Socialstyrelsen: Palliativ vård behöver nå fler och sättas in tidigare
– Palliativ vård ska inte vänta till livets sista dagar. Den ska finnas tillgänglig när behovet uppstår och syftar till att minska lidande och förbättra livskvalitet, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.
Fokus på integrering med annan vård
De kunskapsstöd som funnits hittills har främst riktat in sig på vård i livets absoluta slutskede, ofta för äldre personer eller patienter med cancer som fått avancerad hemsjukvård. De nya nationella riktlinjerna fokuserar i stället på att palliativ vård bör integreras med övrig vård och ges parallellt med livsförlängande behandling.
– Palliativ vård kan behövas vid många sjukdomar som är livshotande, till exempel hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar och neurologiska sjukdomar, säger Birgitta Pleijel, projektledare på Socialstyrelsen.
Ojämlik palliativ vård – ålder och hemort avgörande
I de nya riktlinjerna pekar Socialstyrelsen på att den palliativa vården idag ofta är ojämlik beroende på var i landet man bor och vilken diagnos och ålder man har. För att stärka kvaliteten i hälso- och sjukvården betonar myndigheten särskilt behovet av att identifiera vilken typ av insatser patienter behöver tidigare, men även att erbjuda återkommande samtal vid allvarlig sjukdom, göra skattningar av symtom och inkludera en strategi för palliativ vård i patientens individuella vårdplan.
Detta behöver kunna erbjudas i alla vårdformer av ordinarie personal, och inte enbart av personal med särskild kompetens i palliativ vård. För patienter med komplexa symtom behövs tillgång till specialiserad palliativ vård.
Närstående behöver eget stöd
Närstående har en särställning i den palliativa vården. Både barn och vuxna behöver få eget stöd om de behöver det – till exempel samtalsstöd, en kontaktperson i vården eller lekterapi. En tid efter dödsfallet bör vårdpersonalen också erbjuda ett så kallat efterlevandesamtal.
Ett helt nytt förhållningssätt för palliativ vård
– Riktlinjerna visar att palliativ vård inte är en vårdnivå utan ett förhållningssätt som ska genomsyra hela vårdkedjan. Tidiga samtal och strukturerade arbetssätt minskar lidande, stärker patientens och de närståendes trygghet och gör vården mer jämlik, säger Birgitta Pleijel.
Riktlinjerna riktar sig i första hand till beslutsfattare och chefer i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. De ska fungera som stöd för att prioritera resurser, utveckla organisation och arbetssätt och stärka samverkan mellan vårdens aktörer. Socialstyrelsen bedömer att tidigt insatt palliativ vård på sikt kan leda till kortare vårdtider, färre akuta besök och en mer effektiv användning av resurser.