Stor minskning av patienter som fått vård enligt nationella riktlinjer under pandemin
Socialstyrelsen har analyserat hur covid-19-pandemin har påverkat följsamheten till nationella riktlinjer för 15 vårdområden. Myndigheten har undersökt i hur stor utsträckning patienter har fått ett urval högt prioriterade vårdinsatser under 2020.
– Sammantaget handlar det under förra året om runt 200 000 färre vårdkontakter där patienter har fått del av insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna. Det kan delvis förklaras av att det under pandemin varit färre personer än tidigare som har besökt vården, och att vissa besök kan ha gjorts digitalt. Vården har också behövt göra andra prioriteringar och har därför ställt in ett stort antal behandlingar, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen.
Hur mycket de olika undersökta vårdområdena har påverkats varierar. Följsamheten till riktlinjerna skiljer också stort mellan regionerna. Generellt har patienter kunnat få akuta insatser medan årliga läkarbesök och kontroller för personer med kroniska sjukdomar har minskat mer. Det gäller exempelvis astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, där cirka 26 000 färre patienter har fått sin lungfunktion mätt med spirometri under 2020 jämfört med 2019. Minskningen är särskilt tydlig för personer med KOL.
– Att mäta patientens lungfunktion med spirometri är en högt prioriterad insats i riktlinjerna. Det är en förutsättning för diagnos och för fortsatt korrekt omhändertagande vid astma och KOL, säger Christina Broman.
För personer med diabetes är regelbundna kontroller viktiga för att undvika komplikationer. Socialstyrelsen rekommenderar bland annat årliga fotundersökningar i syfte att minska risken för exempelvis svårläkta sår, infektioner och amputation. Antalet patienter med typ 2-diabetes som fått en sådan undersökning har minskat med nästan 50 000 mellan 2019 och 2020. Motsvarande siffra för typ 1-diabetes är 8 700.
Färre demensutredningar
När det gäller vården vid demens visar resultaten på en stor minskning av demensutredningar, som görs för att kunna ställa diagnos. Under 2020 har omkring 2 100 färre personer genomgått en basal demensutredning, jämfört med 2019. Det motsvarar en minskning på 30 procent. Även utredningstiden har blivit längre än tidigare.
– Vårdens följsamhet till nationella riktlinjer har blivit sämre under pandemin. All vård som uteblivit behöver inte tas igen, men på en del områden kan det ha byggts upp ett uppdämt vårdbehov. Om patienter inte får rätt behandling i tid finns det en risk för att de försämras. Det är viktigt att utvärderingens resultat nu används som underlag i regionernas och kommunernas planering och hantering av de uppdämda vårdbehoven, säger Natalia Borg, avdelningschef.
Ingen minskning av akut behandling vid hjärtinfarkt
Utvärderingen visar också att det finns områden där följsamheten till de nationella riktlinjerna generellt har kunnat upprätthållas under pandemin. Ett sådant exempel är hjärtsjukvården. Patienter med hjärtinfarkt har fått akut behandling i samma utsträckning som tidigare år. Det gäller även planerad kirurgi vid klaffsjukdom. Utvärderingen visar också att dödligheten inom 28 dagar efter en hjärtinfarkt inte har påverkats under 2020.
Fakta:
- Utvärderingen omfattar områdena astma och KOL, diabetes, depression och ångestsyndrom, demens, epilepsi, endometrios, hjärtsjukvård, missbruk och beroende, multipel skleros, MS, och Parkinsons sjukdom, palliativ vård i livets slutskede, psoriasis, schizofreni, rörelseorganens sjukdomar, stroke och tandvård.
- Underlaget till analyserna kommer från nationella kvalitetsregister och från Socialstyrelsens hälsodataregister och socialtjänstregister samt dödsorsaksregistret.