Att ändra juridiskt kön – ny lag 1 juli 2025

Först behöver du ett intyg från hälso- och sjukvården. Du vänder dig till hälso- och sjukvården och bokar tid hos en läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator, för det är dessa yrkesgrupper som får utfärda ett intyg. Du kan till exempel kontakta din vårdcentral eller en ungdomsmottagning om du är ung. Sedan skickar du in ansökan till Socialstyrelsen, tillsammans med intyget.

Ansökningsblanketten kommer du att kunna hämta på Socialstyrelsens webbplats innan den 1 juli. Blanketten är inte obligatorisk att använda, men är tänkt att underlätta för dig som ska ansöka.

Det finns sex nationellt högspecialiserade team i landet som utreder behov av könsbekräftande vård. För att komma dit behöver du en remiss. Det ser delvis olika ut i olika regioner vem som får skriva remissen. Du kan kontakta till exempel din vårdcentral eller en ungdomsmottagning för att ta reda på vad som gäller där du bor.

Vård vid könsdysfori

Det finns sex nationellt högspecialiserade team i landet som utreder behov av könsbekräftande vård. För att komma dit behöver du en remiss. Det ser delvis olika ut i olika regioner vem som får skriva remissen. Du kan kontakta till exempel din vårdcentral eller en ungdomsmottagning för att ta reda på vad som gäller där du bor.

När du får tid hos utredningsteamet kan du be om det intyg som ska skickas till Socialstyrelsen när du ansöker om att ändra juridiskt kön. Du kan be om det när som helst under din utredning eller behandling.

Du kan också ansöka om att ändra juridiskt kön innan du ställer dig i kö för utredning i den könsbekräftande vården eller under tiden du står i kö. Då kontaktar du hälso- och sjukvården där du bor och bokar tid hos en legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator, som är de yrkesgrupper som får utfärda ett intyg.

Ja. I och med den nya könstillhörighetslagen kommer processen för att ändra juridiskt kön och för att få könsbekräftande vård att vara separerade. Det betyder att du kan ansöka om att ändra ditt juridiska kön medan du väntar på könsbekräftande vård. Intyget du skickar med din ansökan behöver inte komma från någon som arbetar inom den könsbekräftande vården. Då vänder du dig till hälso- och sjukvården där du bor och bokar tid hos en legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator.

Nej, du får inte förtur.

Från och med den 1 juli 2025 kan alla legitimerade läkare, psykologer, psykoterapeuter och hälso- och sjukvårdskuratorer som är verksamma i hälso- och sjukvården utfärda det intyg som behöver skickas med ansökan till Socialstyrelsen. Det kommer inte längre vara den könsbekräftande vården som har ensamt ansvar för att ta fram ett underlag till ansökan.

Det underlag som ska tas fram är också mindre omfattande. Detta kan eventuellt leda till kortare kötider för den könsbekräftande vården, men om det verkligen blir så går inte att svara på förrän effekterna av den nya könstillhörighetslagen går att mäta.

Den nya könstillhörighetslagen kommer att göra det möjligt för dig som är ickebinär att ändra juridiskt kön. Idag krävs det att personen upplever sig tillhöra det andra könet, det vill säga identifierar sig som kvinna men är folkbokförd som man eller tvärtom. Med den nya könstillhörighetslagen kommer kravet istället vara att det juridiska könet inte stämmer överens med den upplevda könsidentiteten. Den som känner att det andra juridiska könet stämmer bättre överens med könsidentiteten kommer därför kunna ändra sitt juridiska kön. Samtidigt innehåller folkbokföringen bara två kön och ett samordningsnummer eller personnummer är antingen manligt eller kvinnligt kodat.

Registrerat partnerskap fanns för samkönade par under en tid när äktenskap var definierat som något som endast en man och en kvinna kunde ingå. När äktenskapslagstiftningen blev könsneutral 2009 kunde de par som var registrerade partners omvandla sitt partnerskap till äktenskap – eller välja att fortsätta vara registrerade partner.

Om en person som ingått registrerat partnerskap ändrar juridiskt kön, är paret inte längre samkönat och uppfyller därmed inte villkoren i den nu upphävda lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap.

När den nya könstillhörighetslagen börjar gälla 1 juli 2025 kan du som har fyllt 16 år  ansöka om ändring av ditt juridiska kön. Om du är under 18 år behöver ansökan göras av dina vårdnadshavare. Om du har två vårdnadshavare behöver ansökan göras av dem båda. Du behöver också själv skriva under och godkänna ansökan.

Innan du ansöker behöver du få ett intyg från hälso- och sjukvården. Besöket hos hälso- och sjukvården kan du själv boka och genomföra själv utan vårdnadshavare, om du vill. Intyget skickas sedan in tillsammans med ansökan till Socialstyrelsen.

Det kan gå olika snabbt att få en tid och att få själva intyget beroende på hur situationen ser ut i hälso- och sjukvården där du bor. Socialstyrelsen inte bestämt hur lång tid själva mötet mellan dig och den som ska utfärda intyg ska ta, eller om det ska vara ett eller flera möten. I många fall kan det räcka med ett möte för att den som kan utfärda ett intyg ska få den information den behöver.

Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) gäller för alla vårdgivare. Med vårdgivare avses statlig myndighet, region, kommun, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Detta innebär att både privat och offentligt finansierad vård omfattas. Elevhälsan omfattas också av hälso- och sjukvårdslagen.

Lagen ställer vissa krav som behöver vara uppfyllda för att någon ska få ändra juridiskt kön. Socialstyrelsen behöver veta om du som ansöker om att ändra juridiskt kön uppfyller dessa krav eller inte för att kunna fatta beslut.

Fyra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården får rollen att träffa dig som vill ansöka om att ändra juridiskt kön och göra en bedömning av om du uppfyller lagens krav, det vill säga

• om ditt juridiska kön inte stämmer överens med din könsidentitet och
• om det kan antas att du kommer att leva i den könsidentiteten under överskådlig tid.

Bedömningen ska utgå ifrån det du själv berättar. Personen du träffar i hälso- och sjukvården skriver ett intyg med sin bedömning. Intyget skickar du till Socialstyrelsen tillsammans med din ansökan.

Den som utfärdar intyget behöver också kontrollera att du är du, och du behöver därför kunna legitimera dig med ID-kort eller liknande vid besöket.

Utöver ansökan behöver du även skicka in ett intyg som är utfärdat i hälso- och sjukvården.

Ansökan ska göras skriftligen, till exempel med brev eller med e-post.

På Socialstyrelsens webbplats finns en lösning för att skicka krypterad e-post till myndigheten. Du måste inte använda Socialstyrelsens lösning för krypterad e-post, men tänk på e-post som skickas via vanliga e-posttjänster inte alltid är krypterad och kan därför vara lätt för obehöriga att komma åt och läsa.

Skicka krypterat meddelande

Att ansöka om nytt juridiskt kön hos Socialstyrelsen kostar ingenting. När du kontaktar hälso- och sjukvården för att få ett intyg kan du dock behöva betala exempelvis besöksavgift.

Socialstyrelsen kan just nu inte svara på hur lång tid det kommer att ta att få ett beslut. Det beror på att Socialstyrelsen inte tidigare har handlagt ärenden om ändring av juridiskt kön enligt de nya krav som följer med den nya könstillhörighetslagen. När lagen träder i kraft den 1 juli 2025 kan det vara många som ansöker om ändring av juridiskt kön. Socialstyrelsen arbetar just nu med att färdigställa rutiner för att processen ska fungera så smidigt som möjligt från och med 1 juli.

Socialstyrelsen kommer att pröva om du uppfyller kraven i lagen, bland annat utifrån det underlag du skickar in. Underlaget (intyget) ska visa att din upplevda könsidentitet inte stämmer överens med det kön som står i folkbokföringen.

Från och med att den nya könstillhörighetslagen börjar gälla den 1 juli 2025 är det Socialstyrelsens handläggare som hanterar handläggningen av ansökningar som kommer in. Tidigare har det varit Rättsliga rådet som hanterat dessa ärenden.

Uppgifterna i din ansökan omfattas av sekretess. Samma sak gäller för Socialstyrelsens beslut. Det betyder att ingen i hälso- och sjukvården eller på Socialstyrelsen får låta någon annan enskild privatperson, företag eller myndighet se din ansökan eller ditt beslut. Sekretessen gäller också inom Socialstyrelsen. Det betyder att bara de som behöver se din ansökan på grund av att de exempelvis registrerar din ansökan, handlägger ditt ärende eller liknande, kommer att få tillgång till uppgifterna om dig. För att ditt juridiska kön i folkbokföringen ska ändras behöver Socialstyrelsen dock skicka beslutet om fastställelse av ändrat kön till Skatteverket.

Även du som har skyddade personuppgifter kan ansöka om ändring av juridiskt kön. I din ansökan behöver du inte ange namn och folkbokföringsadress, det räcker med personnummer. Socialstyrelsen kommer då att kunna nå dig med brev genom Skatteverkets förmedlingstjänst.

Om du har skyddade personuppgifter kommer Socialstyrelsen dock inte kunna ta reda på uppgifter om dig till exempel om ditt civilstånd och du kommer därför själv behöva skicka in exempelvis personbevis i samband med ansökan eller under handläggningens gång.

Du som är svensk medborgare bosatt utomlands kommer att kunna ansöka om ändring av ditt juridiska kön när den nya könstillhörighetslagen börjar gälla 1 juli 2025. För dig gäller samma krav som för de som är bosatta i Sverige.

Alla som kommer till hälso- och sjukvården har rätt att bemötas med respekt. Den du möter kan ta stöd av Socialstyrelsens kunskapsstöd som bland annat beskriver hur de yrkesgrupper som kan utfärda intyg kan skapa ett respektfullt, begripligt och informativt möte.

Kunskap för ett jämlikt bemötande

Personer som arbetar inom hälso- och sjukvård kan ha olika kunskap om könsidentitet och transpersoner. Om du upplever att du blir bemött på ett sätt som du inte är nöjd med kan du ta upp det på flera sätt:

Prata med vårdpersonalen eller chefen för mottagningen

Du kan börja med att berätta hur du upplevde bemötandet. Ibland kan det handla om okunskap som går att rätta till – men du har ingen skyldighet att utbilda vårdpersonal.

Kontakta patientnämnden i din region

I alla regioner finns en patientnämnd som hanterar klagomål och synpunkter på vården. De tar inte ställning till om någon har gjort rätt eller fel, men kan hjälpa dig att framföra din upplevelse och se till att vården får veta hur du har blivit bemött. Du kan vara anonym om du vill.

Anmäl till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Om bemötandet har varit kränkande kan du göra en anmälan till IVO . Det kan till exempel gälla att du inte blivit lyssnad på, kallats fel namn eller pronomen, eller behandlats med bristande respekt på grund av din könsidentitet.

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Om du anser att du har blivit diskriminerad på grund av könsidentitet eller könsuttryck, kan du också vända dig till DO. Det kan vara diskriminering om du blivit sämre behandlad än andra i en liknande situation, just på grund av att du till exempel är transperson eller ickebinär.