Läkare med patient i undersökningsrum

Stora skillnader i primärvårdens arbete med levnadsvanor

Publicerad:
Rådgivningen till patienter med ohälsosamma levnadsvanor minskade under de första åren med covid-19-pandemin, men har nu återhämtats. Det är fortsatt stora skillnader mellan regionerna hur stor andel av patienterna som får rådgivning för att ändra ohälsosamma levnadsvanor och vården behöver bli mer jämlik.

Hälso- och sjukvården har en viktig uppgift att stödja personer att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Risken för många stora folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, cancer eller typ 2-diabetes ökar om man röker, äter ohälsosamt, dricker för mycket alkohol eller rör sig för lite.  

Socialstyrelsens uppföljning av primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor avser regionernas primärvård (hälso- och vårdcentraler) och gäller för 2022. Uppföljningen visar att rådgivningen ökar efter en nedgång under pandemin. Det är dock fortsatt stora skillnader mellan regionerna i hur stor andel av patienterna i primärvården som får rådgivning som stöd för att ändra ohälsosamma levnadsvanor. Bland dem med mest omfattande rådgivning finns Norrbotten, Skåne och Uppsala.

– Det är bra att rådgivningen ökar. Samtidigt är det för stora skillnader mellan regionerna. Socialstyrelsen ser att regionerna behöver fortsätta öka stödet till personer med ohälsosamma levnadsvanor. Att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande ingår i omställningen till en god och nära vård och är avgörande för att nå en jämlik hälsa i befolkningen, säger Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd hos Socialstyrelsen.

Rådgivning om tobak och alkohol ges mer sällan

Förutom stora skillnader mellan regioner i omfattningen av stödet, så är skillnaderna också stora mellan rådgivningen kring olika levnadsvanor. Rådgivningen om fysisk aktivitet och matvanor är vanligast medan rådgivning om tobaksrökning och riskbruk av alkohol ges betydligt mer sällan. Vissa regioner har mycket sparsamt med rådgivning för alla levnadsvanor. I sju regioner är det färre än en av tusen patienter som får rådgivning vid riskbruk av alkohol.

– De stora skillnaderna mellan regionerna ger möjligheter att lära av dem som har kommit relativt långt med utbyggnaden av rådgivningen. Det är angeläget att frågorna prioriteras på ledningsnivå för att arbetet ska få tillräckligt utrymme i mötet med patienterna, säger Iréne Nilsson Carlsson.

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Faktaruta – hälsofrämjande arbete och god och nära vård

  • Det ingår i primärvårdens grunduppdrag att ge förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar.
  • Det är även en central del i omställningen till en god och nära vård att stödja invånarna att bli mer delaktiga i sin vård och hälsa, vilket bland annat kan handla om att erbjuda rådgivning i enlighet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.
  • Socialstyrelsens riktlinjer ses över under 2023–2024 och som ett första steg publicerades i september 2023 nya gränsvärden för riskbruk av alkohol.
  • Socialstyrelsens stödjer tillämpningen av bestämmelserna om tillgång till fast läkarkontakt. Om fler patienter får en fast läkarkontakt stärks förutsättningarna för det förebyggande arbetet. Med ökad kontinuitet i relationen mellan patient och vårdpersonal blir vården mer långsiktig och ges med en större helhetssyn på personens behov och förutsättningar.