”Missuppfattningar om vårt uppdrag”

Socialstyrelsen arbetar brett med psykisk hälsa. Tillsammans med Folkhälso­myndigheten och ytterligare 26 andra myndigheter arbetar vi utifrån den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention, ”Det handlar om livet”. Vår ambition är att kraftfullt bidra till en bättre psykisk hälsa och en jämlik vård av god kvalitet. Framtagandet av nationella riktlinjer är ett av flera viktiga verktyg i det arbetet.

Denna gång tas riktlinjerna fram med ett bredare fokus än tidigare och social­tjänsten kommer att inkluderas. Depression och ångest kommer att ingå i riktlinjerna men också svårare och ofta kroniska tillstånd som bipolär sjukdom, schizofreni och svåra sociala tillstånd. Det kommer att finnas bättre förutsättningar att utgå från patienters behov och insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten, exempelvis för placerade barn med självskade­beteende eller komplicerad psykiatrisk problematik. Uppdraget är därför långt bredare än att bara handla om vem som utför vad i samtals­behandling av depressions- eller ångesttillstånd.

Projektorganisationen i det nuvarande riktlinjearbetet – där bland annat depressionstillstånd alltså ingår – kommer att bli den mest omfattande och breda hittills.   

Vi befinner oss i kartläggningsfasen och har eller planerar att ha dialog med många olika intressenter, så som andra delar av det nationella systemet för kunskapsstyrning i vården och omsorgen, patientföreträdare, brukare, professionsföreningar och andra myndigheter. 

Socialstyrelsen delar oron över den omfattande psykiska ohälsan. Vi ser med särskild oro på att de mest utsatta ofta har minst resurser att göra sina röster hörda. I vår utvärdering av schizofreni­riktlinjerna (2021) framgår till exempel att alltför få kommuner och regioner följer de kunskaps­baserade rekommendationer som redan finns. 

Nationella riktlinjer handlar ytterst om att bidra till jämlik vård och sociala stödinsatser av god kvalitet. De människor som har störst behov ska prioriteras, och resurser ska fördelas till insatser med bäst dokumenterad effekt. För detta krävs kunskaps­baserade riktlinjer som följer de lagstadgade prioriterings­principerna.

Det är också viktigt att betona att de nationella riktlinjerna inte är kliniska manualer för enskilda professioner. De vänder sig främst till beslutsfattare inom regioner och kommuner – verksamhetschefer, ledningar och styrande organ – för att stödja dem i att fördela resurser och utveckla vårdens kvalitet. Därför rekryteras nu flera sakkunniga som är just verksamhetschefer och ledningsansvariga. Precis som i tidigare riktlinjer kommer många olika professioner och verksamhets­representanter att ingå i olika delar i arbetet och rekryteringen pågår fortfarande. 

Därför är det missvisande att påstå att Socialstyrelsen redan nu begränsat urvalet av sakkunniga eller förordat vissa terapimetoder. Arbetet har just börjat, är mer omfattande än tidigare och syftar till att ge hela vård- och stödsystemet bättre förutsättningar att möta människor med psykiatriska tillstånd – inte minst de med svårare och mer komplexa behov.

Både Socialstyrelsen och andra som ska bidra till en bättre och mer jämlik vård och omsorg behöver tänka och arbeta öppet – därför tar vi tacksamt emot alla inspel och ser fram emot att fortsätta lyssna in engagerade röster. Målet är tydligt och delas av många – en sammanhållen, kunskapsbaserad och mänsklig vård.

Thomas Linden, avdelningschef, Socialstyrelsen
Sofia von Malortie, enhetschef, Socialstyrelsen

Ursprungsartikeln: ”Socialstyrelsen upprepar misstag med riktlinjer”