Det ser delvis olika ut i olika regioner vem som får skriva remissen. Du kan kontakta till exempel din vårdcentral eller en ungdomsmottagning för att ta reda på vad som gäller där du bor.

När du får tid hos utredningsteamet kan du be om det intyg som ska skickas till Socialstyrelsen när du ansöker om att ändra juridiskt kön. Du kan be om det när som helst under din utredning eller behandling.

Du kan också ansöka om att ändra juridiskt kön innan du ställer dig i kö för utredning i den könsbekräftande vården eller under tiden du står i kö. Då kontaktar du hälso- och sjukvården där du bor och bokar tid hos en legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator, som är de yrkesgrupper som får utfärda ett intyg.

Det finns sex nationellt högspecialiserade team i landet som utreder behov av könsbekräftande vård. För att komma dit behöver du en remiss. Det ser delvis olika ut i olika regioner vem som får skriva remissen. Du kan kontakta till exempel din vårdcentral eller en ungdomsmottagning för att ta reda på vad som gäller där du bor.

Vård vid könsdysfori

Nej, du får inte förtur.

När den nya könstillhörighetslagen börjar gälla 1 juli 2025 kan du som har fyllt 16 år  ansöka om ändring av ditt juridiska kön. Om du är under 18 år behöver ansökan göras av dina vårdnadshavare. Om du har två vårdnadshavare behöver ansökan göras av dem båda. Du behöver också själv skriva under och godkänna ansökan.

Innan du ansöker behöver du få ett intyg från hälso- och sjukvården. Besöket hos hälso- och sjukvården kan du själv boka och genomföra själv utan vårdnadshavare, om du vill. Intyget skickas sedan in tillsammans med ansökan till Socialstyrelsen.

Den nya könstillhörighetslagen kommer att göra det möjligt för dig som är ickebinär att ändra juridiskt kön. Idag krävs det att personen upplever sig tillhöra det andra könet, det vill säga identifierar sig som kvinna men är folkbokförd som man eller tvärtom. Med den nya könstillhörighetslagen kommer kravet istället vara att det juridiska könet inte stämmer överens med den upplevda könsidentiteten. Den som känner att det andra juridiska könet stämmer bättre överens med könsidentiteten kommer därför kunna ändra sitt juridiska kön. Samtidigt innehåller folkbokföringen bara två kön och ett samordningsnummer eller personnummer är antingen manligt eller kvinnligt kodat.

Registrerat partnerskap fanns för samkönade par under en tid när äktenskap var definierat som något som endast en man och en kvinna kunde ingå. När äktenskapslagstiftningen blev könsneutral 2009 kunde de par som var registrerade partners omvandla sitt partnerskap till äktenskap – eller välja att fortsätta vara registrerade partner.

Om en person som ingått registrerat partnerskap ändrar juridiskt kön, är paret inte längre samkönat och uppfyller därmed inte villkoren i den nu upphävda lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap.

Lagen ställer vissa krav som behöver vara uppfyllda för att någon ska få ändra juridiskt kön. Socialstyrelsen behöver veta om du som ansöker om att ändra juridiskt kön uppfyller dessa krav eller inte för att kunna fatta beslut.

Fyra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården får rollen att träffa dig som vill ansöka om att ändra juridiskt kön och göra en bedömning av om du uppfyller lagens krav, det vill säga

• om ditt juridiska kön inte stämmer överens med din könsidentitet och
• om det kan antas att du kommer att leva i den könsidentiteten under överskådlig tid.

Bedömningen ska utgå ifrån det du själv berättar. Personen du träffar i hälso- och sjukvården skriver ett intyg med sin bedömning. Intyget skickar du till Socialstyrelsen tillsammans med din ansökan.

Den som utfärdar intyget behöver också kontrollera att du är du, och du behöver därför kunna legitimera dig med ID-kort eller liknande vid besöket.

Det kan gå olika snabbt att få en tid och att få själva intyget beroende på hur situationen ser ut i hälso- och sjukvården där du bor. Socialstyrelsen inte bestämt hur lång tid själva mötet mellan dig och den som ska utfärda intyg ska ta, eller om det ska vara ett eller flera möten. I många fall kan det räcka med ett möte för att den som kan utfärda ett intyg ska få den information den behöver.

Alla som kommer till hälso- och sjukvården har rätt att bemötas med respekt. Den du möter kan ta stöd av Socialstyrelsens kunskapsstöd som bland annat beskriver hur de yrkesgrupper som kan utfärda intyg kan skapa ett respektfullt, begripligt och informativt möte.

Kunskap för ett jämlikt bemötande

Personer som arbetar inom hälso- och sjukvård kan ha olika kunskap om könsidentitet och transpersoner. Om du upplever att du blir bemött på ett sätt som du inte är nöjd med kan du ta upp det på flera sätt:

Prata med vårdpersonalen eller chefen för mottagningen

Du kan börja med att berätta hur du upplevde bemötandet. Ibland kan det handla om okunskap som går att rätta till – men du har ingen skyldighet att utbilda vårdpersonal.

Kontakta patientnämnden i din region

I alla regioner finns en patientnämnd som hanterar klagomål och synpunkter på vården. De tar inte ställning till om någon har gjort rätt eller fel, men kan hjälpa dig att framföra din upplevelse och se till att vården får veta hur du har blivit bemött. Du kan vara anonym om du vill.

Anmäl till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Om bemötandet har varit kränkande kan du göra en anmälan till IVO . Det kan till exempel gälla att du inte blivit lyssnad på, kallats fel namn eller pronomen, eller behandlats med bristande respekt på grund av din könsidentitet.

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Om du anser att du har blivit diskriminerad på grund av könsidentitet eller könsuttryck, kan du också vända dig till DO. Det kan vara diskriminering om du blivit sämre behandlad än andra i en liknande situation, just på grund av att du till exempel är transperson eller ickebinär.

Om du kontaktar en vårdenhet som inte utfärdar intyg kan du be om information om var du ska vända dig istället. Socialstyrelsen har beslutat vilka legitimerade yrkesgrupper som är behöriga att utfärda intyg, men hälso- och sjukvården beslutar själva hur de organiserar sina verksamheter och vilka medarbetare inom dessa yrkesgrupper som i praktiken ska utfärda intyg.

Om du träffar en yrkesverksam som efter samtal med dig bedömer att du inte uppfyller kraven för att få ändra juridiskt kön så ska denna inte skriva ett intyg. Precis som i andra delar av hälso- och sjukvården kan den som nekas en behandling eller intyg vända sig till en annan vårdgivare för en ny bedömning, eller ta en förnyad kontakt med samma vårdgivare vid senare tillfälle

Socialstyrelsens föreskrifter reglerar vilka legitimerade yrkesgrupper som har behörighet att utfärda intyg. Det betyder inte att varje enskild person inom dessa yrkesgrupper kommer att ha till arbetsuppgift att utfärda intyg. Hur hälso- och sjukvården väljer att organisera sina verksamheter och vilka medarbetare som ska ha till arbetsuppgift att utfärda intyg kommer inte att bestämmas av Socialstyrelsen.

Ja. Eftersom intyget som ska skickas in tillsammans med ansökan ska vara utfärdat i en verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska intyget journalföras.

Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) gäller för alla vårdgivare. Med vårdgivare avses statlig myndighet, region, kommun, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Detta innebär att både privat och offentligt finansierad vård omfattas. Elevhälsan omfattas också av hälso- och sjukvårdslagen.

Även du som har skyddade personuppgifter kan ansöka om ändring av juridiskt kön. I din ansökan behöver du inte ange namn och folkbokföringsadress, det räcker med personnummer. Socialstyrelsen kommer då att kunna nå dig med brev genom Skatteverkets förmedlingstjänst.

Om du har skyddade personuppgifter kommer Socialstyrelsen dock inte kunna ta reda på uppgifter om dig till exempel om ditt civilstånd och du kommer därför själv behöva skicka in exempelvis personbevis i samband med ansökan eller under handläggningens gång.

Du som är svensk medborgare bosatt utomlands kommer att kunna ansöka om ändring av ditt juridiska kön när den nya könstillhörighetslagen börjar gälla 1 juli 2025. För dig gäller samma krav som för de som är bosatta i Sverige.