Fler flickor vårdas på barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning

Publicerad:
Antalet flickor under 18 år som får barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård ökar, liksom de som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Det visar nya siffror från Socialstyrelsen. En diagnosgrupp som ökat markant är ätstörningar.

Socialstyrelsen har i ett nytt faktablad sammanställt statistik över utvecklingen när det gäller barn och unga under 18 år som vårdats inom psykiatrisk heldygnsvård under perioden 2017–2021. I materialet ingår även tvångsvård av barn enligt LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Siffrorna visar att antalet unga som fått heldygnsvård inom barn- och ungdomspsykiatrin ökat med knappt 5 procent under perioden. Samtidigt har dock även befolkningen ökat i storlek, så andelen av samtliga unga i befolkningen är densamma 2021 som 2017.

– Sammanställningen visar att flickor stod för hela ökningen under perioden, samtidigt som färre pojkar fick heldygnsvård. Flickorna utgör numera tre fjärdedelar av samtliga patienter i den här gruppen, säger Niklas Långström, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

Fler unga får psykiatrisk tvångsvård

När det gäller barn och unga som vårdas i tvångsvård (enligt LPT) har både antalet och andelen ökat under 5-årsperioden. 2021 tvångsvårdades 471 personer under 18 år, att jämföra med 322 år 2017 – en ökning med 46 procent. 

– Psykiatrisk tvångsvård ska undvikas i det längsta. Den får bara användas vid svåra psykiatriska tillstånd och ett oundvikligt behov av heldygnsvård samtidigt med att den unga själv inte samtycker till vård. Det kan handla om anorexisjukdom med livshotande svält, våldsamt eller självskadande beteende eller svår psykossjukdom, säger Niklas Långström.

Ätstörningar ökar mest

Också bland de som vårdats enligt LPT består ökningen av flickor. När man tittar på vilka diagnoser som ökat har framförallt ätstörningsdiagnoserna blivit betydligt fler.

– Vi ser att ökningen av tvångsvårdade unga patienter med svår ätstörning började redan före covid-19-pandemin och den har sedan fortsatt. Att fler tvångsvårdas kan tyda på att ätstörningen hunnit bli svår eller livshotande när man kommer till heldygnsvården, säger Niklas Långström.

Statistiken har tagits fram inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att stimulera och stärka metoder och arbetssätt inom den barn- och ungdomspsykiatriska heldygnsvården och tvångsvården och pågår fram till slutet av 2026.

Inom det arbetet har Socialstyrelsen bland annat tagit fram en utbildning om LPT till personal, och uppdaterat informationsmaterial till barn som vårdas med stöd av LPT.

– De här nya resultaten kommer att följas upp inom det uppdraget framöver och även tas upp i dialog med de barnpsykiatriska verksamheterna, säger Birgitta Lindelius, projektledare på Socialstyrelsen.

Barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård och tvångsvård

Beslut och arbeten inom området ätstörningar

  • Socialstyrelsen har tidigare beslutat att vård vid svårbehandlade ätstörningar ska utgöra nationell högspecialiserad vård för att uppnå stärkt kvalitet och mer jämlik tillgång till vården. I maj 2022 fattade nämnden för nationell högspecialiserad vård beslut om vilka regioner som ska få bedriva vården. Mer information finns på socialstyrelsen.se.
  • Socialstyrelsen har också i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården inom området ätstörningar, med planerad publicering under 2024.

Kontakt

Niklas Långström
Telefon: 075-247 40 28

Kontakt

Birgitta Lindelius
Telefon: 075-247 35 91