Nytt riktvärde visar behov av ytterligare 2300 vårdplatser

Publicerad:
Bristen på vårdplatser leder till överbeläggningar, utlokaliseringar och dålig arbetsmiljö för personalen vilket ökar risken för vårdskador. Som en del i att stödja regionerna i arbetet har Socialstyrelsen, inom ramen för ett regeringsuppdrag, tagit fram riktvärden för hur många vårdplatser det bör finnas. På kort sikt visar riktvärdena att det behövs 2 300 nya vårdplatser.

Om regionerna fortsätter att utveckla organisation och arbetssätt och även arbetet med god och nära vård kan behovet av vårdplatser sannolikt minska förutsatt att kapaciteten möter behoven.

– Riktvärdena kan utgöra ett av flera stöd för regionerna i det arbete som pågår för att minska överbeläggningarna och utlokaliseringen av patienter, säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

De senaste åren har antalet disponibla vårdplatser på sjukhusen minskat kraftigt. Förra året slog även Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fast att det råder betydande patientsäkerhetsrisker på många av landets sjukhus till följd av platsbristen.

Ett syfte är att skapa en gemensam bild av behovet 

Socialstyrelsen har flera regeringsuppdrag som ska stödja regionerna i arbetet med att öka tillgängligheten inom hälso- och sjukvården, där fler vårdplatser är en av flera åtgärder som behövs. Som en del i det arbetet har Socialstyrelsen i den delredovisning som idag lämnas till regeringen tagit fram riktvärden för hur många vårdplatser det bör finnas i regionerna på kort sikt och den möjlighet som kan finnas att minska antalet vårdplatser på cirka fem års sikt.

Syftet med riktvärdena är bland annat att:

  • Skapa bättre kunskap om behovet av vårdplatser idag och möjligheterna att på sikt minska behovet av vårdplatser.
  • Bidra till att det finns en gemensam bild om behovet av vårdplatser.
  • Med hjälp av riktvärdena underlätta analyser och lärande inom och mellan regionerna.

– Alla regioner har idag ett pågående arbete på området för att öka tillgänglighet och minska överbeläggningar och utlokaliseringar. Vi har sett en stor spridning i vår kartläggning, som också antyder en möjlighet att lära av varandra och förbättra arbetssätt och metoder. Socialstyrelsen kommer att fortsätta stödja regionerna på flera sätt. Vi fördelar statsbidrag på regeringens uppdrag som bland annat syftar till att minska bristen på vårdplatser. Medlen har bland annat använts för att anställa personal och förbättra arbetsmiljön, säger Olivia Wigzell.

Riktvärden på kort sikt och på fem års sikt

På kort sikt visar riktvärdena att antalet vårdplatser i landet snabbt behöver öka med 15 procent eller 2 360 platser, varav 60 är intensivvårdsplatser.

Samtidigt behöver bristen på vårdplatser förstås som en del i en större helhet. Det innebär att Socialstyrelsen också har tagit fram riktvärden att sträva mot på fem års sikt som visar att platsantalet efter ökningen istället kan sjunka tillbaka till ungefär dagens nivå, förutsatt att kapacitet motsvarar behov. Det kan göras genom nya arbetssätt och genom att förflytta mer av slutenvården på sjukhus till kommuner, primärvård och specialiserad öppenvård.

– Vi vet att regionerna redan idag arbetar i den riktningen, men arbetet behöver ges högre prioritet. Vi har tagit fram en metod för att beräkna behovet av vårdplatser på samma sätt i alla regioner. Att använda samma metod innebär ökade förutsättningar för regionerna till jämförelser och att lära av varandra. Riktvärdena är tänkta att stärka regionernas kunskap om behoven för prioriteringar inom vårdplatsarbetet, säger Helena von Knorring, chef för enheten för patientsäkerhet och beredskap.

Regionerna har idag stora utmaningar med att behålla och rekrytera kompetens, vilket gör att åtgärder på detta område är nödvändigt för att närma sig riktvärdena. Dessutom kan det finnas utrymme att nyttja kompetensen mer effektivt på många håll, vilket flera region- och verksamhetsrepresentanter som Socialstyrelsen varit i dialog med bekräftar. Riktvärdena för antal vårdplatser är en delmängd, som kan bidra i genomförandet av nödvändiga åtgärder.

– Vi behöver tillsammans jobba brett med erfarenhetsutbyte och dialoger. Att lösa vårdplatsfrågan är en av flera delar för att möta invånarnas vårdbehov och för att säkerställa en god och jämlik vård. Med riktvärdena får regionerna kunskap och verktyg för att arbeta strategiskt med sin vårdplatsplanering. Vi hoppas att debatten om vårdplatser i Sverige nu ska fokusera på åtgärder, säger Olivia Wigzell.

Fortsatt stöd till regionerna

Socialstyrelsen kommer att fortsätta att stödja regionerna när det gäller arbetet kring tillgänglighet och vårdplatser på flera olika sätt. Det handlar bland annat om:

  • Statsbidrag där Socialstyrelsen i år fördelar 2 miljarder som stöd till regionerna för arbetet med att öka antalet vårdplatser. 2022 fördelades nära 1 miljard som stöd.
  • Metodstöd för att stödja regionernas produktions- och kapacitetsplanering.
  • Nationell plan för att minska bristen på vårdplatser inom hälso- och sjukvården.
  • Att strategiskt, långsiktigt och kontinuerligt följa upp och föra dialog med regionerna om hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, med fokus på väntetider och vårdköer.
  • Nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning.

Fakta

  • Vårdplatsbehovet på kort sikt, exklusive intensivvårdsplatser, är 2 300 vårdplatser. I regionerna visar riktvärdet på kort sikt att antalet platser behöver öka i 20 av 21 regioner (en ökning på mellan 3 och 31 procent, eller mellan 6 och 617 vårdplatser). Inom intensivvård pekar riktvärdena på ett behov av att utöka antalet platser i 14 regioner, med mellan 6 och 45 procent av befintligt antal. Sammanlagt handlar det om 60 intensivvårdsplatser.
  • Antalet disponibla vårdplatser inom somatisk slutenvård minskade med nästan 20 procent mellan 2012 och 2021 enligt SKR:s verksamhetsstatistik. Eftersom befolkningen ökat under samma tidsperiod har antalet disponibla vårdplatser per capita minskat ännu mer.
  • Riktvärdena föreslås på regional nivå och behöver fördelas mellan verksamheter och avdelningar där de bäst behövs som del i regionernas operativa vårdplatsplanering.
  • Socialstyrelsen föreslår 85 procent som riktvärde för genomsnittlig beläggningsgrad i oplanerad vård och 95 procent för planerad vård.
  • Föreslagna riktvärden utgör genomsnitt över året och tar hänsyn till att beläggningsgrad och antal disponibla vårdplatser behöver variera. Att tillämpa riktvärdena innefattar att planera hur vårdplatserna ska fördelas över året.
  • Riktvärden är sammanställda som ett totalt antal på nationell nivå. På regional nivå ses stora skillnader och det beror på regionernas olika förutsättningar. I de fall regionerna kan ange hur många vårdplatser man planerat och budgeterat för (s.k. fastställda vårdplatser), kan Socialstyrelsen se att det regionala riktvärdet ligger nära antalet fastställda vårdplatser. Regionen gör därför ungefär samma bedömning som Socialstyrelsen.

Riktvärden för beläggningsgrad och vårdplatser
Riktvärden för beläggningsgrad och vårdplatser, samt fortsatt arbeteArtikelnummer: 2023-5-8573|Publicerad: 2023-05-31

Kontakt

Presstjänsten
Telefon: 075-247 30 05