Placerade barn har sämre psykisk hälsa och får mer psykofarmaka – nu behövs flera insatser

Socialstyrelsen har kartlagt förekomsten av psykisk ohälsa bland barn och unga som varit placerade i samhällsvård. Kartläggningen visar att det är tre till fyra gånger så vanligt att placerade barn och unga har indikation på psykisk ohälsa än andra jämnåriga. Högst andel finns bland barn och unga på HVB och SiS. Resultaten visar också att andelen placerade med psykisk ohälsa har ökat under en tioårsperiod, exempelvis med 12 respektive 14 procentenheter bland pojkar och flickor i tonåren.

Det är vanligare med psykiatriska diagnoser, som neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och ångest, än bland andra jämnåriga. Bland placerade 13-17-åringar har 41 procent av flickorna och 32 procent av pojkarna någon psykiatrisk diagnos. Dessutom är det 14 gånger så vanligt att placerade tonårsflickor vårdas för självskador, med eller utan suicidavsikt, jämfört med jämnåriga som inte är placerade.

– Resultaten visar med all tydlighet att placerade barn och unga behöver uppmärksammas mer inom barn- och ungdomspsykiatrin, och att samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver bli mycket bättre. Vi vet till exempel sedan tidigare att placerade barn och unga inte får hälsoundersökningar i den utsträckning de behöver vid placering. Jag planerar nu att ta den här frågan vidare i samverkan med regioner för att vi gemensamt ska kraftsamla kring området, säger generaldirektör Björn Eriksson.

Vanligare med psykofarmaka och antipsykotiska läkemedel

Kartläggningen visar att det är vanligare med uttag av psykofarmaka bland placerade barn och unga än andra jämnåriga. Bland annat använder mer än hälften av flickor och unga kvinnor på SiS lugnande medel och sömnmedel, liksom en tredjedel av pojkarna. Särskilt anmärkningsvärd är förskrivningen av antipsykotiska läkemedel, som är 9-14 gånger vanligare i gruppen placerade barn och unga. Den förskrivningen motsvaras inte av andelen med psykossjukdom eller bipolär sjukdom.

– Det här är oroande, och kunskap från en annan kartläggning gör att vi kan anta att antipsykotiska läkemedel istället i flera fall skrivs ut för utåtagerande beteenden eller ångest. Utåtagerande beteenden ska i första hand behandlas med andra vårdinsatser än läkemedel utifrån bakomliggande orsak, säger Anne-Katrin Kantzer, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

– Hälso- och sjukvården behöver se över den här typen av förskrivning och vilka andra vårdinsatser som kan vara lämpliga. Och boendena kan behöva stärka fokus på stöd och omvårdnad till barn och unga som förutom social problematik också har en omfattande psykisk ohälsa.

Rapporten visar på ett samband mellan antalet förskrivare och antal olika psykofarmaka, där fler förskrivare riskerar att leda till fler psykofarmaka. Placerade barn och unga har ofta fler förskrivare än andra jämnåriga vilket i sin tur förklaras med att barn och unga flyttar oftare - samtidigt som hälso- och sjukvården inte hinner göra ordentliga uppföljningar av läkemedlen.

– Vi ser också att flyttarna försvårar för andra insatser än medicinering. En lösning skulle exempelvis kunna vara att bredda målgruppen för läkemedelsgenomgångar, som i dag erbjuds till äldre, och att se över möjligheterna för digital vård för öka kontinuiteten. Helt centralt är att denna redan utsatta och sårbara grupp får tillgång till en bättre sammanhållen vård och omsorg, säger Björn Eriksson.

Socialstyrelsen arbetar nu med att ta fram ett nytt kunskapsstöd till hälso- och sjukvården för att höja kunskapen om placerade barn och ungas situation och behov. Parallellt pågår arbetet i det nystartade nationella utvecklingsteamet som bland annat ska stödja barn- och ungdomspsykiatrin i att prioritera de grupper som behöver mest stöd.