Nya rekommendationer om graviditetsdiabetes – för bättre hälsa hos mammor och barn

Publicerad:
Vården vid graviditetsdiabetes ser väldigt olika ut i regionerna. Det skiljer i vem som testas, hur testen görs och vem som får behandling. Nu presenterar Socialstyrelsen nya rekommendationer för tidigare testning och behandling. Målet är att minska komplikationer och förbättra hälsan för både mammor och barn, på kort och lång sikt.

Graviditetsdiabetes har blivit vanligare över tid. År 2024 fick 6,5 procent av alla som födde barn diagnosen graviditetsdiabetes. Siffran varierar dock mellan regionerna, från 2 till 16 procent, och det skiljer sig stort mellan regioner hur vården testar. Endast 7 av 21 regioner följer Socialstyrelsens tidigare rekommenderade gränsvärden för diagnos.

– Det kan innebära att gravida med liknande blodsockernivåer får diagnos och uppföljning i en region, men inte i en annan. Syftet med våra nya rekommendationer är att fler ska få stöd i tid och att vården ska bli mer likvärdig i hela landet, säger Sofia von Malortie, enhetschef på Socialstyrelsen.

Att identifiera graviditetsdiabetes är viktigt eftersom det innebär en ökad risk för komplikationer under graviditet och förlossning, som havandeskapsförgiftning, kejsarsnitt och att barnet föds större än normalt. De som haft graviditetsdiabetes löper också högre risk att senare utveckla typ 2-diabetes, och barnen har en ökad risk för övervikt och påverkad ämnesomsättning.

Tidigare testning och uppdaterade gränsvärden

Nu kommer Socialstyrelsen med nya rekommendationer och uppdaterade gränsvärden. Detta innebär att gravida med ökad risk kan erbjudas testning tidigare i graviditeten, och att de som får diagnosen graviditetsdiabetes enligt de uppdaterade gränsvärdena bör få behandling vid behov. Fler kan därmed komma att testas och få insatser.

– När tillståndet upptäcks i tid finns goda möjligheter att arbeta med förebyggande insatser. Om fler gravida testas kan det ge hälsovinster över tid genom färre komplikationer och minskad risk för framtida sjukdom för både mammor och barn, säger Sofia von Malortie.

En del av en bredare folkhälsoutmaning

Graviditetsdiabetes hänger nära samman med levnadsvanor och utvecklingen i samhället, med mer stillasittande liv och med kostvanor.

– Graviditeten är ett viktigt tillfälle att tidigt identifiera risker och erbjuda stöd när det gäller exempelvis levnadsvanor, säger Sofia von Malortie.

Fakta

  • Graviditetsdiabetes definieras som förhöjda blodsockernivåer (glukosnivå i plasma) under graviditeten, som inte beror på tidigare känd diabetes. Behandlingen innebär egenkontroll av blodsocker, levnadsvanebehandling och läkemedel vid behov.
  • Graviditetsdiabetes har blivit vanligare, något som beror bland annat på ökat BMI hos fler gravida, men också på att diagnosen numera ställs vid lägre blodsockernivåer än tidigare.
  • I de uppdaterade nationella riktlinjerna för graviditet, förlossning och tiden efter finns två rekommendationer om graviditetsdiabetes. Regionerna kan erbjuda test före graviditetsvecka 20 till den som har ökad risk för graviditetsdiabetes – exempelvis tidigare födsel av ett stort barn, BMI över 30 eller förstagradssläktingar med diabetes.
  • Regionerna bör erbjuda behandling vid behov till den som har testats och fått diagnosen graviditetsdiabetes.
  • Sedan tidigare rekommenderar Socialstyrelsen mödrahälsovården att testa alla gravida för graviditetsdiabetes i vecka 24–28, enligt Nationellt basprogram för graviditetsövervakning.
Nationella riktlinjer 2026: Graviditet, förlossning och tiden efter
Nationella riktlinjer 2026: Graviditetsdiabetes