Så vill Socialstyrelsen minska onödig vård

– Om tid och resurser frigörs från åtgärder utan effekt kan vi fokusera på det som verkligen betyder något – att ge patienten rätt vård, i rätt tid, med kvalitet och patientens bästa i fokus, säger Björn Eriksson, Socialstyrelsens generaldirektör.

Socialstyrelsen fick 2024 i uppdrag av regeringen att utreda hur man kan göra för att minska vårdåtgärder som inte skapar värde för patienterna. Nu redovisar myndigheten ett antal utvecklingsbehov som kan ge hälso- och sjukvårdens verksamheter bättre förutsättningar att minska på vårdåtgärder med liten eller ingen patientnytta. I samband med detta lanseras också ett stöd till verksamhetschefer och vårdpersonal.

– Målet är att höja kvaliteten och stärka patientsäkerheten – besparingar kan uppstå som en positiv bieffekt, men utgångspunkten är att förbättra vården för patienterna, säger Alexander Nordgren Selar, utredare på Socialstyrelsen.

Vårdpersonalens expertis och erfarenhet viktigast

Mest centralt är att ge vårdpersonalen bättre förutsättningar i vardagen. Det är särskilt viktigt att det finns forum för gemensamt lärande utifrån konkreta patientfall, och att personalen kan vidareutveckla sina kompetenser genom fortbildning.

– Arbetet med att minska på onödiga åtgärder behöver vila på professionens expertis och erfarenhet. Utan utrymme för dialog och gemensamt lärande riskerar lågvärdevård att fortsätta utföras av bara farten, enligt Alexander Norgren Selar.

Skapa säkerhetsmarginaler och jobba patientsäkert

När det handlar om att fasa ut vårdåtgärder som patienter tidigare erbjudits är det viktigt att personalen i det enskilda patientmötet kan avsätta tid för samtal med patienten och att överenskommelser dokumenteras. Här pekar Socialstyrelsen på vikten av att patienten behöver förstå sin situation och kunna agera vid utebliven förbättring eller om det skulle ske en försämring. 

– När man fasar ut vård är det extra viktigt att skapa en säkerhetsmarginal för att patienter och medarbetare ska vara trygga. God och nära kommunikation med patienten är avgörande, säger Alexander Nordgren Selar.

Underbehandling är också lågvärdevård

Socialstyrelsen menar att vid utfasning behöver även riskerna att ge för lite vård, alltså underbehandling, vägas in. Arbetet bör fokuseras på att minska åtgärder med svag patientnytta och att stärka de åtgärder som ger god effekt. Det innebär att det är viktigt att både minska under- och överbehandling och att de initiativ som tas på området beaktar båda delarna.

– Vi ser ett växande engagemang för att utmönstring ska bli en viktig pusselbit i hälso- och sjukvårdens förbättringsarbete. Där har Svenska Läkaresällskapets initiativ Kloka Kliniska Val helt klart bidragit. Nu gäller det att stödja utvecklingen och göra arbetet ännu mer systematiskt och strukturerat, säger Björn Eriksson.