Dödstalen halverade sedan 1960-talet
De åldersstandardiserade dödstalen har minskat kraftigt i Sverige
– med 54 procent för både kvinnor och män mellan 1969 och 2024. En orsak till utvecklingen, som bland annat Folkhälsomyndigheten pekat på, är förbättringar inom både hälso- och sjukvård samt livsstilsförändringar hos befolkningen.
År 1969 avled 2 212 män per 100 000 invånare – jämfört med 1 009 år 2024. För kvinnor sjönk siffran från 1 639 till 750 under samma period.
Cancer vanligaste dödsorsaken i allt fler regioner
De vanligaste dödsorsakerna 2024 var hjärt-kärlsjukdomar och tumörer. Båda dessa dödsorsaker har minskat under de senaste decennierna, men hjärt-kärlsjukdomar har minskat i snabbare takt. År 2024 var tumörsjukdomar den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i Stockholm, Uppsala och på Gotland, och bland män i Stockholm, Halland och på Gotland. År 2023 var det endast i Stockholms län som tumörsjukdomar var den vanligaste dödsorsaken.
Tydliga socioekonomiska skillnader
Rapporten pekar också på ökande ojämlikheter när det gäller så kallad åtgärdbar dödlighet (se Fakta om statistiken nedan). Bland kvinnor var dödligheten i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar nästan dubbelt så hög som i mer välbärgade områden, och bland män var motsvarande dödlighet omkring femtio procent högre år 2024.
Fakta om statistiken
- Dödlighet är samtliga dödsfall i befolkningen och mäts i dödstal, oftast uttryckt i antal döda per 100 000. Det används för att jämföra dödlighet mellan grupper som är olika i antal. Åldersstandardiserade dödstal tar hänsyn till skillnader i ålder mellan grupperna.
- Med hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet avses dödsfall som i huvudsak kan förhindras genom förebyggande folkhälsoåtgärder och primärvård, exempelvis insatser för att minska tobaksanvändning och alkoholkonsumtion.
- Med sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet avses dödsfall som i huvudsak kan förhindras genom hälso- och sjukvårdsåtgärder, exempelvis screening och behandling.