Många LSS-boenden saknar plan för evakuering vid krig eller kris

Publicerad:
Den redan svaga krisberedskapen på boenden för personer med funktionsnedsättning har ytterligare försämrats sedan 2021. Då fanns evakueringsplaner för hälften av alla boenden, nu är det bara omkring en tredjedel som har planer för dessa sårbara grupper. Det visar Socialstyrelsen i sin årliga lägesrapport som också pekar på stora skillnader i hälsa, ekonomi och tillgång till vård för personer med funktionsnedsättning.

I en tid präglad av krig, ökade säkerhetshot och fler samhällskriser är situationen för personer med funktionsnedsättning särskilt sårbar

I Sverige lever omkring 100 000 personer med olika typer av funktionsnedsättningar och omkring 40 000 personer bor i anpassade boenden som gruppbostad, servicebostad eller bostäder med andra anpassningar. I en tid präglad av krig, ökade säkerhetshot och fler samhällskriser är situationen för personer med funktionsnedsättning särskilt sårbar. För många av dessa kan stöd från personal vara avgörande i vardagen – men planeringen för hur kriser ska hanteras är ofta bristfällig, enligt Socialstyrelsen.

– Personer med funktionsnedsättning är redan en utsatt grupp. När krisberedskapen brister riskerar deras trygghet och säkerhet att påverkas allvarligt, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

4-5 gånger högre överdödlighet vid obesitas

Personer med intellektuell funktionsnedsättning, tal- och språkstörning samt rörelsenedsättning har 4-5 gånger högre överdödlighet vid obesitas jämfört med övriga befolkningen.

– Våra analyser visar att möjliga orsaker kan vara att personer med funktionsnedsättning fortfarande inte får en fullt jämlik hälso- och sjukvård. Det behövs mer kunskap, bättre tillgänglighet och anpassningar i vården, säger Karin Flyckt, samordnare för funktionshinderfrågor på Socialstyrelsen.

Fortsatt minskad tillgång till personlig assistans

Socialstyrelsen konstaterar också att stödinsatser som personlig assistans och ledsagarservice - som är viktiga och många gånger helt nödvändiga för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället – minskat under flera års tid. Det undergräver möjligheten till jämlika levnadsvillkor och den här gruppens möjligheter till full delaktighet i samhället, en rättighet som slås fast av FN.

– Individuella stöd är en viktig del av välfärden och för att rättigheterna ska bli verklighet krävs också bättre tillgänglighet, jämlik vård och en krisberedskap som omfattar alla, säger Björn Eriksson.

 

Fakta från rapporten

  • Bristande krisberedskap: Kontinuitetsplaner finns i mindre än hälften av verksamheterna. Andelen har minskat från drygt 40 % till cirka 22 % mellan 2020 och 2025.
  • Personlig assistans minskar: Andelen personer med personlig assistans har minskat med 2,1 procent mellan 2020 och 2024.
  • Sämre uppföljning: Andelen verksamheter som följer upp behov och insatser har halverats – från cirka 20 procent till omkring 10 procent (2020–2024).
  • Den ekonomiska utsattheten bland personer med funktionsnedsättning är fortsatt svår. Utsattheten är högst bland de som har insatser enlig socialtjänstlagen – knappt 15 procent har långvarigt ekonomiskt bistånd.
Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning - Lägesrapport 2026

Kontakt

Karin Flyckt, sakkunnig
Björn Eriksson, generaldirektör