Nya riktlinjer ska stärka vården vid klimakteriebesvär

Sju av tio kvinnor 45-60 år upplever någon form av klimakteriebesvär, som påverkar vardagen och livskvaliteten negativt. Var tredje kvinna upplever symtom som är så svåra att de söker vård. Det kan handla om vallningar, sömnstörningar, humörsvängningar och minskad sexuell lust, men också om ledvärk, hjärndimma och problem med urinvägarna.

Samtidigt visar undersökningar att vården i dag är ojämlik och att kunskapen brister hos vårdpersonalen. Många med besvär vet inte att det finns hjälp att få, och de som söker vård riskerar att bollas runt mellan olika vårdgivare och inte få rätt hjälp. Till exempel kan nedstämdhet misstas för depression och ledvärk behandlas med enbart smärtstillande.

– Ingen ska behöva lida i onödan. Vården måste bli bättre på att uppmärksamma och behandla klimakteriebesvär. Med riktlinjerna vill vi ge stöd till beslutsfattare i att utveckla vården, genom att höja kunskapen om klimakteriet, förbättra bemötandet och öka tillgången till behandling, säger generaldirektör Björn Eriksson på Socialstyrelsen.

Kunskap och kompetensutveckling behövs i vården

I riktlinjerna finns bland annat rekommendationer om att kompetensutveckling behöver säkerställas bland vårdpersonalen. Det är särskilt viktigt att kunskapen höjs i primärvården, som på vårdcentraler och barnmorskemottagningar, dit många av patienterna vänder sig.

– Primärvården behöver ta ett större ansvar för att identifiera och behandla klimakteriebesvär. När vårdpersonal får rätt kunskap och tid för samtal kan fler symtom uppmärksammas tidigt och fler få tillgång till rätt vård och behandling. Det stärker både livskvalitet och vårdens effektivitet, säger Björn Eriksson.

Flera delar i riktlinjerna

En av de högst prioriterade insatserna i riktlinjerna är att förbättra upptäckten av patienter under 45 år där menstruationerna oförklarligt uteblivit. Det kan bero på prematur menopaus – ett tillstånd som kan leda till svår sjukdom och förkortad livslängd om det inte behandlas.

En annan del av riktlinjerna rör hormonell behandling (MHT) som för många är en effektiv vårdinsats vid klimakteriebesvär. Behandlingen kan lindra symtom som vallningar, men också depressiva symtom och ledvärk samt minska risken för exempelvis benskörhet.

– Många vittnar om att de inte får tillräcklig information om fördelar och risker med hormonell behandling. Därför är det viktigt att vårdpersonal kan ge kunskapsbaserad rådgivning så att patienten kan fatta välgrundade beslut. Beslut om behandling ska alltid tas i dialog med patienten, och behandlingen behöver följas upp och anpassas över tid, säger Maja Österlund, projektledare för riktlinjerna på Socialstyrelsen.

Andra rekommendationer rör stöd i att se över sina levnadsvanor, möjlighet till rådgivning kring besvär samt olika typer av läkemedelsbehandling.

– Socialstyrelsen kommer också att följa upp hur riktlinjerna används och vilken effekt de får i praktiken. Målet är att stärka hälsan genom hela livet, säger Maja Österlund.