Ny studie: barnfamiljer som riskerar avhysning har ökat

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att förstärka arbetet mot vräkningar av barnfamiljer. Som en del av detta har myndigheten tagit fram nya data om föräldrar och barn i processerna innan en avhysning sker, från det att en första ansökan kommer in till Kronofogden.

Rapporten bygger på en omfattande registerstudie av vuxna och barn som varit aktuella hos Kronofogden 2021–2024 och ger ny nationell kunskap om vilka barnfamiljer som riskerar att förlora sitt hem.

– Vi har i vår studie velat ta reda på hur det ser ut innan det går så långt som till en genomförd avhysning. Syftet är att få mer kunskap för att kunna föreslå vad som kan göras i ett tidigare skede för att förhindra vräkning, säger Stina Hovmöller, enhetschef på Socialstyrelsen.

Fler barnfamiljer i risk

Det finns två processer som föregår en fullbordad vräkning - den inledande (summariska) processen när ansökan om handräckning skickas in till Kronofogdemyndigheten, och den verkställande processen, då avhysningen ska verkställas. Kronofogden redovisar statistik om barn som berörs i den verkställande processen. I Socialstyrelsens nya registerstudie ingår även data om barnfamiljer i den inledande processen.

Resultaten visar att många fler barnfamiljer har varit aktuella i den inledande processen; ungefär fem gånger fler berörs av en handräckning, än av en ansökan om att verkställa avhysningen. Dessutom har antalet vuxna med barn som berörts i den inledande processen ökat under 2021-2024, från ca 8 500 vuxna till drygt 9 400.

– Vi ser att många barn är berörda i den inledande processen, det är uppgifter vi inte haft tidigare. Även om ungefär 60 procent kunde bo kvar under den processen 2021-2023, så ökade både antalet barn som berörts av att familjen flyttade före ett beslut om handräckning, och barn vars förälder fick ansökan fastställd i ett beslut, säger Charlotta Fondén, utredare på Socialstyrelsen.

Även de barn som berörs av en genomförd avhysning har ökat enligt Kronofogdens och Socialstyrelsens siffror.

– En viktig aspekt är att det under båda processerna finns möjlighet att lösa situationen och förhindra att en avhysning äger rum. Genom att titta på båda processerna får vi ett bredare underlag att utgå från när det gäller att föreslå adekvata insatser, säger Stina Hovmöller.

Psykisk ohälsa mycket vanligt

Kartläggningen visar också att det är mycket vanligt med kontakt med vården på grund av någon form av psykisk ohälsa. I snitt 42 procent av de vuxna i den inledande processen hade sökt vård för psykisk ohälsa från ett år innan ansökan, till ett år efter. Bland kvinnorna är andelen högre, 51 procent att jämföra med 37 procent av männen. Särskilt hög är andelen bland ensamstående kvinnor med barn.

Få har fått bistånd för hyresskulder

Den största gruppen bland familjerna hade inkomst från arbete månaden innan ansökan om handräckning. Bland barnfamiljer är hyresskuld samtidigt den vanligaste orsaken till vräkning, runt 90 procent av alla hushåll där barn berörda visar Kronofogdens statistik.

Andelen som fått ekonomiskt bistånd till hyresskuld har minskat över åren. I snitt fick cirka 1,5 procent av hushållen i den inledande processen, och 7 procent i den verkställande processen sådant bistånd. Av de familjer som fått ekonomiskt bistånd för hyresskuld bodde omkring 80 procent kvar.

– Detta är intressanta resultat att studera vidare, för det tycks vara få personer som har fått ekonomiskt stöd för hyresskulder. På samma sätt är det viktigt att se hur samhällets stöd i samband med psykisk ohälsa och skuldsättning kan samordnas bättre. Det är viktiga frågor vi nu tar med oss i det fortsatta arbetet med förebyggande åtgärder för att hindra att barnfamiljer blir vräkta, säger Stina Hovmöller