Rehabilitering för personer med cancer behöver förbättras

I Sverige insjuknar ungefär 65 000 personer varje år i cancer och prognoser visar på att antalet drabbade kommer att öka i framtiden. Men eftersom behandlingsmetoderna hela tiden förbättras kommer också allt fler att leva med sjukdomen under lång tid, kanske många år. Det förändrar vardagen för såväl individen som dennes närstående och för att ge bättre förutsättningar till ett fortsatt gott liv krävs en god, tillgänglig och jämlik cancerrehabilitering. Något som inte är någon självklarhet.

– Det finns en samstämmig bild av hur cancerrehabiliteringen fungerar och vilka åtgärder som krävs för att den ska bli bättre. Men att gå från ord till handling har visat sig vara svårare. Att det är så många olika verksamheter inom hälso- och sjukvården som är med i rehabiliteringsprocessen är särskilt utmanande, säger Katarina Fredriksson, projektledare på Socialstyrelsen.

Patientens behov i centrum

I rapporten tydliggör Socialstyrelsen att cancerrehabilitering måste utgå från patientens behov som behöver bedömas kontinuerligt under hela behandlingsprocessen. Mot denna bakgrund vill myndigheten se att vårdgivare i större utsträckning än idag uppdaterar rehabiliteringsplanen tillsammans med patienten. Även närstående behöver involveras i vården i den mån patientsekretessen tillåter.

– Som en förutsättning för att patientens rehabiliteringsbehov ska kunna identifieras och tillgodoses krävs också ett förstärkt team med ändamålsenliga kompetenser kring patienten. Rehabiliteringsaktiviteter behöver också erbjudas digitalt och här finns flera goda exempel som andra kan lära av, säger Katarina Fredriksson.

Skillnader i hur rehabiliteringen organiseras

I rapporten föreslår Socialstyrelsen bland annat en förstärkt regional och kommunal styrning utifrån det nationella vårdprogrammet för cancerrehabilitering. Vid övergångar mellan olika vårdgivare behöver dessutom hälso- och sjukvården skapa en tydligare ansvarsfördelning och ändamålsenliga kommunikationsvägar kring patientens rehabilitering.

– De brister vi identifierat kan bero på bristande resurser men även på hur cancerrehabiliteringen organiseras, säger Katarina Fredriksson.

Prehabilitering innan behandlingen inleds

Tillgodoseende av rehabiliteringsbehoven är bättre när det gäller fysiska konsekvenser av cancern och dess behandling. Socialstyrelsen lyfter också fram vikten av att rehabiliteringen behöver inriktas på hur patienten kan få en hållbar livssituation och återgång till eller ingång i arbete eller annan sysselsättning.

– Som inom all rehabilitering efter svår sjukdom behöver vårdgivare uppmärksamma vikten av en ändrad livsstil för att få en bättre chans att överleva med god livskvalitet. Det kan göras redan vid diagnostillfället då så kallad prehabilitering erbjuds redan innan själva cancerbehandlingen inleds, säger Katarina Fredriksson.