Minutstyrning vanlig i hemtjänsten – stora skillnader mellan kommuner

I en ny rapport, som bygger på en enkät med över 500 chefer inom hemtjänsten i 88 av landets kommuner, visar Socialstyrelsen att personalens handlingsutrymme är litet i många kommuner men också att det finns stora skillnader mellan hur kommunerna väljer att styra – och det påverkar både kvalitet och arbetsmiljö.

– Vi har sett att detaljerad styrning av tid och innehåll, brist på samarbete samt snäva resurser alltför ofta leder till att personalen har små möjligheter att anpassa omsorgen efter individens behov. Det påverkar både arbetsmiljö och omsorgens kvalitet negativt, säger Christine Tell, enhetschef på Socialstyrelsen.

Flexibilitet och kvalitet hänger ihop

De som får hjälp från hemtjänsten är generellt mer nöjda i kommuner där de tillsammans med personalen har större möjlighet att påverka vad som ska göras och vid vilka tider, visar Socialstyrelsens analyser.

– Behov och hälsotillstånd kan förändras snabbt hos äldre med hemtjänst och därför behöver personalen ha en viss flexibilitet för att kunna anpassa utförandet efter individen, säger Socialstyrelsens utredare Anna Brooks, som lett arbetet med rapporten.

Ledarskapet påverkar både kvalitet och arbetsmiljö

Rapporten visar att i verksamheter där chefen är mer närvarande och involverad i det dagliga arbetet är äldre mer nöjda med hemtjänsten.  Däremot är enhetschefernas förutsättningar ofta tuffa – det är vanligt att ha ansvar för närmare 50 medarbetare, och då är det svårt att vara en närvarande chef. Forskning visar tydligt att det är viktigt för personalens arbetsmiljö.

– De allra flesta enhetschefer är nöjda med kvaliteten i sin verksamhet. De lyfter fram att kontinuitet, samarbete och ett stödjande ledarskap är framgångsfaktorer i arbetet, säger Christine Tell.

Osäkra arbetstider vid över hälften av enheterna

Enhetscheferna lyfter även fram att personalens möjligheter att påverka sina arbetstider är begränsade på en av tre hemtjänstenheter. Dessutom är framförhållningen när det gäller hur schemaläggningen kommer att se ut ofta liten.

– Vid mer än hälften av enheterna får personalen inte veta sina arbetstider mer än två till tre veckor i förväg, vilket kan göra det svårt att kombinera arbetet med familjeliv och sociala aktiviteter, säger Anna Brooks.

Socialstyrelsens förhoppning är nu att rapporten ska bidra till diskussion i kommunernas ledning om hur styrningen kan utvecklas för att på bästa sätt kunna främja både kvalitet och arbetsmiljö.