Bättre tandhälsa – men skillnaderna ökar och målen för tandvården nås inte

Socialstyrelsen publicerar idag en utvärdering av följsamheten till de nationella riktlinjerna för tandvården. Den visar att tandvården inte fullt ut arbetar enligt riktlinjerna, och att bara 2 av 14 målnivåer uppnås. Det finns också betydande skillnader mellan regionerna, liksom skillnader beroende på faktorer som socioekonomi, allmänhälsa och olika funktionsnedsättningar.

Av utvärderingen framgår exempelvis att män i större utsträckning avstår från tandvård än kvinnor. År 2024 var det 19,6 procent av männen och 17,6 procent av kvinnorna som uppgav att de avstått tandvård trots behov. 13,3 procent av männen och 12,8 procent av kvinnorna hade avstått av ekonomiska skäl – en andel som har ökat de senaste åren. Bland arbetslösa var siffran nära 30 procent, och utrikesfödda avstår i högre grad än svenskfödda.

– Vi ser ett tydligt mönster: tandhälsa hänger samman med socioekonomi. Det finns en stor risk att befintliga hälsoklyftor förstärks och här behövs ett arbete för att minska skillnaderna mellan regionerna, mot en mer förebyggande och jämlik tandvård, säger Peter Lundholm, sakkunnig på Socialstyrelsen.

Skillnader märks i behandlingseffekt

Tiden mellan basundersökningar har ökat och det är tre gånger så vanligt att inte komma på basundersökning i områden med stora socioekonomiska utmaningar.

– Skillnaderna märks även i behandlingseffekten. Bland personer med kortare utbildning hade 64 procent lyckad kariesbehandling där kariesutvecklingen stannade upp, jämfört med över 70 procent bland dem med längre utbildning. Sett till regionerna varierade andelen från 60 procent i Västerbotten till 69 procent i Halland, säger Thomas Malm, projektledare vid Socialstyrelsen.

Trots att riktlinjerna betonar vikten av förebyggande och orsaksinriktad behandling, är dessa arbetssätt fortfarande ovanliga i praktiken. Endast 11 procent av vuxna patienter som behandlades för karies fick en behandling som fokuserade på att åtgärda sjukdomens orsak. Skillnaderna mellan regionerna varierade från 25 procent i Värmland till drygt 5 procent i Jämtland och Dalarna.

Ett annat sätt att förebygga munsjukdomar som finns med i riktlinjerna, är kvalificerade rådgivande samtal kring exempelvis ohälsosamma matvanor och rökning. Men bara knappt 1 procent av vuxna som behandlades för karies fick denna behandling 2023.

Bättre tandhälsa hos barn – men inte hos alla

Ny statistik visar också att andelen kariesfria barn ökar. Bland 6-åringar steg siffran från 78 till 83 procent under perioden 2021-2024, och bland 12-åringar från 69 till 73 procent. Samtidigt ökar karies hos den tredjedel unga som redan har störst tandproblem. Bland 12-åringar i denna grupp har antalet kariesskadade tänder ökat från 1,65 till 1,87 på ett år.

– Det är glädjande att fler barn är kariesfria, men det är samtidigt oroande att tandhälsan försämras bland de som redan har störst behov. Vi ser en trend till en växande ojämlikhet i munhälsa, och det riskerar att förstärka skillnader i hälsa längre fram i livet, säger Peter Lundholm.

Behövs en omställning av tandvården

Socialstyrelsen pekar på behovet av en omställning inom tandvården – där det orsaksinriktade arbetet utvecklas, kompetensen ökar, det förebyggande och hälsofrämjande arbetet stärks och samverkan med övrig hälso- och sjukvård förbättras.

– Vi ser att tandvården behöver ställa om. Det räcker inte med att behandla skador – vi måste arbeta mer förebyggande, särskilt för att nå de grupper som har sämst förutsättningar. Tandvården bör bli en mer integrerad del av folkhälsoarbetet, inte minst i socioekonomiskt utsatta områden där behoven är som störst, säger Peter Lundholm.