Främja hälsa och förebygga ohälsa
Många sjukdomar kan förebyggas och fördröjas genom förebyggande och hälsofrämjande insatser. Hälso- och sjukvården kan göra mer på det området och det ingår därför i omställningen till god och nära vård att stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.
Primärvården har en särskilt viktig roll i det förebyggande arbetet på befolkningsnivå, genom sin närhet till människors vardag. Sedan den 2021 finns en reglering om primärvårdens grunduppdrag i hälso- och sjukvårdslagen (HSL, kapitel 13). Där står bland annat att regioner och kommuner, inom ramen för verksamhet som är primärvård, ”särskilt ska tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar”.
Stöd i arbetet med ohälsosamma levnadsvanor
Risken för många stora folksjukdomar ökar om man röker, äter ohälsosamt, dricker för mycket alkohol eller rör sig för lite. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor ingår i Socialstyrelsens rekommendationer till hälso- och sjukvården.
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, Socialstyrelsen
Socialstyrelsen erbjuder stöd, verktyg och inspiration till hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, bland annat en guide som beskriver hur ett rådgivande samtal för att förändra en levnadsvana kan gå till.
Stöd för samtal om alkohol, Socialstyrelsen
Fysisk aktivitet på recept (FaR)
Fysisk aktivitet har bevisad effekt att kunna förebygga eller förbättra många sjukdomstillstånd, till exempel högt blodtryck, diabetes och depression.
Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en personcentrerad strukturerad behandlingsmetod. Metoden har använts i drygt 20 år av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som ett stöd för att hjälpa patienter, som är otillräckligt fysiskt aktiva, att öka sin fysiska aktivitetsnivå. Syftet är att förbättra eller bibehålla sin hälsa, alternativt att förebygga sjukdom eller skada.
FaR kan vara en första behandling eller ett komplement till annan behandling, såsom läkemedel eller specifik rehabilitering. FaR-metoden kan vara aktuell om patientens tillstånd tillåter att den fysiska aktiviteten kan utföras utanför hälso- och sjukvården.
FaR som behandlingsmetod – stöd till beteendeförändring
FaR-metoden har utvecklats i Sverige och används inom hälso- och sjukvården sedan början av 2000-talet. Ett personcentrerat förhållningssätt är grunden i FaR-metoden som består av fem delar, med tre kärnkomponenter:
- Individuellt rådgivande samtal – är centralt i FaR-metoden. I samtalet används öppna frågor med fokus på både tidigare och nuvarande fysisk aktivitetsnivå samt stillasittande tid. Motivation och beredskap till förändring kartläggs.
- Individanpassad skriftlig ordination – formuleras i dialog med patienten och utgår från det individuella samtalet och en medicinsk bedömning av patientens hälso- och funktionsstatus.
- Individanpassad uppföljning – är viktig för att kunna stödja beteendeförändringen, utvärdera och vid behov kunna ändra eller anpassa ordinationen.
De två övriga delarna används som metodstöd:
- FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) - är ett evidensbaserat kunskapsstöd vid ordination av fysisk aktivitet och innehåller både allmänna och diagnosspecifika rekommendationer. FYSS finns även i en komprimerad digital version, eFYSS.
- Samverkan med föreningar och andra aktivitetsarrangörer – bidrar till att skapa en stödjande struktur för att underlätta att komma igång med fysisk aktivitet.
Läs mer om FaR
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HSF) är ett nationellt nätverk som består av representanter från regionerna. HSF är en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals (HPS), som är initierat av WHO. Nätverket arbetar för en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård för patienter, medarbetare och befolkning. Information och utbildningsmaterial om fysisk aktivitet och FaR finns publicerat på HFS:s webbplats:
Fysisk aktivitet, Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Nationellt system för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården har tagit fram en generisk modell för integrering av levnadsvanor i vårdförlopp samt även andra kunskapsstöd. I modellen ingår FaR som förslag på metod för att stödja ökad fysisk aktivitet.
Socialstyrelsens uppdrag när det gäller FaR
Socialstyrelsen fick i mars 2023 ett regeringsuppdrag att fördela medel, stödja ökad förskrivning av FaR, främja följsamhet till förskrivna FaR samt följa upp och utvärdera hur regionerna arbetar med insatserna. Uppdraget innebär också att genom ändamålsenliga insatser stödja hälso- och sjukvården att implementera FaR i sina verksamheter.
En del i uppdraget är även att uppdatera Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, som bland annat omfattar rekommendationer till personer som är otillräckligt fysiskt aktiva.
Socialstyrelsen ska genomföra uppdraget
- i samverkan med E-hälsomyndigheten
- i samverkan med Folkhälsomyndigheten
- i dialog med Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA)
- i dialog med andra relevanta externa aktörer, exempelvis inom den nationella kunskapsstyrningen via NPO, nationella programområden.
Samverkan med E-hälsomyndigheten
Socialstyrelsen samverkar med E-hälsomyndigheten som har fått ett uppdrag att ta fram ett digitalt stöd för FaR.
Fysisk aktivitet på recept, E-hälsomyndigheten
Arena för lärande och erfarenhetsutbyte
Som en del i Socialstyrelsens uppdrag bjuder vi in personer som arbetar strategiskt med FaR i regionerna till digitala webbinarier, Arena för lärande och erfarenhetsutbyte. Syftet är att ge information och kunskap om FaR samt att erbjuda ett forum för lärande och erfarenhetsutbyte.
Webbinarier
- Statsbidrag och eFYSS, 23 oktober 2023
Filmen från webbinariet läggs upp under november - Nästa arena för lärande och erfarenhetsutbyte äger rum den 19 januari 2024, klockan 10–12.