Ny rapport: Nationell strategi krävs för att säkra tillgången på blodplasma

Den blodplasma som samlas in vid blodgivning täcker vårdens behov men blodplasma är även en förutsättning för tillverkning av flera livsviktiga läkemedel som används vid både akuta och kroniska tillstånd och sjukdomar där andra behandlingsalternativ saknas. Dagens plasmainsamling täcker bara en bråkdel av den plasma som krävs för att tillverka de läkemedel som används: omkring 20 procent för immunglobulin och 50 procent för albumin.  För att täcka behovet av plasmabaserade läkemedel är Sverige och EU beroende av internationell import, främst från USA.

– Det utgör förstås en stor sårbarhet – både för vården i fredstid och för beredskapen i kris eller krig, säger Anna Aldehag, enhetschef för Nationellt Donationscentrum på Socialstyrelsen.

Sverige inte självförsörjande på blodplasma

Sedan december 2023 har Socialstyrelsen och Läkemedelsverket haft regeringens uppdrag att utreda hur Sverige kan öka insamlingen av plasma för läkemedelsframställning. Uppdraget bygger vidare på tidigare analyser inom ramen för uppdraget att stärka blodverksamheten, där frågan om plasma gavs ett eget fokus – just på grund av dess särskilda betydelse för läkemedel och beredskap.

– Resultatet i rapporten är tydligt. Sverige är inte självförsörjande på blodplasma när det gäller tillverkning av läkemedel. Och utan en långsiktig strategi riskerar landet att stå utan tillgång när det är dags för nästa kris, säger Lisa-Mari Mörk, utredare på Socialstyrelsen.

Förslag på ny nationell strategi

För att komma till rätta med dagens brister föreslår de båda myndigheterna att en nationell strategi för självförsörjning av plasma tas fram med en tydlig roll- och ansvarsfördelning. Myndigheten föreslår också en utbyggnad av plasmaferes, den metod där enbart plasma tappas och de röda blodkropparna återförs till donatorn. Åtgärder på kort sikt – såsom informationsinsatser och fler möjligheter att donera plasma – föreslås också.

Beroendet av importerad plasma innebär en betydande sårbarhet, både i nuläget och vid framtida kriser för såväl Sverige som övriga Europa. EU:s nya humanmaterialförordning, som trädde i kraft 2024, tydliggör medlemsstaternas ansvar att öka sin kapacitet för tillvaratagande av kritiskt humanmaterial såsom plasma för läkemedelstillverkning.

– Mot den bakgrunden har Socialstyrelsen och Läkemedelsverket analyserat möjliga åtgärder för att öka plasmainsamlingen i Sverige. Syftet är att stärka tillgången på plasma, minska sårbarheten och bidra till ökad självförsörjning. Arbetet har skett i dialog med blodverksamheter, patientorganisationer, läkemedelstillverkare och andra intressenter, säger Lisa-Mari Mörk.

Inte rustad för framtidens utmaningar

Precis som för blodverksamheterna menar Socialstyrelsen att dagens regionbundna struktur inte är rustad för att möta framtidens utmaningar och de ökade kraven i och med humanmaterialförordningen. En fristående nationell organisation för både blod och plasma skulle möjliggöra en utökad satsning på plasmainsamling på ett fåtal blodverksamheter med ett stort antal blodgivare. En nationell organisation skulle skapa förutsättningar för bättre samordning och säkrare beredskapslager – något som är särskilt viktigt nu när Sverige även är med i Nato.

– Att säkerställa tillgången till plasma handlar inte bara om sjukvård – det är en fråga om nationell säkerhet, stärkt beredskap och att Sverige tar ett internationellt ansvar, säger Anna Aldehag.