Fler medicinskt olämpliga kan ha vapen – myndigheter vill stärka systemet
Kartläggningen, som är en delrapport i ett större regeringsuppdrag om att utveckla tillståndsprövning för skjutvapen, visar att de flesta regioner har rutiner för att anmäla personer som bedöms vara medicinskt olämpliga. Men rutinerna skiljer sig åt i omfattning och innehåll, och följsamheten är ofta låg. Regionerna saknar också verktyg för att följa upp hur anmälningsplikten efterlevs.
– Vi ser indikationer på att det finns fler personer i samhället som kan vara medicinskt olämpliga att inneha vapen än vad som faktiskt anmäls. Det arbetet behöver utvecklas. Det är avgörande att vården får bättre stöd för att fullfölja sitt uppdrag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.
Stora skillnader mellan grupper och regioner
Analyser i rapporten visar att personer som begår suicid med skjutvapen ofta har kontakt med vården. Olika grupper har kontakt med olika typer av vård. Äldre personer som begår suicid med skjutvapen har oftare somatiska sjukdomar, till exempel prostatacancer. Det är dock en diagnos som inte förekommer bland personer som har bedömts vara medicinskt olämpliga att inneha vapen.
En av tre som använt skjutvapen vid suicid hade inte haft kontakt med den specialiserade vården under de två år som föregick dödsfallet. Däremot hade omkring 30 procent i denna grupp fått psykofarmaka utskrivet i primärvården. Detta tyder på att det kan finnas ett behov av att bättre fånga upp personer i alla delar av vårdsystemet, inklusive primärvården.
Kartläggningen visar också stora skillnader mellan regionerna i hur ofta och på vilket sätt anmälningar görs.
Svåra avvägningar för läkare
I kartläggningen som genomförts uppger läkare att det kan vara svårt att avgöra när en patient är olämplig att inneha vapen. Det framgår även att kunskapen bland läkare om lagstiftningen varierar, och det är ofta oklart hur olika medicinska tillstånd ska vägas in.
– Läkarna står inför svåra avvägningar. Det handlar om att värna patientens förtroende och samtidigt skydda patienter och samhället från risker. För att det ska fungera måste vården få rätt verktyg. Tillsammans med Polismyndigheten stärker vi både säkerheten och det suicidpreventiva arbetet, säger Björn Eriksson.
Nästa steg – flera åtgärder planeras
Utifrån rapporten planerar Socialstyrelsen att bland annat ta fram ett nytt kunskapsstöd, se över föreskrifter och rättslig vägledning, samt bidra med informationsinsatser riktade till både vården och allmänheten.
Polismyndigheten kommer parallellt, bland annat, att utreda möjligheten till en digital lösning för anmälningar, se över vilken information som ska ingå i läkares anmälan och arbeta för bättre statistik på nationell nivå.
Delrapporten är en del i ett större regeringsuppdrag som ska vara klart i november 2026. Nästa fas innebär konkreta åtgärder för att förbättra rutiner, höja kunskapen och utveckla samarbetet mellan vården och Polismyndigheten.