Att ändra juridiskt kön – ny lag 1 juli 2025

Den 1 juli 2025 börjar en ny lag att gälla, lagen (2024:238) om fastställande av kön i vissa fall (könstillhörighetslagen). Lagen gör det enklare att ändra det kön som är registrerat i folkbokföringen, det som ibland kallas för juridiskt kön.

Det juridiska könet är det som syns i personnummer och samordningsnummer. De består båda av tio siffror där näst sista siffran är udda om ditt juridiska kön är man och jämn om ditt juridiska kön är kvinna. Det juridiska könet framgår också i identitetshandlingar, som pass och ID-kort.

Den nya könstillhörighetslagen innebär bland annat att kraven för att ändra juridiskt kön ändras. De största förändringarna är att:

  • Den nya lagen fokuserar på om en person i nuläget har ett juridiskt kön som inte stämmer överens med könsidentiteten och hur personen ser på att fortsätta att leva i den könsidentiteten. Krav som handlar om personens könsidentitet eller könsuttryck bakåt i tiden tas bort.
  • Åldersgränsen för att ändra juridiskt kön ändras från 18 till 16 år.
  • Även ickebinära personer kan ansöka om att ändra juridiskt kön, om det andra juridiska könet stämmer bättre överens med könsidentiteten.
  • Det behövs ingen kontakt med den könsbekräftande vården.

Könstillhörighetslagen reglerar också när personer under 16 år med intersexvariation kan ändra juridiskt kön.

Lagen (2024:238) om fastställande av kön i vissa fall

Olika processer för att ändra juridiskt kön och för könsbekräftande vård

Samtidigt med den nya könstillhörighetslagen börjar även lagen (2024:237) om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen att gälla. Den styr när vården får göra viss typ av underlivskirurgi som kan ingå i könsbekräftande vård. Den lagen är inte kopplad till den nya könstillhörighetslagen. Det innebär att processen för att ändra juridiskt kön och processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen blir två olika processer som är oberoende av varandra.

Lagen (2024:237) om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen

Den nya könstillhörighetslagen handlar alltså om att ändra personnumret eller samordningsnumret, inte om könsbekräftande vård. För den som har behov av könsbekräftande vård finns det nationell högspecialiserad vård.

Könsdysfori

Meddelandeblad - Ny lag om kirurgiska ingrepp (pdf)

Meddelandeblad - Ny lag om fastställande av kön i vissa fall och Socialstyrelsens
föreskrifter (pdf)

Kunskap för ett jämlikt bemötande

Om den nuvarande könstillhörighetslagen

Den nuvarande könstillhörighetslagen, lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, kom till på 70-talet. Synen på kön och transpersoner såg delvis annorlunda ut då. Utgångspunkten var att alla som ville ändra juridiskt kön skulle genomgå könsbekräftande hormonbehandling och kirurgi.

Fram till 2013 innehöll lagen också ett krav på att den som ändrade sitt juridiska kön skulle vara steriliserad.

Idag finns en större kunskap om olika könsidentiteter och könsuttryck. Alla transpersoner har inte könsdysfori och behov av att förändra kroppen. Vissa har behov av att ändra juridiskt kön så att det stämmer överens med könsidentiteten, utan att behöva könsbekräftande vård. Andra kan behöva viss könsbekräftande vård utan att samtidigt vilja ändra juridiskt kön. Detta är inte möjligt enligt nuvarande lag, men blir möjligt i och med den nya lagen.

Läs mer om nuvarande lagstiftning, som gäller till och med den 30 juni 2025.

Fastställande av könstillhörighet

Övergripande frågor om nya könstillhörighetslagen

Kommer vem som helst kunna ändra juridiskt kön?

Nej. Det finns särskilda krav som måste vara uppfyllda för att få ändra juridiskt kön. Kraven står i den nya könstillhörighetslagen. Till exempel ska

  • personen ha en upplevd könsidentitet som stämmer bättre överens med det andra juridiska könet.
  • det ska kunna antas att personen kommer att fortsätta leva i denna könsidentitet under överskådlig tid.
  • den som ansöker ha fyllt 16 år.

För personer med intersexvariationer som är under 16 år gäller särskilda regler som beskrivs i en egen fråga längre ned på sidan.

Riksdagens syfte med en ny lag är att göra processen enklare för personer som vill byta juridiskt kön. Vad innebär ”enklare”?

Det blir enklare att ändra juridiskt kön eftersom den nya lagen lägger större vikt vid det personen själv berättar om sin könsidentitet och hur hen vill leva framöver. Det kommer inte längre finnas krav som handlar om personens könsidentitet eller könsuttryck bakåt i tiden. Krav som att personen måste ha upplevt sig tillhöra det andra könet under lång tid och att hen måste ha uppträtt i enlighet med denna könsidentitet sedan en tid, tas alltså bort.

Det blir också enklare att ändra juridiskt kön eftersom den processen från och med den 1 juli 2025 blir helt skild från det som har att göra med könsbekräftande vård (utredning och behandling). Den som vill ändra juridiskt kön behöver inte längre genomgå en flerårig utredning i den könsbekräftande vården. Den som ansöker behöver istället bifoga ett intyg från en legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator. I många fall kan det räcka med ett möte för att de ska kunna utfärda ett intyg. Det behövs ingen medicinsk diagnos.

Kommer ett tredje kön att införas för ickebinära?

Nej. Sverige har inte lagstiftat om ett tredje juridiskt kön. Du kan registreras i folkbokföringen med juridiskt kön som antingen kvinna eller man. Däremot behöver du inte identifiera dig som kvinna eller man för att kunna ändra juridiskt kön. Den nya könstillhörighetslagen innebär att ickebinära kan ansöka om att ändra juridiskt kön om det andra juridiska könet stämmer bättre överens, eller mindre dåligt, med den upplevda könsidentiteten.

Innebär den nya könstillhörighetslagen att en person själv får bestämma vilket juridiskt kön man vill ha?

Det blir enklare att ändra juridiskt kön, men det finns fortfarande vissa krav som måste vara uppfyllda:

  • Den som ansöker om att ändra juridiskt kön hos Socialstyrelsen behöver skicka in ett intyg från hälso- och sjukvården. Det som står i intyget ska utgå ifrån vad personen själv har berättat om sin könsidentitet, så den egna upplevelsen har stor betydelse. Samtidigt finns fortfarande två juridiska kön, man och kvinna.
  • Personen måste vara minst 16 år.
  • Det krävs också att det kan antas att personen kommer att fortsätta leva i könsidentiteten så långt framåt i tiden hen kan överblicka.

Om någon vill ändra juridiskt kön av anledningar som inte har med könsidentiteten att göra, så ska hälso- och sjukvården inte utfärda intyget och Socialstyrelsen kommer inte att godkänna ansökan.

Kommer det vara någon åldersgräns för att få ändra juridiskt kön från och med 1 juli 2025?

Ja. Från och med 16 års ålder kan man ansöka om att ändra juridiskt kön. För personer som är 16–17 år görs ansökan av vårdnadshavare. För personer med intersexvariation gäller särskilda regler som beskrivs i en egen fråga längre ned på sidan.

Vad innebär det för en person att ändra juridiskt kön?

Personnumret används i många sammanhang i samhället. Att ändra juridiskt kön innebär att en rad praktiska uppgifter behöver hanteras i kontakt med olika myndigheter, företag och samhällstjänster. Socialstyrelsen har tagit fram en checklista med exempel som stöd för detta.

Checklista vid ändring av juridiskt kön
Praktisk lista för dig som ska ändra juridiskt könArtikelnummer: 2025-5-9572|Publicerad: 2025-05-13

Checklistan omfattar följande områden:

  • identitetshandlingar och juridiska dokument
  • hälsa och sjukvård
  • myndigheter och samhällstjänster
  • banktjänster och digital identitet
  • arbete och medlemskap
  • övriga abonnemang och avtal.

Tänk på att regler kan förändras och att listan inte är komplett.

Kan man ändra tillbaka till sitt tidigare juridiska kön om man ändrar sig?

Ja. Den som vill ändra juridiskt kön igen kan skicka in en ny ansökan till Socialstyrelsen. Ett nytt intyg utfärdat av legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator behöver också skickas in tillsammans med ansökan. Den som ändrar tillbaka till det kön som personen fick vid födseln kan dock inte få tillbaka sitt ursprungliga personnummer.

Varför har riksdagen beslutat att ändra åldersgränsen från 18 till 16 år?

Att kunna ändra det kön som står i folkbokföringen är viktigt för att kunna leva i enlighet med sin könsidentitet. Det handlar om personlig integritet och har stor betydelse för en persons hälsa, välmående och utveckling.

I ett tidigare lagförslag föreslogs att åldersgränsen för att ändra juridiskt kön skulle sänkas till 12 år. Men som det står i Socialutskottets betänkande var det många remissinstanser som tyckte att barn i den åldern oftast inte är mogna nog att förstå vad en sådan förändring kan innebära. I stället bedömde man att 16 år bättre stämmer överens med den mognadsnivå som behövs för att ta ett sådant beslut.

16 år är sedan tidigare rekommenderad åldersgräns för att tidigast påbörja könsbekräftande hormonbehandling.

Vad kommer krävas för att ändra juridiskt kön?

Den nya könstillhörighetslagen innehåller ett antal krav som måste vara uppfyllda för att en person ska kunna ändra juridisk könstillhörighet. Enligt 2 § ska en person få ändra juridiskt kön om

  • personen antingen är
    - folkbokförd i Sverige,
    - svensk medborgare och har varit folkbokförd i Sverige, eller
    - svensk medborgare och har ett samordningsnummer,
  • personen har fyllt 16 år,
  • personen inte är registrerad partner,
  • det kön som framgår av folkbokföringen inte stämmer överens med personens upplevda könsidentitet, och
  • det kan antas att personen kommer att leva i denna könsidentitet under överskådlig tid.

Särskilda regler för personer med intersexvariationer

Personer med intersexvariationer kan ändra juridiskt kön i folkbokföringen före 16 års ålder, enligt 3 § lagen (2024:238) om fastställande av kön i vissa fall (könstillhörighetslagen). Då krävs att:

  • barnet är folkbokfört i Sverige,
  • en ändring är i enlighet med utvecklingen av barnets könsidentitet, och
  • ändring av juridiskt kön krävs med hänsyn till barnets bästa.

Personer med intersexvariationer som har fyllt 16 år omfattas av reglerna som gäller för alla som har fyllt 16 år, dvs. det som står i 2 § könstillhörighetslagen.

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2025:9) ska det tillsammans med ansökan lämnas in ett intyg som är skrivet av en legitimerad läkare inom en verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

Intyget ska innehålla information om

  1. vilken diagnos som sökanden har,
  2. varför en fastställelse att sökanden har ett annat kön än det som framgår av folkbokföringen är i enlighet med utvecklingen av sökandens könsidentitet,
  3. varför en ändring av det kön som framgår av folkbokföringen krävs med hänsyn till sökandens bästa, och
  4. vilka överväganden som ligger till grund för intyget.

Om det finns uppgifter utöver de som framgår i 1–4 som läkaren bedömer kan vara av betydelse för Socialstyrelsens prövning, ska även de framgå av läkarintyget. Läkarintyget ska också vara undertecknat av läkaren.

Information om personer med intersexvariation hittar du på sidan: Tillstånd som påverkar könsutvecklingen

Det här innebär den nya lagen för dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Den som ansöker om ändring av sitt juridiska kön behöver skicka in ett underlag från hälso- och sjukvården tillsammans med ansökan.

Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter om vilka yrkeskategorier som ska få utfärda det intyg som ska ingå i ansökan och vad intyget ska innehålla. Socialstyrelsen har också tagit fram ett kunskapsstöd för de yrkesgrupper som har rätt att utfärda intyg som ska vara ett stöd i mötet med den som vill ansöka om att ändra juridiskt kön.

Följande yrkeskategorier får utfärda ett intyg som rör en person som har fyllt 16 år

  1. legitimerad läkare,
  2. legitimerad psykolog,
  3. legitimerad psykoterapeut, och
  4. legitimerad hälso- och sjukvårdskurator.

Intyget ska visa

  1. om den hälso- och sjukvårdspersonal som utfärdar intyget, intygsutfärdaren, bedömer att det kön som framgår av folkbokföringen inte stämmer överens med sökandens upplevda könsidentitet,
  2. om intygsutfärdaren bedömer att det kan antas att sökanden kommer att leva i den upplevda könsidentiteten under överskådlig tid, och
  3. hur sökandens identitet har kontrollerats.

Intyget ska vara undertecknat av den som har skrivit intyget.

För barn under 16 år med intersexvariation gäller särskilda regler. Om det går att läsa i ett särskilt avsnitt.

Frågor och svar för dig som utfärdar intyg

Vem får behörighet att utfärda intyg?

Fyra yrkesgrupper kommer att ha rätt att utfärda intyg:

  • legitimerade läkare
  • legitimerade psykologer
  • legitimerade terapeuter
  • legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer

Det beskrivs i Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2025:9) om ansökan om fastställande av kön i vissa fall.

Var hittar jag blanketten för att utfärda intyget?

Blanketten för att utfärda intyg, som nämns på sidan 6 och 11 i kunskapsstödet, kommer du att kunna hämta på socialstyrelsens webbplats innan den1 juli. Blanketten är inte obligatorisk att använda, men är tänkt att underlätta för dig som ska utfärda intyget.

Vad innebär det att intyga en persons könstillhörighet? Vad ska jag intyga och vad ska jag inte inkludera eller ta hänsyn till?

När du möter en person som önskar intyg ska du ställa frågor och lyssna på personens svar. Du ska så långt som möjligt utgå från individens uppfattning om sig själv och från den enskildes självbestämmande.

Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd för dig som ska utfärda intyg. I kunskapsstödet får du stöd kring vilka frågor du kan ställa och hur du kan föra ett sådant samtal. Du får också veta vad du inte ska ta hänsyn till.

Vad gäller om personen som vill ändra juridiskt kön är bosatt utomlands?

Den nya könstillhörighetslagen gör det möjligt för svenska medborgare som bor utomlands att ändra juridiskt kön i folkbokföringen. De måste uppfylla samma krav som personer som bor i Sverige.

Hur ska jag ska bedöma om det kön som framgår av folkbokföringen inte stämmer överens med sökandens upplevda könsidentitet?

Bedömningen utgår från ett samtal med personen. Det du bedömer är om personen menar att en ändring skulle innebära att det juridiska könet bättre överensstämmer med könsidentiteten, och att personen tror att hen kommer att ha könsidentiteten under överskådlig tid, så långt framåt i tiden som personen kan överblicka.

Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsstöd till dig som ska utfärda intyg.

Kommer det finnas någon e-tjänst för att utfärda intyget?

Nej. Du som utfärdar ett intyg kommer behöva skicka det till den sökande. Den sökande skickar sedan in intyget tillsammans med ansökan till Socialstyrelsen.

Är jag skyldig att utfärda intyg?

Nej. Socialstyrelsens föreskrifter reglerar vilka legitimerade yrkesgrupper som har behörighet att utfärda intyg. Det betyder inte att varje enskild person inom dessa yrkesgrupper behöver utfärda intyg.

Att intyga någons könsidentitet – går det att göra på vetenskaplig grund?

Könsidentitet är en fråga om identitet, självbild och självbestämmande. Bedömningen du ska göra utgår från lag, föreskrifter och förarbeten, snarare än vetenskap. Du kan läsa mer om detta i Socialstyrelsens kunskapsstöd.

Det här innebär den nya lagen för dig som vill ansöka om att ändra juridiskt kön

Du som har fyllt 16 år och vill ändra juridiskt kön kan från och med den 1 juli 2025 ansöka om det hos Socialstyrelsen. Om du är under 18 år behöver ansökan göras av vårdnadshavare. Innan du ansöker behöver du kontakta hälso- och sjukvården för att få ett intyg där det framgår att du uppfyller villkoren i lagen.

Fyra yrkesgrupper får utfärda intyg:

  • legitimerade läkare
  • legitimerade psykologer
  • legitimerade psykoterapeuter
  • legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer

Ansökan skickas till Socialstyrelsen som sedan fattar beslut om ditt juridiska kön ska ändras eller inte. Om vi godkänner din ansökan meddelar vi Skatteverket, som ändrar ditt personnummer i folkbokföringen.

Personnumret används i många sammanhang i samhället. Att ändra juridiskt kön innebär att en rad praktiska uppgifter behöver hanteras i kontakt med olika myndigheter, företag och samhällstjänster. Socialstyrelsens checklista med exempel kan vara till hjälp.

Checklista vid ändring av juridiskt kön
Praktisk lista för dig som ska ändra juridiskt könArtikelnummer: 2025-5-9572|Publicerad: 2025-05-13

Checklistan omfattar följande områden:

  • identitetshandlingar och juridiska dokument
  • hälsa och sjukvård
  • myndigheter och samhällstjänster
  • banktjänster och digital identitet
  • arbete och medlemskap
  • övriga abonnemang och avtal.

Tänk på att regler kan förändras och att listan inte är komplett.

Så ansöker du som vill ändra juridiskt kön – från och med den 1 juli 2025

Du som har fyllt 16 år och vill ändra juridiskt kön kan ansöka om det hos Socialstyrelsen. Om du är under 18 år behöver ansökan göras av vårdnadshavare. Så här gör du:

  1. Kontakta hälso- och sjukvården för att få ett intyg. Du kan till exempel kontakta din vårdcentral och be om ett besök med hälso- och sjukvårdspersonal som har behörighet att utfärda ett intyg. Det kan vara:
    - legitimerade läkare
    - legitimerade psykologer
    - legitimerade psykoterapeuter
    - legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorer

  2. Intyget ska visa om den som utfärdar intyget bedömer att du uppfyller villkoren i lagen, det vill säga
    - om ditt juridiska kön inte stämmer överens med din könsidentitet och
    - om det kan antas att du kommer att leva i den könsidentiteten under överskådlig tid.
    Ta med dig ID-kort eller liknande vid besöket, så att du kan legitimera dig. Den som utfärdar intyget behöver kontrollera att du är du.

  3. Vid besöket kommer du få frågor om din könsidentitet och hur den stämmer överens eller inte stämmer överens med ditt juridiska kön. Du kommer också få svara på hur du ser på din könsidentitet framåt i tiden. Frågorna ska fokusera på om du uppfyller kraven i könstillhörighetslagen.

  4. Om läkaren, psykologen, psykoterapeuten eller hälso- och sjukvårdskuratorn som du träffat bedömer att du uppfyller kraven i lagen får du ett intyg.

  5. Skicka in ansökan om att ändra juridiskt kön till Socialstyrelsen och bifoga intyget. Ansökan ska göras skriftligen, till exempel med brev eller med e-post. Du kan skicka ansökan i krypterad e-post till Socialstyrelsen om du vill vara säker på att ingen obehörig ska kunna komma åt och läsa den. Då behöver du först registrera din e-postadress. Det gör du genom att fylla i din e-postadress och att ange den bekräftelsekod som visas. När du registrerar dig kommer du att få ett e-postmeddelande med en personlig länk för att kunna skicka krypterade meddelanden. Länken är giltig i 10 dagar.
    Skicka krypterat meddelande

  6. Socialstyrelsen tar emot din ansökan. Om det saknas något kan du behöva komplettera ärendet. Socialstyrelsen kommer i så fall att kontakta dig.

  7. När Socialstyrelsen har gått igenom ärendet och fått in allt underlag som vi behöver, gör vi en bedömning och fattar beslut i ditt ärende. Beslutet innebär att din ansökan beviljas eller avslås.Om du får ett avslag kan du överklaga det till domstol. Om din ansökan godkänns skickar Socialstyrelsen beslutet till Skatteverket, som ändrar ditt juridiska kön i folkbokföringen.

  8. Ta reda på vilka du själv behöver informera om ditt nya juridiska kön och personnummer.

Personnumret används i många sammanhang i samhället. Du kan läsa mer om det under frågan "Vad innebär det för en person att ändra juridiskt kön?".

Frågor och svar för dig som vill ansöka om att ändra juridiskt kön

Jag vill ansöka om att ändra juridiskt kön, hur gör jag?

Först behöver du ett intyg från hälso- och sjukvården. Du vänder dig till hälso- och sjukvården och bokar tid hos en läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator, för det är dessa yrkesgrupper som får utfärda ett intyg. Du kan till exempel kontakta din vårdcentral eller en ungdomsmottagning om du är ung. Sedan skickar du in ansökan till Socialstyrelsen, tillsammans med intyget.

Var hittar jag blanketten för ansökan?

Ansökningsblanketten kommer du att kunna hämta på Socialstyrelsens webbplats innan den 1 juli. Blanketten är inte obligatorisk att använda, men är tänkt att underlätta för dig som ska ansöka.

Jag har behov av könsbekräftande vård, var kan jag få hjälp?

Det finns sex nationellt högspecialiserade team i landet som utreder behov av könsbekräftande vård. För att komma dit behöver du en remiss. Det ser delvis olika ut i olika regioner vem som får skriva remissen. Du kan kontakta till exempel din vårdcentral eller en ungdomsmottagning för att ta reda på vad som gäller där du bor.

Vård vid könsdysfori

Jag har behov av att både ändra juridiskt kön och få könsbekräftande vård, hur gör jag då?

Det finns sex nationellt högspecialiserade team i landet som utreder behov av könsbekräftande vård. För att komma dit behöver du en remiss. Det ser delvis olika ut i olika regioner vem som får skriva remissen. Du kan kontakta till exempel din vårdcentral eller en ungdomsmottagning för att ta reda på vad som gäller där du bor.

När du får tid hos utredningsteamet kan du be om det intyg som ska skickas till Socialstyrelsen när du ansöker om att ändra juridiskt kön. Du kan be om det när som helst under din utredning eller behandling.

Du kan också ansöka om att ändra juridiskt kön innan du ställer dig i kö för utredning i den könsbekräftande vården eller under tiden du står i kö. Då kontaktar du hälso- och sjukvården där du bor och bokar tid hos en legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator, som är de yrkesgrupper som får utfärda ett intyg.

Jag står i kö till könsbekräftande vård, kan jag ansöka om att ändra juridiskt kön under tiden?

Ja. I och med den nya könstillhörighetslagen kommer processen för att ändra juridiskt kön och för att få könsbekräftande vård att vara separerade. Det betyder att du kan ansöka om att ändra ditt juridiska kön medan du väntar på könsbekräftande vård. Intyget du skickar med din ansökan behöver inte komma från någon som arbetar inom den könsbekräftande vården. Då vänder du dig till hälso- och sjukvården där du bor och bokar tid hos en legitimerad läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator.

Får jag förtur till könsbekräftande vård om jag redan ändrat juridiskt kön?

Nej, du får inte förtur.

Kommer väntetiden till könsbekräftande vård att bli kortare med den nya lagstiftningen?

Från och med den 1 juli 2025 kan alla legitimerade läkare, psykologer, psykoterapeuter och hälso- och sjukvårdskuratorer som är verksamma i hälso- och sjukvården utfärda det intyg som behöver skickas med ansökan till Socialstyrelsen. Det kommer inte längre vara den könsbekräftande vården som har ensamt ansvar för att ta fram ett underlag till ansökan.

Det underlag som ska tas fram är också mindre omfattande. Detta kan eventuellt leda till kortare kötider för den könsbekräftande vården, men om det verkligen blir så går inte att svara på förrän effekterna av den nya könstillhörighetslagen går att mäta.

Jag är ickebinär – vad gäller för mig?

Den nya könstillhörighetslagen kommer att göra det möjligt för dig som är ickebinär att ändra juridiskt kön. Idag krävs det att personen upplever sig tillhöra det andra könet, det vill säga identifierar sig som kvinna men är folkbokförd som man eller tvärtom. Med den nya könstillhörighetslagen kommer kravet istället vara att det juridiska könet inte stämmer överens med den upplevda könsidentiteten. Den som känner att det andra juridiska könet stämmer bättre överens med könsidentiteten kommer därför kunna ändra sitt juridiska kön. Samtidigt innehåller folkbokföringen bara två kön och ett samordningsnummer eller personnummer är antingen manligt eller kvinnligt kodat.

Varför säger lagen att jag inte får vara registrerad partner om jag vill ändra mitt juridiska kön?

Registrerat partnerskap fanns för samkönade par under en tid när äktenskap var definierat som något som endast en man och en kvinna kunde ingå. När äktenskapslagstiftningen blev könsneutral 2009 kunde de par som var registrerade partners omvandla sitt partnerskap till äktenskap – eller välja att fortsätta vara registrerade partner.

Om en person som ingått registrerat partnerskap ändrar juridiskt kön, är paret inte längre samkönat och uppfyller därmed inte villkoren i den nu upphävda lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap.

Jag har fyllt 16 men inte 18 år, vad gäller för mig?

När den nya könstillhörighetslagen börjar gälla 1 juli 2025 kan du som har fyllt 16 år  ansöka om ändring av ditt juridiska kön. Om du är under 18 år behöver ansökan göras av dina vårdnadshavare. Om du har två vårdnadshavare behöver ansökan göras av dem båda. Du behöver också själv skriva under och godkänna ansökan.

Innan du ansöker behöver du få ett intyg från hälso- och sjukvården. Besöket hos hälso- och sjukvården kan du själv boka och genomföra själv utan vårdnadshavare, om du vill. Intyget skickas sedan in tillsammans med ansökan till Socialstyrelsen.

Hur lång tid tar det att få ett intyg från hälso- och sjukvården?

Det kan gå olika snabbt att få en tid och att få själva intyget beroende på hur situationen ser ut i hälso- och sjukvården där du bor. Socialstyrelsen inte bestämt hur lång tid själva mötet mellan dig och den som ska utfärda intyg ska ta, eller om det ska vara ett eller flera möten. I många fall kan det räcka med ett möte för att den som kan utfärda ett intyg ska få den information den behöver.

Vilka verksamheter omfattas av hälso- och sjukvårdslagen?

Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) gäller för alla vårdgivare. Med vårdgivare avses statlig myndighet, region, kommun, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Detta innebär att både privat och offentligt finansierad vård omfattas. Elevhälsan omfattas också av hälso- och sjukvårdslagen.

Varför behöver jag ett intyg från hälso- och sjukvården? Vad är det som ska intygas?

Lagen ställer vissa krav som behöver vara uppfyllda för att någon ska få ändra juridiskt kön. Socialstyrelsen behöver veta om du som ansöker om att ändra juridiskt kön uppfyller dessa krav eller inte för att kunna fatta beslut.

Fyra yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården får rollen att träffa dig som vill ansöka om att ändra juridiskt kön och göra en bedömning av om du uppfyller lagens krav, det vill säga

  • om ditt juridiska kön inte stämmer överens med din könsidentitet och
  • om det kan antas att du kommer att leva i den könsidentiteten under överskådlig tid.

Bedömningen ska utgå ifrån det du själv berättar. Personen du träffar i hälso- och sjukvården skriver ett intyg med sin bedömning. Intyget skickar du till Socialstyrelsen tillsammans med din ansökan.

Den som utfärdar intyget behöver också kontrollera att du är du, och du behöver därför kunna legitimera dig med ID-kort eller liknande vid besöket.

Vilka dokument behöver jag skicka med i min ansökan till Socialstyrelsen?

Utöver ansökan behöver du även skicka in ett intyg som är utfärdat i hälso- och sjukvården.

Hur ska ansökan skickas in?

Ansökan ska göras skriftligen, till exempel med brev eller med e-post.

På Socialstyrelsens webbplats finns en lösning för att skicka krypterad e-post till myndigheten. Du måste inte använda Socialstyrelsens lösning för krypterad e-post, men tänk på e-post som skickas via vanliga e-posttjänster inte alltid är krypterad och kan därför vara lätt för obehöriga att komma åt och läsa.

Skicka krypterat meddelande

Kostar det något att ansöka om att ändra juridiskt kön?

Att ansöka om nytt juridiskt kön hos Socialstyrelsen kostar ingenting. När du kontaktar hälso- och sjukvården för att få ett intyg kan du dock behöva betala exempelvis besöksavgift.

Hur lång tid tar det att få beslut från Socialstyrelsen?

Socialstyrelsen kan just nu inte svara på hur lång tid det kommer att ta att få ett beslut. Det beror på att Socialstyrelsen inte tidigare har handlagt ärenden om ändring av juridiskt kön enligt de nya krav som följer med den nya könstillhörighetslagen. När lagen träder i kraft den 1 juli 2025 kan det vara många som ansöker om ändring av juridiskt kön. Socialstyrelsen arbetar just nu med att färdigställa rutiner för att processen ska fungera så smidigt som möjligt från och med 1 juli.

Hur går det till när Socialstyrelsen prövar och fattar beslut i mitt ärende?

Socialstyrelsen kommer att pröva om du uppfyller kraven i lagen, bland annat utifrån det underlag du skickar in. Underlaget (intyget) ska visa att din upplevda könsidentitet inte stämmer överens med det kön som står i folkbokföringen.

Från och med att den nya könstillhörighetslagen börjar gälla den 1 juli 2025 är det Socialstyrelsens handläggare som hanterar handläggningen av ansökningar som kommer in. Tidigare har det varit Rättsliga rådet som hanterat dessa ärenden.

Vilka kommer ha tillgång till min ansökan och till Socialstyrelsens beslut?

Uppgifterna i din ansökan omfattas av sekretess. Samma sak gäller för Socialstyrelsens beslut. Det betyder att ingen i hälso- och sjukvården eller på Socialstyrelsen får låta någon annan enskild privatperson, företag eller myndighet se din ansökan eller ditt beslut. Sekretessen gäller också inom Socialstyrelsen. Det betyder att bara de som behöver se din ansökan på grund av att de exempelvis registrerar din ansökan, handlägger ditt ärende eller liknande, kommer att få tillgång till uppgifterna om dig. För att ditt juridiska kön i folkbokföringen ska ändras behöver Socialstyrelsen dock skicka beslutet om fastställelse av ändrat kön till Skatteverket.

Hur kan jag göra om jag har skyddade personuppgifter?

Även du som har skyddade personuppgifter kan ansöka om ändring av juridiskt kön. I din ansökan behöver du inte ange namn och folkbokföringsadress, det räcker med personnummer. Socialstyrelsen kommer då att kunna nå dig med brev genom Skatteverkets förmedlingstjänst.

Om du har skyddade personuppgifter kommer Socialstyrelsen dock inte kunna ta reda på uppgifter om dig till exempel om ditt civilstånd och du kommer därför själv behöva skicka in exempelvis personbevis i samband med ansökan eller under handläggningens gång.

Jag är svensk medborgare men bor utomlands, vad gäller för mig?

Du som är svensk medborgare bosatt utomlands kommer att kunna ansöka om ändring av ditt juridiska kön när den nya könstillhörighetslagen börjar gälla 1 juli 2025. För dig gäller samma krav som för de som är bosatta i Sverige.

Vilket bemötande kan jag förvänta mig när jag kontaktar vården om intyg? Har de som får utfärda intyget kunskap om könsidentitet och transpersoner? Vad gör jag om jag blir dåligt bemött?

Alla som kommer till hälso- och sjukvården har rätt att bemötas med respekt. Den du möter kan ta stöd av Socialstyrelsens kunskapsstöd som bland annat beskriver hur de yrkesgrupper som kan utfärda intyg kan skapa ett respektfullt, begripligt och informativt möte.

Kunskap för ett jämlikt bemötande

Personer som arbetar inom hälso- och sjukvård kan ha olika kunskap om könsidentitet och transpersoner. Om du upplever att du blir bemött på ett sätt som du inte är nöjd med kan du ta upp det på flera sätt:

Prata med vårdpersonalen eller chefen för mottagningen

Du kan börja med att berätta hur du upplevde bemötandet. Ibland kan det handla om okunskap som går att rätta till – men du har ingen skyldighet att utbilda vårdpersonal.

Kontakta patientnämnden i din region

I alla regioner finns en patientnämnd som hanterar klagomål och synpunkter på vården. De tar inte ställning till om någon har gjort rätt eller fel, men kan hjälpa dig att framföra din upplevelse och se till att vården får veta hur du har blivit bemött. Du kan vara anonym om du vill.

Anmäl till Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

Om bemötandet har varit kränkande kan du göra en anmälan till IVO . Det kan till exempel gälla att du inte blivit lyssnad på, kallats fel namn eller pronomen, eller behandlats med bristande respekt på grund av din könsidentitet.

Diskrimineringsombudsmannen (DO)

Om du anser att du har blivit diskriminerad på grund av könsidentitet eller könsuttryck, kan du också vända dig till DO. Det kan vara diskriminering om du blivit sämre behandlad än andra i en liknande situation, just på grund av att du till exempel är transperson eller ickebinär.

Kontakt

Har du frågor om vad som gäller i hälso- och sjukvården kan du vända dig till Socialstyrelsens upplysningstjänst.
Om du har frågor om ditt egna ärende är du välkommen att kontakta:
Telefon: 075-247 30 00
Publicerad: