Antalet födda barn fortsätter att minska – lägsta nivån på 20 år
Under 2024 föddes ungefär 99 000 barn i Sverige, vilket är det lägsta antalet nyfödda sedan 2003.
– Antalet förlossningar per 1 000 kvinnor i åldern 15–49 år sjönk till 41,8, den lägsta nivån sedan mätningarna började 1973, säger Mikael Ohlin, statistiker på Socialstyrelsen.
Den långvariga nedgången i födelsetal fortsätter därmed, även om det skett i något långsammare takt jämfört med de två föregående åren. Samtidigt ökar medelåldern hos gravida kvinnor och andelen blivande mödrar med övervikt eller obesitas.
– Det vi ser är ett dubbelt skifte: färre barn föds, samtidigt som allt fler gravida har någon riskfaktor. Det ställer ökade krav på både mödrahälsovården och förlossningsvården, säger Ängla Mantel, föredragande läkare på Socialstyrelsen, specialistläkare i obstetrik vid Karolinska Universitetssjukhuset samt docent vid KI.
Högre ålder hos gravida – fler riskgraviditeter
Medelåldern för förstföderskor steg för första gången till över 30 år (30,1 år) och hälften av alla förstföderskor var 30 år eller äldre. De äldsta förstföderskorna finns i Stockholms län 31,5 år, medan de yngsta i Gävleborgs län, 28,5 år. Den totala medelåldern i riket hos dem som födde barn var 31,6 år. Över 5 procent var 40 år eller äldre.
– Högre ålder ökar risken för flera graviditets- och förlossningskomplikationer såsom graviditetsdiabetes, preeklampsi och behov av kejsarsnitt och därför är detta en viktig faktor att ha med när man analyserar utvecklingen, säger Ängla Mantel.
Nästan hälften av blivande mödrar har övervikt eller obesitas
Andelen blivande mödrar med övervikt eller obesitas (BMI på 25 eller mer) har nästan fördubblats sedan början av 1990-talet, till 47 procent 2024. De regionala skillnaderna är stora – 39 procent i Region Stockholm jämfört med 54 procent i Region Blekinge och Region Sörmland.
– Det ökade andelen gravida med högt BMI är en av de större riskförändringarna vi ser. Det påverkar riskerna både under graviditet, vid förlossning och även för barnets hälsa, säger Ängla Mantel.
Allt fler kejsarsnitt – både akuta och planerade
Andelen kejsarsnitt fortsätter att stiga. Totalt genomfördes kejsarsnitt vid 20 procent av alla förlossningar 2024. Främst är det de akuta kejsarsnitt som har ökat, från 9,7 procent 2020 till 11,2 procent 2024.
Skillnaderna mellan regioner är betydande: Region Sörmland hade högst andel kejsarsnitt (24,8 %), medan Kalmar och Östergötland låg lägst (cirka 14 %).
– Ökningen av kejsarsnitt, särskilt de akuta, är viktig att följa. Den kan troligen delvis förklaras av ett ökat antal riskfaktorer i den gravida befolkningen som stigande BMI och ålder, men också av förändrade arbetssätt i förlossningssjukvården säger Ängla Mantel.
Fakta
- Statistiken bygger på registreringar i Medicinska födelseregistret, ett register där utvecklingen inom graviditet, förlossning och neonatal hälsa följs över tid.
- Andelen som uppger att de röker vid inskrivningen till mödravården har minskat, samtidigt som snusandet har ökat. För 10 år sedan uppgav 4,6 procent att de snusade tre månader före graviditeten, 2024 var siffran mer än fördubblad till knappt 10 procent. Vid inskrivning var det 1,3 procent som snusade år 2014 att jämföra med 1,9 procent 2024.
- Andelen allvarliga bristningar (grad 3 och 4) låg 2024 i snitt på 4,8 procent för förstföderskor och 1,2 procent för omföderskor. Andelen skiljer sig åt mellan regionerna där 7,5 procent av förstföderskorna drabbades i Blekinge att jämföra med 3,3 procent i Halland.
- Andelen förlossningar som startar med igångsättning (induktion) har fortsatt att öka och uppgick 2024 till 28 procent bland enkelbördsförlossningar i vecka 37 och framåt, att jämföra med 8 procent i början av 1990-talet.
- Andelen dödfödda barn var 2024 omkring 3 per 1 000 födslar – en fortsatt låg nivå internationellt sett. Det finns skillnader i dödföddhet mellan olika riskgrupper, där rökning är en av de starkaste enskilda riskfaktorerna.