Stora regionala skillnader – unga män sticker ut i blodgivningsstatistiken
Västerbotten har högst andel aktiva blodgivare – 4,3 procent – medan storstadsregionerna Skåne och Stockholm ligger lägst på 2,5 respektive 2,2 procent. Antalet blodgivare minskade under förra året och nu är 2,8 procent av befolkningen i åldern 18–64 år aktiva blodgivare. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen och Swedish blood alliance (SweBA).
De mellan 45–64 år är idag den mest aktiva gruppen blodgivare i alla regioner. Många i den här äldre gruppen har etablerat en vana att ge blod – något som yngre generationer ännu inte gjort.
Fler unga män behövs
De unga männen är underrepresenterade som blodgivare över i stort sett hela landet. Endast 1,3 procent av män mellan 18 och 24 år gav blod – att jämföra med 1,9 procent av kvinnorna i samma åldersgrupp.
– Vi behöver blodgivare i alla åldersgrupper och med alla blodgrupper, men de unga männens insats kan bli avgörande för att vi ska kunna agera snabbt vid en större kris, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.
En viktig förklaring till varför män behövs som givare är att de generellt har större blodvolym och högre blodvärden än kvinnor, vilket gör att de kan ge blod oftare. Men undersökningar visar att unga män oftare än kvinnor saknar motivation, är rädda för nålar, eller tror att de inte behövs.
Fler blodgivare behövs innan krisen slår till
Socialstyrelsen betonar att man behöver bli blodgivare när samhället fungerar som vanligt – inte mitt i en kris. Då finns varken tid eller resurser inom regionernas blodverksamheter att ta emot nya givare.
– Nu gäller det att fler kommer igång och vi vet att viljan finns. Fler än 6 av 10 svenskar uppger att de kan tänka sig att bli blodgivare så vi kan bättre. Om fler skulle ge blod en gång om året, skulle det göra en stor skillnad för att säkra en stabil och tillgänglig blodgivarkår som snabbt kan kallas in vid behov, säger Björn Eriksson.
Sverige behöver fördubbla antalet blodgivare, till fem procent av befolkningen, cirka 400 000 personer, för att möta vårdens behov och stärka samhällets beredskap vid kris, olyckor eller krig.
Så kan du själv bidra
- De flesta mellan 18–60 år kan bli blodgivare.
- Det räcker att ge blod en gång per år – om vi blir tillräckligt många.
- Och även om du själv inte kan ge blod, kan du hjälpa till genom att sprida budskapet: Sverige behöver fler blodgivare. Nu.
- Läs mer och anmäl dig som blodgivare på geblod.nu
Kampanj riktad till unga män
För att möta utmaningen med sjunkande andel blodgivare har Socialstyrelsen i samarbete med GeBlod lanserat kampanjen ”Blodpåsen”, som riktar sig direkt till män mellan 18 och 30 år. Budskapet är tydligt: bli en del av Sveriges beredskap. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att fler ska bli blodgivare.
Fakta om blod och blodgivning
- Det går åt ungefär en blodpåse i minuten i Sverige.
- En blodpåse kan rädda upp till tre personers liv.
- Alla blodgrupper behövs.
- All blodgivning är frivillig.
- Det går inte att framställa syntetiskt blod, vi är helt beroende av att frivilliga väljer att ge blod.
- Drygt 6 av 10 vuxna svenskar kan tänka sig att ge blod, enligt en opinionsundersökning som Socialstyrelsen genomförde i maj 2024.
- Det är 2,8 procent av befolkningen mellan 18-64 år som är blodgivare. (SweBA, 2024)
- Alla blodgivare testas för ett antal sjukdomar och det finns strikta regler för vilka som kan bli blodgivare. Allt för att se till att blodet är säkert för patienten som får det och för att värna blodgivarens egen hälsa.
- De flesta mellan 18-60 år kan bli blodgivare – läs mer om vad som gäller i just din region och hur du gör för att bli blodgivare på geblod.nu.
- Sverige behöver fördubbla antalet blodgivare, till 5 procent av befolkningen, för att säkra beredskapen, enligt Socialstyrelsens bedömning.
- Det kan räcka att ge regelbundet en gång per år för att stärka beredskapen. Då är man redo att kallas in när behov uppstår.
Det behövs fler blodgivare eftersom många av dagens blodgivare tillhör äldre åldersgrupper som inte kommer kunna ge blod hur länge som helst. Även förändringar i befolkningsstrukturen påverkar behovet: fler lever längre och kan tack vare medicinska framsteg leva med olika sjukdomar, vilket ökar efterfrågan på blod i olika behandlingar.
Så funkar blodgivningen i Sverige i dag
- Det är främst i storstadsregionerna det behövs fler blodgivare. Det beror på att det mesta av blodet används där, både på grund av att de flesta svenskar bor i storstäderna och även på grund av att patienter från hela landet kommer till universitetssjukhusen för specialistvård.
- Både blodbehov och resurser för att ta emot blodgivare varierar stort mellan regionerna.
- Varje region ansvarar i dag för blodgivningen i sin egen region.
- Det finns ingen nationell samordning av blodlager eller blodgivarna men regionerna samarbetar på olika sätt för att täcka blodbehovet dag för dag.
- Socialstyrelsen har lämnat förslag till regeringen om en nationell fristående blodorganisation för att skapa förutsättningar för en god beredskap i hela landet och en bättre samordning av hälso- och sjukvårdens behov.